Norges motsvarighet till PTS rekommenderar likt svenske Patrik Fältström att 700 Mhz-bandet går till civila mobiloperatörer. Dessa ska dock ge kris- och beredskapsmyndigheter möjlighet att bruka samtliga nät. Ett eget nät kostar åtta gånger så mycket som att nyttja fyra kommersiella nät med bättre redundans och täckning.
Norska Nasjonal Kommunikationsmyndihet, NKOM, motsvarigheten till den svenska Post- och Telestyrelsen, PTS, rekommenderar alltså att 700 Mhz-banden släpps till de kommersiella mobiloperatörerna. Dessa ska dock ge kris- och beredskapsmyndigheter tillgång till näten.
Detta är alltså helt i linje med Patrik Fältströms förslag, och kommer ge betydligt bättre täckning till avsevärt lägre pris för krisberedskapen.
“Frekvensbåndene 703-733 MHz og 758-788 MHz refereres ofte til som dupleksbåndene i 700 MHz båndet, og de vil støttes i LTE-nettverksutstyr og brukerterminaler over hele verden. Dette er derfor attraktive frekvenser med stor verdi for flere aktører. Hovedproblemstillingen i denne analysen er hvordan disse frekvensene kan anvendes på en måte som gir mest effektiv utnyttelse av frekvensressursene og er samfunnsøkonomisk mest gunstig. En viktig del av denne vurderingen er hvordan nød- og beredskapsbrukeres behov for mobil bredbåndskommunikasjon kan ivaretas i ulike løsningsmodeller. Etter en samlet vurdering er det vår anbefaling at alle frekvensressursene i det aktuelle båndet gjøres tilgjengelige for offentlige mobilnett, men slik at mobiloperatører som tildelesfrekvenser samtidig pålegges å legge til rette for nød- og beredskapsbrukeres behov.”
Något kortare står det på hemsidan:
“En sentral del av Nkoms vurderinger vil omhandle nød- og beredskapssektorens og Forsvarets behov for mobile bredbåndtjenester. Den samfunnsøkonomiske analysen anbefaler å legge til rette for en løsning der disse behovene ivaretas i de offentlige mobilnettene.“
Kort sagt: Den samhällsekonomiska analysen är att kris- och beredskapsbehoven tas till vara i de offentliga mobilnäten.
Det finns också siffror i rapporten, på skillnaden i pris. Ett separat nät för kriskommunikation beräknas kosta 27.7 miljarder NOK i totalkostnad. Om man använder de offentliga näten beräknas kostnaden till 3.5 miljarder NOK (sidan 4 i ovan länkade PDF).
Ett eget nät är alltså åtta gånger så dyrt.
Dessutom kommer det alternativet vara bättre eller lika bra på på täckning, tillgänglighet, robusthet, funktionalitet och framtidssäkring som att driva ett eget nät. Enda skillnaden till fördel för eget nät ligger i viss ökad säkerhet (sidan 5 i PDF:en). Vad nu säkerhet är värt om nätet inte har täckning – fyra operatörer kommer garanterat ge bättre täckning tillsammans än en operatör.
Sammantaget är det alltså billigare och bättre att använda prioriterad trafik i de offentliga näten än att bygga själv. Därmed kan vi vara säkra på att Sverige i sedvanlig ordning väljer den sämsta lösningen – åtta gånger dyrare och sämre.
9 kommentarer
Kommunicerar gör man väl med signalflaggor?
Åtminstone från farkoster till styrbord på bilden.
Fredrik Marryat höll på med dylikt .
Varför inte några bilder från Oldsak samlingen i Bygdöy?
Låter bra på pappret
MEN
Vad händer om det blir en kris och myndigheterna behöver 700Mhz-bandet och de privata aktörerna som äger och driver nätet genom diverse bulvanföretag ägs av aktörer/stater som orsakat krisen?
Då använder man nätet från de tre andra privata aktörerna, samt drar in licensen för den som inte samarbetar, vilket gör att investerarnas miljardinvestering går om intet.
Ja, enkelt i teorin men nog svårare i ett skarpt läge.
Känns lite som att hyra ut våra stridsflygplan med en klausul som säger att vi får när som helst begära tillbaka dem om vi behöver dem vid en kris.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ett exempel på svårighet om endast kommersiella RAN nyttjas är om operatörerna går med på att låta sina nät vara oförändrade 3-6 månader innan en planerad större operativ insats.
För övrigt så är det inte 4 nät som Public Safety kan förlita sig på. De 4 operatörerna har två underliggande nätinfrastrukturbolag (konstellation beroende på vilken radioteknik som avses, LTE eller 3G). De fyra operatörerna har egna Corenät men parallella radionät/RAN är två till antalet. Not; geografi med hög kunddensitet (Sthlm..) så finns det upp till 4 parallella RAN.
Vi behöver göra tre saker:
1. Öka kraven på reservkraft, redundans och reperationsberedskap i de civila kommunikationsnäten och köpa operatörsoberoende abonnemang med prioritet över övrig trafik.
2. Låta försvaret ställa krav på ett oberoende mobilnät som byggs ihop med FTN på liknande sätt som Rakel och är anpassat för mobila basstationer osv.
3. Behålla RAKEL minst till ovanstående har fungerat perfekt under flera år vilket borde innebära ett varv till av förnyelse av utrustningen.
Dyrt men vi är en rik nation som har råd om vi prioriterar och på detta vis blir även det civila samhället tåligare. Ett eget nät med lättetablerade basstationer kan även lösa problem så som Rakels olämplighet för rökdykning, ha helt enkelt en reläande basstation i varje räddningstjästbil.
Tyvärr uppstår samma problem i Norge enligt PAF; 5G-utrullning försenas då NKOM avser LTE/4G för aktuellt frekvensband.
ITU-beslut för LTE på 700 MHz bandet.
ITU-arbete pågår för allokering av 5G på 700. Ej klart.
Corenät för LTE är uppgraderbart till NG Core/5G.
LTE-RAN eNodeB som säljs är klara för NR/5G.
PAFs oro ej underbyggd.