Det pågår just nu en debatt om att vinster inom välfärden ska förbjudas eller begränsas. Men de riktiga övervinsterna hittar man uppenbarligen inom kultur och media. Exempelvis har Henrik Schyfferts bolag Schyffert Sweden AB en vinstmarginal på otroliga 82.0% och Fredrik Virtanens bolag Virtanen Media AB en vinstmarginal på imponerande 66.4%. Det är bara att gratulera dessa herrar till vinstnivåerna och jag hoppas att de fortsätter skatteplanera, vilket alla sunda människor gör.
Fullsatt på innestället Nytorget 6, mitt i mediaelitens allra hetaste SoFo. |
Henrik Schyffert är ett affärsgeni, väl värd att gratulera. Hans bolag Schyffert Sweden AB omsatte 2015 11 958 kSEK och gjorde en vinst på 9 805 kSEK, dvs nästan 10 miljoner kronor. Det ger en vinstmarginal på 82.0% och bolaget hamnar antagligen i nischen ett av Sveriges lönsammaste bolag i den storleken. Fredrik Virtanen är mer blygsam, men har förstås också en anställning hos Aftonbladet, medan sidogig hamnar i Virtanen Media AB, som omsatte 226 kSEK och gjorde en vinst på 150 kSEK eller 66.4%.
Det finns även fler som gör angenäma vinster inom kultur och media. Malena Ernmans bolag Ernman Produktion AB drog in 1 808 kSEK och gjorde en vinst på 32.1%. Inte lika imponerande som herrarna Schyffert och Virtanen, men långt över de vinstmarginaler som ska vara tillåtna inom välfärden.
Affärsgeniet Jonas Gardell drar in 20 408 kSEK och hade en vinstmarginal på fantastiska 70.8%.
Ett alternativ till dessa vinster hade varit att ta ut lön på hela beloppet, som skattats fullt ut och därmed visat upp en vinstmarginal på förslagsvis 0%. Men alla sunda människor ägnar sig åt skatteplanering, precis som herrarna och damen ovan.
Det ska vara gott att vara kulturarbetare och det är kul att se att det faktiskt finns de som tjänar pengar på den ofta skattefinanserade kulturen och media, och kan leva rätt gott på det. Det tycker jag vi kan unna dem.
Men att rädda liv, lindra plågor, bota sjukdomar, lära barn läsa och skriva, eller ta hand om funktionsutmanade personer, ge kanske rent av omvårda och ge socialt umgänge till gamla övergivna av sina otacksamma barn och barnbarn, det får man tydligen inte göra vinst på. Bara kultur och media.
Fast tittar man på stora välfärdsbolag, som t ex Academedia, så hade de en rörelsemarginal på endast 6.2% och en nettomarginal på 3.7%. Capio S:t Görans Sjukhus hade en vinstmarginal på 1.0%. Så var är övervinsterna inom välfärden?
Kanske borde vinster inom kultur och media begränsas? Ska vi kanske säga 7.0% i vinstmarginal? Större vinst än så måste tas ut som lön och beskattas fullt ut? Jag är säker på att Schyffert, Virtanen, Ernman och Gardell håller med.
Själv håller jag inte med. Jag tycker att bolag ska få göra de vinster de kan, och det är inte så himla enkelt. För varje Gardell finns det hundratals, kanske tusentals kulturarbetare som kämpar för att ha råd med ett Netflixabonnemang, en Fanta och en pizza i månaden. De kanske inte ens har råd med rödvin? Jag har en kollega inom författande som publicerat bilder på vederbörande sitter med kofta, mössa och vantar inomhus och skriver, för vederbörande har inte råd med att värma upp bostaden (hyrd sommarstuga utan vatten och avlopp).
Så jag tycker gott att den procent eller promille som lyckas kan få behålla sina vinster. Och hålla sig till det de är bäst på – att sprida glädje hos betalande kunder. Ungefär som den glädje en botad patient känner, eller barnet som lär sig läsa.
66 kommentarer
Alla är jämlika, men vissa högröstade idioter är mera jämlika än andra.
Nu kan man väl tycka att statliga pengar inte skall betala vilka vinster som helst,men problemet är att offantliga sektorn är dålig på upphandling.
För alla som gör entreprenader åt offentliga verksamheter borde annars få vinstbegränsningar, det är ju samm kassa som betalar.
Men logik och vänster har aldrig befunnit sig på motsatta sidor om ett likamedstecken.
Man är fast i floskler och ideologiska skygglappar, precis som ultraliberaler
Upphandlingar kan absolut skötas konsekvent bättre. Men ibland är de tydligen korrekta. Se S:t Görans vinstmarginal på 1%.
Visst är det så att det är stor skillnad på synen på vinster inom sfären av privata företag. Ett litet exempel jagf såg på Twitter:
– Fakturera staten för att tillhandahålla advokattjänster till asylsökande, och gå med vinst. Bra!
– Fakturera staten för att tillhandahålla mat och husrum till asylsökande, och gå med vinst. Uselt!
Väntar fortfarande på svar från Löfven.
http://opassistans.se/%C3%B6ppet-brev-till-stefan-l%C3%B6fven
Det fina med vinster i välfärden är att det inte finns några krav på kvalité som följs upp. Finns med andra ord inget som begränsar möjligheten att sänka kvalitén till förmån för vinst. Finns heller inget meddelandeskydd som skulle kunna väga upp för den bristen.
Vidare finns inga seriösa förslag på kvalitetsmått som går att mäta opartiskt och följa upp.
Jag skriver inte att kvalitén automatiskt blir bättre i offentlig regi, men nuvarande konstruktion motsvarar att ett företag betalar stora summor för att lägga ut IT-driften i företaget och sedan låter bli att kontrollera om det fortfarande går att använda datorer i företaget.
Aha, du menar precis som i alla andra delar av samhället?
@Kristian
En trasig TV returneras till butiken. Om datorerna på företaget inte fungerar häver man avtalet och kräver skäligt skadestånd. Min verklighet fungerar absolut inte som vinstdrivande vårdföretag. Det är förstås din rätt att inte kontrollera vad du får för pengarna, men smart är det inte.
iblandekonomi
Nu är det ju uppenbarligen så att människor lämnar tillbaks tjänsten de köpt från offentlig verksamhet och väljer ett privat alternativ. Tror nog de människorna byter igen om de är missnöjda.
@Stefan
Ja, så funkar det ju i verkligheten, eller? Anser inte heller att detta är ett problem i de fall då den som tar emot tjänsten har möjlighet att byta utförare.
Vi kanske kan enas om att när man inte kan byta (tillräckligt enkelt) så är det orimligt med vinster i välfärden? Ja, vad som ska anses som tillräckligt enkelt kan vi fortsätta var oense om.
Vad förvånad jag blir att man inte presenterar några mätbara kvalitetsmått, inte: Snömos
Det finns inga övervinster i välfärden, det kan jag säga utifrån ett praktiskt och teoretiskt perspektiv. Hela debatten är sjukt tröttsam och de självutnämnda experterna har sannolikt aldrig satt sin fot inom välfärden som personal.
Men gnälla kan de. Garanterat. Samtidigt som de har "schyssta" marginaler.
Dubbelmoral de luxe.
Du är ju en besserwisser av sällan skådat slag (ok, förmodligen på samma #låganivå som bloggskribenten).
Läs och gråt: http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2015-10.pdf
De benämnda vårdtjänstebemanningsföretagens vinstnivåer kan du förhoppningsvis ta reda på själv…
Och vart kom du ifrån?
Har inte tid att svara nu, flippar aktier som du flippar floskler.
Jag ser inte problemet med vinster. Jag ser däremot problemet med att kommunen upphandlar undermåligt utfört arbete till överpriser. Det är snarare här problemet ligger.
Ett vinsstak gör noll och nada för att minska svågerpolitik, korruption eller inkompetens hos de som upphandlar tjänster med skattepengar.
Schyfferts vinstmarginal verkar oförklarligt hög eller så är man i fel bransch – grattis Henrik!
Jag förstår inte, menar du att henrik schyffert är skattefinansierad? Varför skulle du annars dra paralleller mellan schyffert och välfärden?
Jag tycker ju att Schyffert får göra hur stora vinster han vill, så vad menar du?
Ja det blev väldigt rörigt nu! 🙂
Så att du först skriver om vinster inom kulturarbete såsom det schyffert pysslar med i sitt privata bolag, och sedan i samma blogginlägg skriver om vinster i välfärden ska inte tolkas som att du försöker dra paralleller mellan dessa två? Du bara skriver på lite allmänt om olika ämnen och så råkar det hamna på samma sida?
Eller också kan man tolka det så att staten inte ska lägga sig i sånt som den inte har med att göra? T ex detaljstyra exakt hur mycket vinst som får lov att göras.
Staten ska skapa ramverk och sedan ta ett stort kliv tillbaka.
Men om man har tagit ett steg tillbaka från vinstdrivande bolag i välfärden, hur ska man då nå för att årligen pytsa in skattemiljon efter skattemiljon i verksamheten?
Och om man betalar för något (med skattemedel), borde man då inte få ha synpunkter vart skattemedlen går? Vad säger SlösO om det?
Om det nu är så gigantiska vinster så kan man ju göra jobbet bättre själv till lägre kostnad. Och eftersom kunderna väljer det bättre alternativet så slipper man finansiera vinsterna (eftersom väl utbetalningarna till företagen är baserat på att de verkligen får kunder).
Men verkligheten är kanske så att när staten försöker så blir det sämre och dyrare. Istället fabricerar man historier om att de gör oskäliga vinster…
Väldigt få politiker och andra debattörer klarar av att bena upp problematiken och inta en vettig åsikt. Reepalus "utredning" som verkar ha handlat om 7 eller 8% vinst blir dråplig.
En väldigt bra poäng med socialism och liberalism, och numera då 1900-talskonservativa, är startpunkten att alla ska få så lika möjligheter som möjligt. Oavsett var man är född ska man få tillgång till en bra skola som fungerar som en bra inkörsport till vidare utbildning och arbete. Det är ett starkt argument för att skippa friskolor och privatskolor. Oavsett vilken läroplan man hävdar att man följer kommer inte eleverna från en muslimsk friskola att få samma möjligheter som andra elever till högre utbildning eller ens integrering i landet.
Sverige är sekulärt.
Acceptera det.
Så bort med friskolorna.
Däremot finns inte ett enda skäl i världen att alla vårdinrättningar måste vara statliga. Om en bra entreprenör skapar bättre vård till lägre pris och därmed lägger rabarber på skattemedlen och alla operationer i sitt specialområde, är vi ju faktiskt vinnare på det.
Däremot finns en stor jämlikhetsvinst i att finansieringen av vården är offentlig. Finansieringen alltså. Inte utförandet. Det kommer inte att "bli som i USA" därför att sjukhuset ägs av någon kapitalist. Bara om finansieringen av vården är privat. Där ligger risken.
I USA och resten av världen (utom Sverige) får dock inte vinstdrivande företag driva skattefinansierad skola. Betyder inte att inte skolorna får gå med vinst, men vinsterna går tillbaka in i verksamheten i form av olika investeringar och förbättringar.
Att reglera vinster är som sagt bara löjligt. Bättre i så fall att vi likt resten av världen inte tillåter vinstdrivande skolor. Däremot har vinstdrivande privata vårdutförare visat sig fungera utmärkt.
Och oavsett – underleverantörerna får tydligen gå med vinst. T ex lokaluthyrare, teknik och förbrukningsmtrlleverantörer. Bara inte utförarna.
Men just vårdinrättningar så har jag för mig att att PC Jerscild för en 10 år sedan menade att t.ex. privata vårdcentraler inte var något problem,för de problem man vänder sig till för den är av den art att man kan bedöma hur man behandlas som "kund" utan medicinsk träning. kvalificerad vård däremot kn vara lite svårare att bedöma.
Ang skolor som är vinstdrivande, där kommer eleven att vara "kund", inte elev och somkund vill de flesta ha bra betyg fore rättvisa betyg (om man måste välja även om man kanske inte sager det öppet)
"Om en bra entreprenör skapar bättre vård till lägre pris".
Mer rimligt är kanske "bättre vård till samma pris" men om syftet men verksamheten (vilket det för de flesta bolag är) är att skapa största möjliga vinst, varför inte "sämre vård till samma pris"?
Om det inte är stora vinster inom välfärden så varför intresserade sig riskkapitalbolag för detta?
Bosse
Finns ingen anledning att vända sig till en "privat" aktör om vården som erbjuds är sämre.
Det där argumentet med att underleverantörer får gå med vinst, det känns lite som ett fejkargument.
Om man rör sig nånstans på höger-vänster-skalan förutom de allra mest extreme företeelserna, så kommer man att ha uppfattningen att det ska finnas en privat och en offentlig sektor. Det är bara anarkokapitalister och kommunister som tycker annat.
Således kommer alla brottas med en ibland o-optimal gränsdragning mellan offentligt och privat.
Det är ju inte alltid jag som väljer leverantör utan har kommunen eller landstinget gjort en dålig upphandling eller har dålig uppföljning så är det jag som vårdtagare som drabbas. Det känns (subjektivt) som om det är bättre att pengarna går till den avsedda verksamheten utan mellanhänder som upphandling mm. I synnerhet om pengarna hamnar utomlands och inte ger någon konsumtionseffekt inom landet.
Det mest lönsamma man kan göra idag inom många områden tycks vara att göra ett avtal med det offentliga och sedan inte leverera.
Cornu
"Och oavsett – underleverantörerna får tydligen gå med vinst. T ex lokaluthyrare, teknik och förbrukningsmtrlleverantörer. Bara inte utförarna."
Precis.
Jag fattar inte hur de ska komma åt detta. Får en vårdleverantör då yrkesförbud i den sektor som är underleverantör? Annars kan man bara flytta vinsten ett led för att lösa problemet med vinsttak.
Hela diskussionen blir ju skev.
Om jag nu levererar blyertspennor till Stängselnämnden och går med vinst, och så förbjuder man det och startar en statlig pennfabrik som ska tillgodose behovet och ett statligt transportverk som ska köra pennorna till stängselnämnden. Men då kan man ju ge sig fan på att han som levererar virket är en privat aktör som tjänar pengar.
Det är tydligen jättevanligt i USA att skolföretag köper in en massa tjänster (t ex diverse konsulttimmar) från "normala" bolag som "råkar" ha samma ägare och på så sätt får man ut vinst i alla fall.
Vi gillar ju stafettläkare i det här landet inom offentlig sektor så varför inte stafettlärare när vi ändå håller på.
Ben> Vad skönt att på internet läsa ett litet inlägg om att världen är grå, snarare än svart/vit. Annars är ju de flesta inlägg djupt polariserade.
Syftar på inlägget 2016-11-01 12:33.
Kristian: och det visar ju varför vinsterna är missriktad grepp (tydligen från någon som inte har en susning, men vars religiösa övertygelse kommenderar det greppet).
Man kan inte reglera marknader på det sättet utan att reglera vinster (eller klart man kan – om man vill att staten ska styra med järnhand över oss). Att reglera vinsterna handlar nämligen om att korrigera en del av den extrema asymmetri regleringen av marknaden skapar.
Detta har väldigt många väldigt svårt att förstå. Alliansen är _tydligare_ statlig styrning än socialdemokraterna – alliansen är det statligaste alternativet vi har i Sverige. I det här landet har vi alltså en stor bunt nötter som å ena sidan röstar på alliansen, å andra sidan identifierar sig själva som "typ liberala".
Rent kognitivt är det som när ett litet barn är jättedåligt på något, men inte förstår att pappa förlorade med flit.
Du måste fixa det där med redigering, annars tänker jag fortsätta stava fel i protest.
Vore inte det mest rättvisa att tvångsansluta alla svenskar till skatteplaneringen, dvs ge alla eget bolag och tvinga dem fakturera sina arbetsgivare istället för att plocka ut lön? Idag missar lönediande tjänstemän och arbetare den möjlighet till skatteplanering som egna företagare har.
System som pension skulle brutalt förenklas (och förbättras) till att bli eget kapital i bolaget, ränte/RUT/ROT-avdraget skulle inbyggt, andra investeringsalternativ som ISK/löneväxling skulle bli ointressant pga sämre villkor. Arbetsvillkoren skulle förslagsvis omvandlas rakt av, där man då skulle börja fakturera baserat på gamla månadslönen med avdrag etc inbakat, och uppsägningstider etc skulle följa med.
Vi är på väg dit, men det går långsamt…
Schyffert m fl överskuggas ju dock helt av Damien Hirst, han måste haft den mest sagolika vinstmarginalen någonsin.
Karln är god för 200 miljoner pund, i huvudsak genom att sälja "konstverk" han och hans assistenter tillverkat.
Vänta bara tils någon knivhugger honom och skriver ett manifest. Hjälte för nästa generation radikaler.
Han kommer att knivhugga sig själv och hävda att det är en performance.
Tittar man på finanssidorna verkar det som om en svensk börsVD håller på att torska dit för insiderhandel. Lite coolt, att åka fast för det i Sverige är ju lite som att få en kamel genom ett nålsöga som araberna säger.
Tydligen var det norrmännen som tog honom, ännu större coolhetsfaktor iom att Norge var Den Uppgjorda Handelns Förlovade Land förr i tiden. Antagligen kommer han väl inte att lyckas pressa sig igenom nålsögat in i fängelset, men man vet ju aldrig, underhållande kan det i alla händelser bli.
https://twitter.com/pontusjan/status/793176368662085632
Tittar man på lokalpressen verkar det springa omkring en kille i klänning med uppenbara vanföreställningar i Sydvästskåne. Och alla spelar med i hans schizofrena fantasier. Det är nästan ännu coolare.
Killen har väl panik för att Gefle kommer gå ikapp och förbi Helsingborg på söndag.
Är det badmintonligan du pratar om nu? Jag kollar aldrig på sporter där man har vita skor, har hört att man kan bli homosexuell av det.
En rejäl karl som du Ben behöver väl inte vara rädd för en sådan sak?
Ben är bara lite förvirrad sedan Amsterdamsemestern.
http://www.gay-badminton-amsterdam.nl/index.php/en/
"Gay badminton"? Värsta tautologin sen "kriminell mördare" eller "tjock lajvare".
Borde även finnas en parallell med hantverkaryrken och lokalvård där rut och rot avdrag finns. Finns väl många företag som gör skapliga vinster via våra skatter.
Varför är det bättre än omsorg och vårdbolag?
Det är som "jämföra äpplen med päron" ur den enskilde medborgarens synvinkel.
Kultur och media kan vi välja om vi vill "utsätta oss" för.
Vad det gäller sjukvård och skola "kommer vi inte undan".
Sen går väl diverse skattepengar till både kultur och media och där är en utgift vi kan skära av 80 % rakt av, men det är bara min åsikt om fördelnings politiken.
Skola kommer du ju i någon mån undan i och med att du kan välja. Eller, det är ju den borgerliga tanken åtminstone.
Kulturbudgeten kan jag tycka är lite störig i de delar de är en tydlig Stockholmsangelägenhet. Vissa institutioner finns det ju bara en av, måste de ligga i Sthlm. Pungliga Operan kunde ju utlokaliserar till Katrineholm?
Och så delar vi ut 100 Mkr i året till olika trossamfund. Det bör givetvis upphöra.
2 miljarder till idrotten däremot, det känns väl rätt OK?
Om du sett vad trosor kostar jmf med kalsonger hade du också tyckt att 100 miljoner till trossamfund varit värt det.
Grundskolan kommer nog fortsätta vara obligatorisk.
Jag är rätt kritisk till extra kostnader för stat och kommun gällande polisbevakning för idrottsevenemang, det borde bekostas via entré biljetterna.
Men annars är utgifter för idrotten bra (till en viss gräns) på så sätt att de ger en del positiva följdeffekter som tex. lägre kostnader för vården (hälsosammare livsstil) meningsfull sysselsättning för barn och ungdomar.
Ännu hemskare att göra övervinster på att folk svälter eller är hemlösa. Hemska företag tex ICA som ägs av skalbolaget i utlandet Hakon Invest. Eller PEAB och JM som skor sig på att folk inte har något tak över huvudet.
Ska vinster inom kultor begränsas? Jag tycker kostnader inom kultur ska begränsas, tvånganslutningen till Radiotjänst är nu på 184 kr/mån att jmf med olika streamingtjänster på nätet. T.ex. Dplay 79 kr/mån, TV4 Premium 99 kr/mån osv.
Känns som det "privata" kan lösa detta mycket bättre.
Låt SVT/SR ha samhällsprogrammen finansierat av en låg skattepeng.
Hur definierar du/man samhällsprogram?
Är det endast anslagstavlan och testbild? Eller är det även nyheter, debattprogram, vetenskapens värld, mitt i naturen och julkalendern? Hur säkert ställer du att dessa samhällsprogram inte blir politiska och propagandistiska megafoner?
I det här sammanhanget kan det vara viktigt att påminna om att clownen Manne, allas vårt barndomstrauma, uppbär s k garantilön för konstnärer.
Va, är det sant? Räcker det inte med att han som adelsman är skattebefriad. Med lite entreprenörskap hade han kunat stämma S king föridéstöld map Pennywise
Julkalendern är väl i högsta grad en propagandistisk megafon?
Alldeles oavsett om man menar inbakad politik, kvasireligiösa inslag eller påtvingad mångkultur.
Eller Viaplays blygsamma 400:-/månad. Det privata kan hursomhelst inte ordna PS bättre än PS.
Debatten du bör föra är att du inte vill ha PS överhuvudtaget, inte att det privata genererar något direkt substitut.
Surfade in på viaplay och noterad att de tar 99kr/mån. Hur som helst är det dock fritt upp till var och en om man tycker det är prisvärt eller inte.
Att RiK kan ta betalt så mycket beror nog rätt mycket på att det är en obligatorisk avgift som man lagligen inte kan ducka. Jag tycker det helt enkelt inte är motiverat med en så hög avgift för PS (vad nu det skall omfatta).
Att du för 99:- får något slags överblivet skräp ingen någonsin tittat på säger precis allt om värdet av din analys här, så slipper jag vara otrevlig själv.
En amatörsynpunkt från mig är att man måste ha ett bra och omfattande sätt att mäta resultat oxå, regler för kvalitetsnivåer, osv annars är debatten helt meningslös. Och publicera detta så att alla kan ta del av info och välja.
En alltför marknadsstyrd skola el sjukvård, finansierad av skattepengar, kan kanske leda till att en del anställer för få & billiga & kassa lärare och läkare, har långa väntetider, där få elever klarar kraven till nästa nivå, resp missnöjda patienter, och mkt vinst till ägarna — ????
Finns bra exempel som förebild oxå: Engelska skolan tex.
Trixigt !
Nästa gång som jag behöver byta ett knä eller ett hjärta så vill jag kolla upp i förväg vad det kostar, success-rate, hur många som dog eller blev invalidiserade på varje sjukhus/klinik, hur många som kunde gå efter 1 år eller fick köttätande bakterier, hur stor del av skattemedlen till kliniken som gick till ägarnas konto på Bahamas, hur snygga och trevliga sjuksköterskor dom har, och om man kan köpa whiskey i butiken på nedre plan !
Samma för skolan.
Jo, men väger verkligen pengar till bahamas tyngre än success dagen? Jag skulle välja högre success rate före låg vinst alla dar i veckan, men andra kanske har andra preferenser…
Ett annat problem är att det kanske inte är helt enkelt att sätta rätt pris på dessa tjänster. Hur du än vänder och vrider på det så verkar det ju bli planekonomi över det hela med felaktig prissättning. Konsekvensen av felaktig prissättning blir att företagen levererar det som är överprissatt vilket kanske inte är det bästa. När det gäller sjukvård är det ju inte så lätt för vare sig patienten eller staten att avgöra vilken åtgärd som är den lämpligaste rent medicinskt utan man blir mer eller mindre hänvisad till vad läkaren säger.