Vice riksbankschef Cecilia Skingsleys hela tal om e-kronor och privata riksbankskonton

Hela vice riksbankschef Cecilia Skingsleys tal om e-kronor och införande av privata riksbankskonton finns nu online att läsa som PDF, samt med tillhörande presentationsbilder. Frågan är om insättningsgarantin kan avskaffas med riksbankskonton, så bankerna faktiskt måste börja betala för sin inlåning via attraktiva räntor? Resultatet blir förstås rejält höjda marknadsräntor och speciellt bolåneräntor om bankerna faktiskt måste betala och bankerna inte längre ska subventioneras via den statliga insättningsgarantin.

Efterfrågan på kontanter i Sverige i förhållande till BNP. Källa: Sveriges Riksbank

Skingsley konstaterar bland annat följande:

“Jag vill påstå att det idag finns ett behov hos allmänhet och företag av att ha viss till- gång till centralbankspengar och att det behovet kommer att finnas också i framtiden. Kanske inte hos alla och kanske inte alltid, men när behovet finns anser jag att Riks- banken måste kunna möta det. Jag anser att Riksbanken noggrant måste överväga om den inte ska möta allmänhetens behov av centralbankspengar genom att tillhandahålla dem i någon elektronisk form. Låt mig kalla dem för e-kronor, som man kan lägga i en e-plånbok.”

Skingsley öppnar uttryckligen för privata riksbankskonton som ett alternativ för dessa e-kronor.

“I det förstnämnda fallet, med konton hos Riksbanken, skulle e-kronorna bli ganska lika de centralbankspengar som idag finns i vårt betalningssystem. Sådana e-kronor går inte förlorade om konsumenten exempelvis tappar sin telefon, om man nu har place- rat dem där. Mängden centralbankspengar kan också förändras snabbt och i takt med att allmänheten efterfrågar dem. Det är möjligt, men behöver inte vara så, att detta skulle göra det svårare för Riksbanken att göra de finjusterande operationerna som vi använder för att styra den korta räntan, det vill säga startpunkten för räntebildningen i Sverige.”

Nu blir det intressant. Med riksbankskonto finns det inget behov av en insättningsgaranti längre. Det är bara för allmänheten (och företag!) att flytta sina pengar till riksbankskontot om man är orolig över att en bank ska gå omkull.

Effekten med helt säkra riksbankskonton är att bankerna måste börja betala marknadsmässiga räntor på sin inlåning, där man idag slipper betala för konkursrisken på grund av den statliga subventionen som insättningsgarantin utgör. Även om garantin kvarstår måste bankerna börja betala konkurrenskraftiga räntor.

Effekten blir att räntorna stiger, speciellt på korta lån som rörliga bostadslån och Riksbanken uppnår därmed två saker samtidigt. KPI-inflationen sticker iväg när lån blir dyrare, samtidigt som bostadsbubblan punkteras genom att räntorna sticker iväg.

Det finns trots allt ingen anledning att ha några större summor pengar hos banken när man kan ha dem hos Riksbanken istället.

Ni hittar hela texten som PDF här och presentationen som PDF här.