Lite sammanfattning av ekonomin via SCB

För en politiker är BNP intressantare än BNP/capita precis som för en företagsledare i ett börsbolag tycker omsättningen är viktigare än vinsten. Det är de siffror man använder för att skryta om sig själv nästa gång man söker jobb.

För oss övriga så kan vi notera att befolkningen ökat med 1.15% och inflationen äter upp ytterligare 1.1%.

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/Real-BNP/
CITAT: "Studerar man Sveriges reala BNP ser vi att tillväxten i Sverige har varit lägre än det vanliga BNP-måttet antyder. "

@iblandekonomi, jag inser att jag uttryckte mig otydligt. Jag menade inte att BNP per capita nödvändigtvis är ett bra mått på välstånd, jag menade endast att BNP(ej per capita) är ett värdelöst mått på välstånd och därför ganska meningslöst att ens kommentera. Relativt att diskutera BNP skulle jag alltså föredra en diskussion kring BNP/capita, eller någon annan relevant parameter, jag är öppen för förslag:)

Så går det till, och den som i steg två tar emot de skapade pengarna är den som finansierar lånet. Och om pengarna flyttas från banken måste banken ta in annan finansiering, så banken förmedlar alltså lånet.

Det finns inget motsatsförhållande mellan hur lån skrivs in i bokföringen och hur de finansieras av andra än banken själv. Dvs banken agerar mellanhand.

Nej. Banken kan inte skapa ett skit själva. Då hade de bara skapat pengar och betalat till sig själva och inte behövt några kunder.

I själva verket är det kunden som skapar något i samma ögonblick vederbörande ger banken order om det.

http://cornucopia.cornubot.se/2012/09/nej-banker-skapar-inte-pengar-pa-egen.html

Cornu:
De skapar det ihop med låntagaren. Båda krävs. Banken kan inte låna av sig självt.
Lånet är nya betalningsmedel. Kommer ingenstans ifrån och tas ingenstans ifrån.

iblandekonomi:
Försökte förklara eftersom du påstod att banken behövde finansiering för att skapa ett lån. Men banken behöver endast finansiering enligt det jag skrev ovan.

Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

De flesta tror nog att banken lånar ut nåt som andra har satt in när man tar ett lån. Dvs att inga nya pengar skapas.
Att det är konstigt finns det ju argument för.. som tex att man inflaterar upp priserna på det man lånar ut till så att folk får låna ännu mer i en oändlig spiral.

rttck:
Vi använder ju i princip bara "krediterna" idag. Allt som står på ett bankkonto hör ju dit. Få köper några stora grejer med kontanter så de utgör ingen begränsning.
Svenska Kronor finns endast på RIX eller som kontanter. Det är bankernas reserver. Det som står på ett bankkonto.. dvs lånen.. är skulder på dessa kronor. En del tycker det är ok att kalla alltihop för pengar. En del vill bara kalla reserverna för pengar. Dvs den monetära basen. Men dessa kan aldrig komma in på ett vanligt bankkonto.

Jo men definitionen hur pengar skapas är viktigt för allas förstående av hur ekonomisk tillväxt sker. Krediterna kräver kapital, dvs finansiering. Inte bara en knapptryckning. Bankerna är intermediärer även om de kan skapa krediter via enbart bokföringen. Men lånen används ju till något och när det sker måste det till ett utbyte av resurser. Jag håller med det mesta om vad som sägs i din film-länk men det handlar inte så mycket om hur pengar skapas utan hur mycket som skapas. Och att bankerna, USA, Tyskland, Frankrike och UK främst, väljer att inte längre behålla kreditriskerna själv utan sälja av dessa antingen helt och hållet(t.ex MBS för bolån) eller via olika derivat(t.ex hedge). Detta ökar riskerna i systemet. Kritiken handlar också om hur nationalekonomin inte bryr sig om banksystemet i sin tillämpade forskning, dvs i sina ekonometriska modeller. Det som sägs i början om "thin air" handlar om själva konsten att skapa ett lån i bokföringen. Ja man kan låna ut pengar utan först ha inlåning som också sägs i början. Men banken har alltid en finansieringskostnad. Utgår man från detta faktum blir det lättare att förstå varför bankerna ändå är intermediärer ifråga om samhällets behov av krediter för investeringar(och produktion)….och t.o.m konsumtion numera(s.k framtida konsumtion).

Ex med kontanter var bara till för att beskriva hur det en gång började. En gång i tiden användes banken bara för att förvara kontanter. Sedan började banken utfärda skuldsedlar vilket kunde resultera i att det inte längre fanns några kontanter kvar i kassaskåpen.

Alla bankkonto-saldon är inte lika med bankreserver. Bara nya skuldfria pengar är bankreserver, inte krediter. Alla bankkonto-saldon är dock en del av penningmängden. "Pengar" är för övrigt elektroniska idag. S.k innehavar-papper finns nästan inte längre. Sedlar och mynt bara några %-enheter av den monetära basen.

Ja, nettot av alla interbank-betalningar under dagen, t.ex lån, avstäms och clearas i RIX som påverkar bankernas inlåning hos Rb. Man brukar ju säga att bankerna behöver en viss inlåning hos centralbanken för att klara större nettouttag av sina kunder inkl egna transaktioner. För detta behov kan ju inte banken skapa pengar om nu ngn trodde det. Man kan förvisso låna men ofta handlar det om krisläge på just lånemarknaderna.

Själva clearingen av varje dags flöden balanseras normalt sett. Ev. överskott eller underskott hanteras veckovis av Rb genom s.k finjusterande operationer, emissioner av certifikat och repor i interbankmarknaden.

Varje lån en bank skapar innebär en ökning av lika stor inlåning någonstans i banksystemet. Därav begreppet "loan creates deposits". Men det handlar inte om självfinansiering :).

När vi nu klarat av denna fråga, dvs skapandet av krediter, så återstår att reda ut bankens egna balansräkningspåverkan. Om vi bortser från bankens egna kapital. Varför är bankens utlåning i princip lika stor som dess upplåning? Varför måste bankerna emittera skuldebrev(eller inlåningskonton) när de lånar ut pengar? Jo därför de är intermediärer. De utlånade pengarna lånas upp och det är lätt att glömma att dessa pengar minskar andra bankers inlåning(t.ex) när beloppet ingår i det clearade flödet bankerna emellan. Här t.ex innebärande att den första bankens clearing-saldo helt balanserar mot noll(c.p). Vi måste skilja på systemets nettoförändring och den enskilda bankens. Bokföringsmässigt måste alla delar balansera. Bankens balansräkning sväller men inte Riksbankens(bankreserverna). När staten/centralbanken skapar t.ex nya s.k skuldfria pengar ökar dock den monetära basen=bankreserverna. Ex. på detta är QE samt s.k helikopterpengar vilket är detsamma som statliga utgifter utan motsvarande inkomster och upplåning.

Det går inte att tillräckligt poängtera: Skilj på systembetalningarna och dess finansiering via RIX respektive bankens finansiering. Bankernas balansräkningsexpansion är dessutom systemkritisk i vissa fall då de lånar av varandra i något som kan liknas vid ett triangel-beroende. Netto-skulderna kan vara relativt låga medan brutto-volymerna är oerhört stora vilket vid kriser kan skapa domino-effekter. Alla lån är ju inte lika goda!!

Så varifrån får Bank A sin reserv-miljon i ditt exempel? Och är denna miljon alltid en s.k bankreserv som du förmenar?

Men det är ointressant att bara se till bokföringen av ett nytt lån på ett konto, "out of thin air". Utgångspunkten är att nya krediter behövs för att ekonomin ska kunna växa. Ja bankerna har fått den uppgiften i dagens system. Slutsatsen är alltid att den skapade krediten används till en ekonomisk transaktion, dvs en investering t.ex. där beloppet ökar total inlåning och därmed penningmängden(mängden kreditpengar). Vi är överens.

Du reagerade från början på detta sätt:

"N-E-J banken lånar INTE upp nånting för att skapa ett bostadslån. Det är skapat ur ingenting."

Vad var din egentliga kritik i sammanhanget? Du hänvisar till textutdrag från S&P. Men där skrivs om USA´s reservkrav. Det saknas i flera länder bl.a Sverige(vi har bara Basel-reglerna). Ja bankerna behöver säkerheter(obligationer t.ex) för att låna av Rb eller andra banker. Men varför lånar bankerna upp pengar på en marknad? Pengar som redan är befintliga i de flesta fall. Varför skriver du att balansräknings-ökningen bara är en fiktion? Något helt onödigt?

Du skriver vidare att banken vid clearingen vid behov använder sina reserver. Räcker de inte lånar man interbank(dagslån) och om inte det räcker så lånar man av Rb. Vi är överens. Därmed har lånet fullgjort sin uppgift OCH det har blivit FINANSIERAT. Antingen via inströmning av betalningar från kunder etc(matchning inför dagens clearing) eller via ovanstående. Men det behövs alltid en finansiering(lån eller inte).

Då kommer vi till frågan om balansräkningen som du inte har besvarat. Varför ser den ut som den gör?. Kan du se att bankens utlåning täcks av några reserver? Nej den täcks som den ska främst av marknadsfinansiering (inlåning + extern upplåning) och inte av interbanklån(av storlek) eller av centralbanken(repor t.ex). Jag har i tidigare inlägg förklarat varför det ser ut som det gör. T.ex att bolånebanken vill lägga om sin finansiering för att bättre matcha sin utlåning. Ok visst, denna upplåning sker som regel efter att man redan lånat ut till sina kunder. Inte för att klara clearingen av nya lån.

Kanske vi pratar samma språk nu?

Men det viktigaste. Alla nya kreditpengar som skapas i banksystemet används vid clearingen via interbanklånen. Och skulle nya skuldfria pengar skapas så skulle denna interbankmarknad driva ner räntorna mot noll om det skulle uppstå(för stora)överskott. Därför kan vi idag ha s.k överskottsreserver pga QE. Räntorna är noll eller negativa i de flesta fall.