Antalet sjukhusbäddar per capita i Sverige har sedan 1990 minskat med 78% och 83% sedan början av 70-talet. Det är dock inte någon unik svensk utveckling, utan beror främst på förändrade vårdmetoder. Sverige har dock lägst antal bäddar per capita i Norden, men undantaget Finland är skillnaden inte speciellt stor.
Antalet sjukhusbäddar per 1 000 invånare i Norden 1960 – 2012. Källa: Världsbanken |
Det framhävs ofta hur antalet sjukhusbäddar per capita minskat kraftigt, vilket i sig stämmer. Sedan toppen på 70-talet har antalet bäddar per capita fallit med 83% och sedan 1990 med 78%. Just 1990 är intressant, då året inledde den sk 90-talskrisen, där Sverige fick göra upp med det gamla så kallade välfärdssamhället, som levde på skuldsättning och devalveringar av en fast växelkurs. Som bekant fick sedan svensk välfärd ställas om till att faktiskt vara finansierad av skatteintäkter och inte av lån.
Men den stora anledningen till neddragningarna handlar om modernisering av sjukvården. Det finns inget självändamål i att patienter ska ligga kvar över natten för att de har fått eller ska få kirurgi. Istället har man gått över till dagkirurgi och att skicka hem patienter till vad som oftast är ett betydligt bättre boende i hemmet. Dock läggs man faktiskt ibland in även idag, även om man cyniskt annars kan konstatera att sjukhusbäddar har bytts ut till korridorsovande. För med reducerat antal bäddar finns ingen redundans vid stora skadeutfall, smittoutbrott eller t ex medicinskt stängande av avdelningar pga t ex smittorisk.
Att det handlar om modernisering av sjukvården och inte om någon svensk systemkollaps påvisas av att bäddar per capita har gått ner även hos våra mer funktionsdugliga nordiska fränder.
Kvaliteten på den svenska vården har faktiskt blivit bättre, och även om vi har minst antal sjukhusbäddar per capita i Norden så har vi bäst canceröverlevnad. Cancervården är inte perfekt, långt ifrån, men den är alltså bäst i Norden. Man ska komma ihåg att den som fått vård vederbörande är nöjd med inte får några rubriker hos Aftonbladet.
Sverige har dock minst antal bäddar per capita i Norden. Ja, Sverige är sämst i Norden på antalet sjukhusbäddar per capita, och även om det delvis beror på faktiska neddragningar av välfärden till en finansierad nivå så handlar det i mycket om en modernisering som speglas hos våra grannländer.
2012 hade Sverige 2.7 bäddar per 1 000 invånare. Island var nere på 3.2 efter att till synes fått reducera rejält i spåren av skuldkrisen, likt Sverige gjorde på 90-talet. Norge ligger på 3.3, Danmark på 3.5 och Finland sticker ut med 5.5.
Man kan konstatera att Norge och Danmark aldrig hade det höga antalet bäddar per capita som Sverige, Island och Finland hade, och förändringen av vården kanske därmed inte upplevs lika dramatisk i de länderna.
Att skicka hem sjuka människor är inte en systemkollaps, utan en avsiktlig och fullt medveten förändring av vården. Sedan kan hemskickandet mycket väl ha gått för långt, men det kan inte avgöras av rubriker om tragiska anekdoter i kvällspressen.
Världsbankens siffror sträcker sig till 2012 och säger inget om utvecklingen sedan dess. Då data fram till 90-talet inte förekommer med varje år – även sporadiskt för Island hela tiden – så har senaste statistiken upprepats fram till nästa datapunkt – ingen extrapolering har skett. Det gör t ex att Islands bäddar ser ut att krascha 2002, men det handlar antagligen snarare om en linjär nedgång. Den svenska utvecklingen har dock data år för år sedan 90-talet. Extrapolerade grafer lämnas som en övning åt läsaren.
38 kommentarer
Kan du inte lägga in en kurva som också visar hur många fler läkare det blivit under dessa år.
Frågan är också hur många sjukhusplatser som har försvunnit i reelatal?
Klart det sjunker i bäddar/100.000 om vi blir en dryg miljon fler utan att bygga ut kapaciteten.
Det är väl bara att jämföra med befolkningsutvecklingen. Inte har vi blivit i närheten av fem gånger så många sedan 60-t…
Värt att tillägga är att det stora bortfallet berodde på ädelreformen i början av 90-talet. Långvården skrotades och det var bra det.
Också värt att tillägga att antalet slutenvårdsplatser har minskat med ytterligare 0,95 sängar per 1000 invånare mellan 2012 och 2016 (från 2,70 till 1,75).
(((Man))) har alltså hela tiden finansierat invandringen med skattemedel som har omdisponerats från välfärdsbudgeten utan det sovande folkets blekaste aning. Varsågod nu och bemöt foliehattarnas hävdande om att Sverige egentligen är en enpartistat…
Har tyvärr erfarenhet av korridorsovande närstående när de behövt vård. Inte roligt. Särskilt akuten känns alltid underdimensionerad, vilket jag finner oroande med tanke på att Sverige inte har haft en rejäl olyckshändelse i mannaminne. Man undrar vad en rejäl katastrof skulle innebära för de skadade.
Men jag tycker ändå att det fungerar bra med dagens markant minskade sjukhusnätter, i de fall jag har varit inblandad i så har läkare/sköterska varit noga med att inte släppa iväg någon i förtid utan att de haft närstående som kunnat hjälpa osv.
Visserligen så kan man se detta som ett sätt att lämpa över sjukvårdens ansvar på närstående… liksom privata sjukförsäkringar kapar vårdköerna…
Samtidigt tror jag ingen är speciellt missnöjd över just detta.
Problemet med akuten är ju att folk söker sig dit för problem som inte är akuta och sedan sitter de där och gnäller för att de får vänta på att läkaren ska sy ihop patienter som är i behov av akut vård.
Och det är för att du utanför kontorstid blir skickad till akuten som enda ingång till sjukvård. Inte ens om du varit hos akuten och träffat läkare dagen innan kan du kan du träffa denne igen utan att gå via akuten (och då träffar du troligen en annan).
Detta enligt enligt uppleva anekdoter i vgregion.
(Sådana anekdoter borde för övrigt i logikens namn fungera som bevis på att det inte fungerar.)
Yttermera har jag två kroniska skador för att sjukvården tagit principbeslut om ingen åtgärd respektive inte haft tid med vård.
Dessutom är sjukvården åtminstone i vgregion delvis chefad av politiska kommissarier som "ser till att läkarna gör det politikerna bestämt." -jag lyder bara order, ringer i mina öron.
Skulle gissa att hälften av dom som sitter på akuten och väntar skulle gott kunna vänta tills dagen efter.
Sen kan jag hålla med om att det kunde fungera bättre, men just akuten skulle fungera bättre som akut om folket hade förstånd att inte gå dit med saker som kan vänta till dagen efter.
Det fina med att vänta till dagen efter är dessutom att man bokar en tid och slipper sitta och vänta på att mer högprioriterade kunder tas om hand.
Bara det faktum att du får vänta flera timmar på akuten är ju ett bevis på att du inte har ett akut problem.
Nej det är det inte alls. Det betyder att det är få i tjänst och/eller att det är värre åkommor före.
Det räcker att hitta på ett tråkigt exempel. En läkare i tjänst, tio väntande med avhuggna händer som behöver förbindas och en med akut vätskebrist. Vem får vänta längst på akuten?
I västra Götaland kan du för övrigt inte boka tid med läkare, annat än vårdcentral, eller enklare få denne eller kollega ringa upp för förklaring. Du får pallra dig milen till akuten och vänta där.
Men filosofin i Sverige och vårdköerna är att antingen självläker det, du dör, eller så kan du till slut få vård. Så blir det när det är samma instans som betalar och ger vård kombinerat med att det inte går att välja.
Det må vara "modernt", men i ärlighetens namn, vem vill att ens fru slängs ut samma dag som hon föder barn? Eller att en dotter sätts på ett tåg för 120mil tågfärd direkt efter en operation?
I utomlands och i den privata sektorn finns det lite anständighet. Det saknas i den statliga och kommunala.
Om det inte behövs vård så är det väl trevligt att få sova i sin egna säng, i sitt egna hem. Ser liksom inte vitsen med att fylla sjukhusen med friska patienter…
De patienter som skickas hem är inte friska, men anses friska nog att med stöd av närstående (eller i förekommande fall med stöd av hemtjänst) klara av sin vård själv.
När detta fungerar bra så tror jag de flesta är nöjda med detta. Även om jag är helt säker på att misstag begås.
Ett problem som missköts av slösaktiga rika kommuner är att när en patient inte längre behöver direkt akutvård men anpassat boende hemma tar det lång tid att bygga om och visstidsboende i 08 kan vara över en timmes resa bort för anhöriga. Detta visstidsboende kostar ofta mer än ombyggnaden för kommunen. För anhöriga innebär det också mycket restid.
Vänliga hälsningar
Nanotec
120 mil? Det är Stockholm till Kiruna.
Synd bara att skattetrycket inte tycks genomgå samma strömlinjeformning.
när man räknar per capita utgår man från mantalsskrivna invånare
och vi har de senaste åren fått ett tillskott om kanske hundratusentals invånare som antingen är här utan papper eller söker asyl
dessa personer belastar också sjukvården och sjukhusplatser
För övrigt när jag har kollat Eurostat så ligger faktiskt Sverige lägst eller bland de lägsta i EU när det gäller sjukhusbäddar (minns inte exakt jag kollade detta förra året)
När det gäller läkartäthet ligger vi däremot högt i EU – svårt att tro men det kan bero på att svenska läkare även sköter all administration.
Är man här utan papper på det kan jag hålla med om, men dessa vet vi inte hur många de är.
Däremot är väl asylsökande mantal skrivna?
Oklart. Jag tror inte de är mantalsskrivna förrän de fått kommunplacering och lämnat flyktinglägren. Men det är säkert bara några hundratusen. De drar väl ingen sjukvård?
man bokförs vid kommunplacering
det har visat sig att såväl papperslösa som asylsökande kräver en hel del vård pga att de i många fall har sämre hälsa
270 sjukhusbäddar i hela landet alltså?
Hej Lars
Detta kan väl ändå inte stämma???
Som Fredrik 76 undrar…
"2012 hade Sverige 2.7 bäddar per 100 000 invånare. Island var nere på 3.2 efter att till synes fått reducera rejält i spåren av skuldkrisen, likt Sverige gjorde på 90-talet. Norge ligger på 3.3, Danmark på 3.5 och Finland sticker ut med 5.5."
Rimligtvis är det en siffra fel. Det kan vara bäddar per 1000 invånare eller 10000. Jag får kolla upp det senare.
2013 Hade Sverige 259 sjukhusbäddar per 100.000 invånare. Vilket var lägst i hela EU. Tyskland hade då 820 sjukhusbäddar per 100.000 invånare. Vilket var högst inom EU.
länk till den statistiken glömde jag visst bort, så här är den:
http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/submitViewTableAction.do
Det känns som om något är fel med siffrorna. I Göteborg skall det alltså bara finnas cirka 15 bäddar eller en vårdavdelning trots att vi har tre akutsjukhus? lol
Måste bero på att vi är så fantastiskt friska…
Men med världens högsta skatter så har vi förmodligen världens mest ineffektiva förvaltning och så blir det när den lätta lösningen är att höja skatten istället för att tvingas till reformer och effektiviseringar.
Trevligt att vi är bäst. Fast vad händer om …
Det finns åtminstone två enkla metoder för att minska antalet sängar ytterligare utan att antalet sjukhusnätter för patienter ökar.
1. Byt ut alla fyrbäddsrum mot enkelrum för nyopererade. Infektioner i sår minskar till 1/16.
2. Förbättra städningen.
Annars såg jag också den orimliga 100 gånger för låga siffran på sängplatser men hann inte före Fredrik. Kul att du, som jag, begår ett och annat stort misstag.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Hur vet du det?
Mattias
Min källa har jobbat mycket med luftrening och därmed läst rapporter om sjukhus. Kan kolla med honom imorgon. Nya Karolinska har vad jag förstått enbart enrum för patienterna.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Din källa kan nog mer om ventilation än sårinfektioner. Majoriteten av postoperativa infektioner är patientens egna bakterier och inget hen plockar upp ur sjukhusmiljön. Det är din normalflora i hud, svalg och tarm som infekterar när immunförsvaret sänks av traumat operationen orsakar.
Att ha enkelrum underlättar isolering vid utbrott av magsjuka och är en stor komfortfaktor för patienten men någon stor fördel för vårdresultaten kommer det inte att göra.
Den största skyddsfaktorn som finns är en duktig kirurg som opererar snabbt med litet vävnadstrauma.
Med de förändringar som följt av modernisering i åtanke, är inte antalet bäddar då ett otillräckligt mått? Mig veterligen har vården snarare administrativa och organisatoriska problem, borde kunna tydliggöras med andra mätmetoder.
Det beror på vad man vill mäta:-)
Här har man gått igenom alla lex Maria anmälda dödsfall:
http://www.sjukhuslakaren.se/vardplatsbrist-och-hog-arbetsbelastning-bakom-vart-fjarde-dodsfall/
Bra inlägg. Konsekvenserna är ingen överraskning utan det är klart att man vet vad som händer när man minskar antal platser. På vintern när fler är sjuka så blir sjukhuset överfullt. Det finns väldigt mao låg redundans i systemet, redundansen kostar pengar. I dagsläget är problemet på akuten ffa de patienter som behöver läggas in men blir kvar på akuten pga platsbrist. Det pratas mycket om att organisera om men lösningen är enkel, fler vårdplatser. Tyvärr är det ingen chef som vågar föreslå det. Det vore intressant att se en graf över sjukvårdsadministration [antal tjänster/1000 invånare] över tid.
På ämnet men med färskare siffror:
https://www.svd.se/de-maste-lyssna–och-be-om-ursakt-till-personalen
Enligt nyheterna minskar brottsligheten hela tiden, de sa de nyss på TV4. Kanske dags att dra ner antalet poliser och satsa dessa resurser på sjukvården!
Ja,det låter som en god tanke nu när läget är som det är.
Allmänt sett, anser jag att dina 2-dimensionella diagram har låg läsbarhet. Det är oftast svårt att läsa av vilket ”y”-värde en kurva har för ett givet ”x”-värde, eftersom diagrammens hjälplinjer och skalindelningar oftast inte är optimalt valda. Att gå från 10 nyanser av brunt, till att använda andra färger än brunt är dock en klar läsbarhetsförbättring.
Gällande diagrammet i detta blogginlägg, så förstår jag inte varför du har med negativa värden på ”y”-axeln. Det finns väl inte negativa sjukhussängar. Jämnatals-, femtals- eller tiotalsgradering är att föredra framför din uddatalsgradering på ”y”-axeln. Antalet sjukhussängar bör uttryckas i antal per 100000 invånare så får mer användbara siffror. Eurostat gör det.
2012 hade, enligt Eurostat, Sverige 262, Finland 530 och Norge 397 sjukhussängar per 100000 invänare. Jag tror mer på Eurostat än Världsbanken i det här fallet.
2014 hade antalet sjunkit till 254 per 100000 invånare i Sverige, vilket är lägst i EU. Men för NUTS 2-regionen – tillväxtmotorn Stockholm – fanns det bara 236 sjukhussängar per 100000 invånare, vilket framöver kommer sjunka ytterligare med tanke på att Stockholm har en relativt hög befolkningsökning.
Man kan konstatera att det nyliberalt söndrade Sverige även på sjukhussängsfronten har slimmat organisationen så att beredskapen för extraordinära händelser fortfarande är färgad av Alliansregimens brist på krismedvetande. (Jämför värnpliktens avskaffande och brandbekämpningen i Västmanland.)
Detta märktes inte minst vid svininfluensahysterin 2009. Alliansregimen var livrädd att den slimmade vårdsektorn skulle kollapsa av svininfluensasmittade personer, varför man gick ut så hårt i MSM med rikstäckande vaccinationspropaganda. Man startade sedermera en massvaccinering av hela befolkningen inklusiva barn, med Pandemrixvaccinet, som inte var testat för barn. Resultat:
Narkolepsiskandalen! Och förmodligen inga räddade liv till följd av vaccineringen. De liv som eventuellt kan ha räddats i samband med hysterin, kan sannolikt hänföras till den förbättrade handhygienen hos vårdgivare.
http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/submitViewTableAction.do