Ett sätt som de svenska hushållen får betala för Nordeas räddning när banken drabbas av finansminister Magdalena Anderssons (s) prognosticerade krasch, är via de “trygga” räntefonderna och framför allt pensionsfonderna, men också via försäkringsbolagen. Dessa kommer få se sina Nordeaobligationer konverterade till aktier i en sk bail in.
Vid den kommande räddningen av den kraschade systemhotade banken Nordea, vars flytt utomlands finansminister Magdalena Andersson (s) välkomnar för att staten ska slippa betala för räddningen. Vilket förstås är fel – svenska folket och svenska staten kommer få betala ändå via en bail in. För de flesta svenskar sker detta indirekt via spararnas räntefonder, pensionssparande och statliga pensionsfonder.
Fonderna är, liksom de som har över insättningsgarantins 950 000 kronor hos Nordea, sk investerare eller fordringsägare i banken och kommer därmed via bail in rädda banken.
De flesta svenska räntefonder har obligationer och andra räntepapper från Nordea i sina portföljer. Vid bail in kommer dessa konverteras till aktier i banken. Räntefonderna får inte äga aktier och kommer därför omgående tvingas dumpa dessa på marknaden, vilket förstås gör att man inte kommer få tillbaka sina pengar.
Kort sagt blir räddningen likväl en smäll som de svenska hushållen kommer få betala. Om inte annat via pensionernas Nordeaobligationer.
Med skatteintäkter från Nordea på 8-11 GSEK om året, så blir det genast intressant att räkna på hur snabbt Magdalena Andersson (s) räknat med att Nordea ska krascha. Om det t ex sker om 10 år har svenska staten undgått upp till 110 miljarder kronor i skatter, och för att flytten från landet ska bli en vinst för Magdalena Andersson (s) måste räddningen i så fall kosta mer än 110 miljarder. Om kraschen sker redan nästa år räcker det att räddningen kostar över 11 miljarder för att staten ska tjäna på det.
Men nu är det som sagt inte staten som ska rädda bankerna, utan de som sitter på bankernas upplåning i form av obligationer och de som har över 950 000 kronor på bankkonton och förvandlas till fordringsägare.
13 kommentarer
Får vi en sådan krash är nog pensionsfonderna minsta problemet
Helt rätt, de som finansierar bankerna tar smällen vid konkursen.
Det råder lite delade meningar om hur mycket bolagsskatt Nordea faktiskt betalar i Sverige. Verkar inte vara mer än 1,7 miljarder (2014), plus då "resolutionsavgiften" (som hade varit ett par miljarder om nu inte Maggan velat höja), så någon förlust av 11 miljarder blir det inte när man räknar på det.
med 11 miljarder menar de med all förmodan det totala beloppet, inte netto beloppet.
Tur att Sverige har tagit in så många pensionsräddare de senaste åren.
Du påstår att staten kommer få betala, men du nämner inte hur du menar att staten kommer få betala. Tanken med bail-in är ju just att staten skall slippa betala.
Sen är det kanske inte säkert att räntefonder kommer behöva hamna i situationer en att de skall behöva sälja aktier på studs. Dels kan man ju tänka sig att det finns ett undantag som gör att de kan få hålla aktier under sådana omständigheter. För det andra kan man ju tänka sig att fordringarna kan konverteras till betingade fordringar vilket kan vara acceptabla tillgångar i en räntefond (även preferensaktier skulle kunna tänkas vara acceptabla tillgångar för en räntefond).
Systemet är ju helt sjukt. Staten=medborgarna borde starta en helt egen bank som garanterar alla insatta medel. Att spekulera med kundernas tillgångar borde vara kriminellt.
Funderar ibland på att starta ett parti, som tar tillvara medborgarnas intressen.
Som jag ser det, är det låntagarna som spekulerar med andras tillgångar
Då skulle jag gå och rösta, och på det partiet.
Helmut: även om det är det banken påstår att de gör? Jag ser inte varför det skulle var kriminellt egentligen. Du lånar ju frivilligt ut pengarna medveten om att banken skall använda dem på visst sätt.
Att inte förvänta sig att banken skall placera pengarna i sin tur är ju otroligt naivt. Varför skulle någon vilja låna pengar utan att sedan använda dem?
Har för mig att JAK bank garanterar alla insatta medel.
Men det är tidigt på morgonen.
Agazza: det gör andra banker också(*), ingen skillnad på den punkten också.
(*) De åtar sig att betala tillbaka. Klarar de inte av det är situationen densamma.
Vad händer om det fortfarande är minus efter bail in?
För det första är scenariot betydligt mindre troligt med bail-in. För det andra så bör det ju bara kvarstå insättningsgarantin då.
Notera att det i ett sånt läge så ligger kontrollen av banken hos staten och man kan i princip flytta de systemkritiske delarna och garanterade insättningar till en ren bank och sedan helt enkelt likvidera skräpet som blir kvar (ie man behöver "bara" stå för insättningsgarantin).