En bidragande orsak till stagnerade börser är att de stora oljeexportörerna säljer av stora volymer aktier och andra värdepapper från sina sovereign wealth funds för att täcka upp avsaknaden av oljeintäkter. Frågan är hur högt oljepriset behöver upp för att detta ska upphöra?
Under 2015 sålde Norge, Ryssland, Saudi-Arabien och Qatar av aktier för 215 miljarder USD, eller 1 750 miljarder SEK. Detta sätter naturligtvis en viss press på aktiemarknaderna.
Det handlar inte om vad det kostar att utvinna oljan, utan hur mycket oljan behöver kosta för att föda den oljeberoende ekonomi som oljeexportören byggt in sig i.
Generellt pratade man om 100 USD innan oljepriset rasade. Det gäller såväl Venezuela (som förslösat sina intäkter och inte byggt upp någon oljefond), som Saudi-Arabien eller Ryssland. Det är den nivå på oljepris och intäkter som behövs för att försörja de dysfunktionella saudiska och ryska bananrepublikekonomierna.
I takt med stigande oljepris finns alltså goda möjligheter att börsen kan återhämta sig. Går oljan väl över 100 USD kommer man i så fall istället börja handla in aktier och andra värdepapper när man återigen får överskott från oljan.
Man kan förstås diskutera hur stor effekten är, men det går inte att förneka att mekanismen finns där. Om sedan ett högre oljepris kan dra upp börsen mer än försämrad världskonjunktur sänker den är en annan fråga.
20 kommentarer
I princip håller jag med om resonemanget men dra inte in Norge i det. Dom har världens största SWF (de större exportörerna har inte haft lika stor framförhållning) men staten går trots det låga oljepriset fortfarande med överskott. De affärer som går att härleda till den norska SWF är normala köp/sälj affärer.
För övrigt kan jag rekomendera denna artikeln: https://www.project-syndicate.org/commentary/price-ceiling-for-oil-by-anatole-kaletsky-2016-05
Oljans normala pris, när priset sätts fritt genon tillgång/efterfrågan, är under $50. De gånger priset gått över 50 är när OPEC lyckats driva en framgång kartell och/eller när stora producenter fallit ifrån på grund av krig eller katastrofer.
Då har jag misuppfattat saken? Även Norge säljer av sin fond för att täcka underskott i löpande utgifter – visserligen mindre än värdeökningen på fonden, men även Norges oljefond bidrar marginellt till att sänka världens börser.
http://e24.no/makro-og-politikk/oljefondet-statens-pensjonsfond-utland/siv-ble-foerste-minister-ut-til-aa-gjoere-oljefond-uttak/23630794
Dom klarar uttagen utan att behöva sälja tillgångar eftersom kassaflödet från utdelningar från aktier, obligationer och hyror från fastigheter är ungefär 200 miljader NOK i år.
På köpsidan bör pensionsbolagen finnas. Det finns inte mycket alternativ när räntan är under 2% på långa obligationer. De långsiktiga pensionskalkylerna baseras på avkastningar runt 6-8% Men Saudi har det tufft. När ska de tvingas höja t.ex inhemska bensinpriserna närmare marknadspriset? Det allt minskade utbudet på dollar(mindre petrodollar t.ex) bör kunna höja dollarkursen. Mycket stora dollarskulder i Asien borgar för ytterligare tryck uppåt. Amerikanska aktier på DJIA kommer att efterfrågas och fortsätta stärka dollarn.
Det finns absolut ingen brist på dollar i det finansiella systemet och med tanke på att Fed trycket så mycket dom behöver och att dom har swap avatal med alla större centralbanker så kommer det inte uppstå en brist heller.
Men när oljestaterna avyttrar tillgångar så kommer det påverka valutorna neråt – mest USD.
Jag skriver inte att det är brist på dollar. Däremot att utbudet minskar och som jag skriver när efterfrågan ökar relativt utbudet kommer dollarn att stiga(som vi sett). Det skapas färre dollar med fallande oljepris/volymer. Saudi har numera budgetunderskott och måste låna/sälja tillgångar, ja, men vi pratar om "småpengar" i sammanhanget relativt total efterfrågan. Övriga faktorer; Blir det en större kris igen kommer dollar-efterfrågan att igen öka dramatiskt(swap-avtal eller inte). Dollarn är den enda valutan som är tillräckligt stor för att härbergera internationellt kapital(driver ändå kursen upp). Det är inte heller osannolikt att den amerikanska ekonomin utvecklas bäst framöver (relativt). Kapitalrörelserna leder mot USA vilket driver dollarn uppåt.
Ja, FED kan likvidisera valutamarknaden(QE) men glöm inte att de flesta centralbankerna inkl Kina sålt US Treasuries under dessa perioder utan dollar fall. Varför då? För att de behövt dollar(T.ex Kina p.g.a kapitalflykt till USA). Befintliga amerikanska statsobligationer är ju inget annat än dollar med ränta. Monetiserar man däremot fortsatta budgetunderskott påverkar man bara dollarkursen indirekt via främst importen(konsumtionen). Den stora grejen är landets negativa betalningsbalans(kapitalbalansen) som kräver utländsk finansiering, dvs dollarefterfrågan.
Men, någon nettotillväxt i ekonomierna med hjälp av olja lär väl aldrig bli aktuell igen?
Jodå, Saudi har gjort sig av med 40% av sitt innehav av svenska aktier.
"Den saudiska statliga investeringsfonden Saudi Arabian Monetary Agency, som kontrolleras av den saudiska centralbanken, har minskat sin portfölj på Stockholmsbörsen med 4,4 miljarder kronor under årets första kvartal enligt nya siffror från ägartjänstens Holdings. Nu summeras portföljens värde till strax över 6,9 miljarder kronor."
Man är dock i det stora hela en väldigt liten ägare, så Saudis påverkan på åtminstone den svenska börsen, via köp och sälj, är på samma sätt väldigt liten.
Jag tror orsak och konsekvens är ihopblandat här, en gång i tiden så ansågs ett lågt oljepris(energipris) gynna börsen, folket får mer pengar till konsumtion, fabrikerna blir billigare att driva etc.
nu har några ekonomer hittat korrelation mellan oljepris och börsen och så har det skrivits några artiklar om att börsen skulle drivas upp av höga oljepriser. När det nog egentligen är oljepriset som stiger när konsumtion och investeringsviljan ökar.
Däremot så tror jag råvarupriserna är en god termometer på världsekonomin så när majoriteten av råvarorna börja hämta sig uppåt så har nog råvarubehovet ökat och därmed även tillväxten.
Sen ska man inte stirra sig blind på någon enskild råvara.
Exakt, det är oljans fel oavsett om den har lågt eller högt pris. Tror centralbankerna har en större påverkan.
Vad gäller ekonomi kan man konstatera att olja ligger i grunden för all övrig verksamhet. Den är i någon mening essentiell, och kan inte behandlas som vilken annan vara som helst i ekonomiskt perspektiv. Make it or breake it är oljans filosofi. Allt eller inget…
Valutor är spännande,bara att skapa hur man vill.
http://en.libyaschannel.com/2016/05/26/row-as-east-libyan-central-bank-prints-own-bank-notes/
Ja världen har långt kvar för att bli fri från oljan. Ser vi på Sverige har vi i stort sett avskaffat beroendet när det gäller uppvärmning av bostäder och lokaler. Transporter – nej.
Genom vår stora elexport minskar vi lite oljeberoende för el i andra länder men mest kolbränning.
Borrning i USA har startat igen priset har höjts nog mycket.
Med tanke på Norges planer på förbud för nya fossilbilar från 2025 gör de åter mer än Sverige.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Vi har faktiskt infört förbud på glödlampor och ersatt med kvicksilverlampor samt ska lägga ner massa miljöfarlig eltillverkning så som vattenkraft och kärnkraft. Så säg inte att Norge gör mer.
Tack Tim! Köpte några LED när jag var på IKEA i fredags. Hg är så föråldrat. Olika typer av värmepumpar betyder än mer för minskad elanvändning och toppen för el till uppvärmning ligger ca 25 år bakåt.
Fissionen knäcker sig själv ekonomiskt internationellt, med lite lite hjälp av flödande energi. Fast några få länder som vill ha kärnvapen fortsätter givetvis. (Var skälet till att Sverige blev störst och än är störst, per person, när det gäller el från fission.)
Vänliga hälsningar
Nanotec
På senare tid har oljan och börsen samvarierat.
Går oljan upp, som idag, så stiger börsen.
Andra råvaror hänger oxå med oljan upp och ner. Kostar energi att ta fram dem.
Det där blev ju tjatigt av mig Oppti, såg inte din kommentar 🙂
Det är korrekt Cornu, sambandet finns där för tillfället.
Idag stiger oljepriset och världens börser går upp.
I motsatt riktning går USD som försvagas marginellt mot SEK och Euro.
Även det är en trend, stigande oljepris ger svagare USD och vice versa.
Är inte oljesanden i Canada hyfsat lönsam vid 90 USD per fat och drivs på med mera investeringar kring 110 USD ? Samtidigt så kan inte Ryssland fortsätta med lönsam offshoreborrning i Arktis under 100 USD ? Låt oss anta att oljepriser kommer att ligga under 100 USD de kommande åren….och aldig gå över 110 USD under de kommande 25 åren. Vad händer då i världen ?