Professor Stellan Lundström: Långkonjunktur kraschar bostadsmarknaden

Vem är så ofantligt korkad att den köper sig en liten etta för 3 miljoner om människan sen inte har skulle ha att amortera några tusenlappar eller ens kunna spara ihop till kontantinsatsen?

Ursäkta ordvalet, men jag finner inga andra ord än att personen och föräldrarna måste vara rent ut sagt: dum i huvudet.

Moderatkärr..iäristen (AKB) sa nån gång på 90-talet att lantisarna var korkade. Jag undrar allt om inte stadsborna är desto mer kornade än oss lantisar som kan skaffa oss både hus och mark för mindre än halva summan av en etta.

Det är få förstagångsköpare som köper 1a i innerstan, de köper numera i förorten.

Du menar att lägenheten lika gärna kunde kosta 30 miljoner, om nu realräntan är 0?

Det som avgör är de månatliga utbetalningarna (som det heter på bokföringsspråk). De flesta vet inte skillnad mellan dessa och kostnader och utgifter ändå.

Och det är nominellt som gäller. Skall man punga ut med 8tkr i månaden så är det 8tkr som skall ut. Att 4tkr av dessa minskar skuldens nominella belopp och att 2tkr endast motsvarar inflationen på lånesumman spelar ingen roll i sammanhanget.

@Magnus Palm där kanske du har ett av dd egentliga problemen: Det finns inte tillräckligt bra, begripliga och som hänger med i prisutvecklingen (samt garanterade) sparformer. I min erfarenhet vill de flesta inte leka små "mini"börshandlare med sina sparpengar (sett idag i pension och fonder) och när det inte är lönt att ha pengar på banken men låna är enkelt blir ju bostaden uppfattad som en bättre investering för a) man behöver bo någonstans b) värdet på den har ju växt rätt bra ett tag nu.
Spelar liten roll vad vi som diskuterar här säger ibland.
Vad många nog vill ha är säkra placeringar som är begripliga och där man inte blir lottlös om allt går åt skogen.
Så med andra ord: Om tex räntan skall upp..så måste sparräntan på banken också upp rejält. Det vore iaf en början.

Magnus Strom;

Jo, räknar man bara på månadsutgifter så blir det väl billigare med att köpa för 3 miljoner än att hyra för 14000 (vilket jag ändå inte skulle hyra en sketen liten tvåa för) oavsett läge. Problemet med ekonomi som de flesta inte fattar är att man behöver försöka se helheten med sin ekonomi. En dyr hyresrätt har fördelen att du snabbt kan överge den för ett billigare boende om du förlorar din inkomst, om frugan lämnar dig eller något annat händer. Då säger nån: ja, men du måste ju ändå bo nånstans. Jo, men om du blir ensam, sjukskriven eller arbetslös och tvingas till socialen eller kronofogden kommer så får du sälja bostaden och din BMW oavsett om du gör en skitaffär eller inte. En dyr (billig i månaden) bostadsrätt kan bli en fälla om du förlorar jobbet, frugan lämnar dig (om du inte har råd att överta hela lånet själv) eller nåt annat händer. Säg att värdet har sjunkit med 300 000 sen du köpte bostadsrätten. Du hade inte råd att spara ihop kontantinsatsen men har du råd att tvingas sälja vid felaktig tidpunkt med förlust? Det var något många bittert fick erfara på 90-talet. Har du däremot amorterat ner 40-50% av värdet ska det mycket till innan du gör en ren förlustaffär. Du kanske t.om. har råd att bo kvar nästan vad som än händer.

Jag räknar ofta på månadsutgifter. Men det är en ren fälla om man inte ser på helheten. Att vara ekonomisk handlar även om att vara förberedd att kunna anpassa sig snabbt till en förändrad ekonomisk verklighet, annars går man under. Det har få fattat. Många är dom i städerna som tror att de sitter på sin livs bästa investering. Den tiden har gått mot sitt slut, idag sitter väldigt många i städerna på en tickande bomb.

Som "frihet" skriver så verkar folk inte fatta, inte vara så begåvade när det gäller ekonomi, verkar inte ta höjd för oförutsedda händelser (som inte är så långsökta heller).

Mot den bakgrunden kan man iaf inte hävda att vad folk gör i det avseendet är något tecken på att det är ett lämpligt handlande, snarare tvärtom.

Den mannen räknade nog för 15 år sedan inte på att riksbankerna skulle ta till minusräntor, finanskrisen och alla enorma stimulanspaket som följde. Ekonomin är dopad, då är det nog svårt att vara professor och försöka beräkna vart vi är på väg. Dopning ger ofta goda resultat under lång tid men till slut kollapsar den dopade eller avslöjas som fuskare. Då faller allt och det hårt. När verkligheten kommer ikapp oss så får professorn rätt till slut.

Men minusräntor fanns inte som begrepp för två år sedan och utan dom hade vi suttit rejält i klistret nu. Han har helt rätt men spelreglerna har ändrats.

Det var samma visa i andra länder. Vissa personer varnade för bostadskrasch men den tog helt enkelt mycket längre tid då dessa personer inte räknat in diverse åtgärder som infördes. Men till slut räckte det inte och kraschen kom. Det kommer även att hända i Sverige. Frågan är bara när.

Det viktiga för mig är dock att banker och bostadsköpare är de som får ta smällen. Båda har gjort riskfyllda handlingar.