SCB konstaterade i veckan att nybyggandet slår nya rekord för den här cykeln. Men tittarm man på myndighetens statistik tillbaka till 30-talet så är förstås byggandet kvar på bottennivåer.
Färdigställda lägenheter genom nybyggnad 1938 – 2015 och ombyggand 1989 – 2015. Källa: SCB |
Färdigställda lägenheter i flerbostadshus är de högsta sedan 90-talsbubblan, men som jag redovisat här tidigare är byggandet på de högsta nivåerna sedan 70-talets miljonprogram i Stockholm.
Vad som saknas är att det inte byggs speciellt mycket utanför storstadsområdena och det byggsinte heller villor.
Byggandet var rent av högre på 30- och 40-talet, trots avsevärt lägre befolkning, undantaget under andra värlskriget. Byggandet av lägenheter i riket var också större innan miljonprogrammet 1965 – 1975 än det är idag. Det gäller både för villor och lägenheter i flerbostadshus. Återigen hade Sverige dessutom mindre befolkning då, men högre byggande.
Det är bara att konstatera tt den svenska byggmarknaden är och förblir dysfunktionell.
19 kommentarer
Småhussiffrorna ser extremt låga ut.
Kan jämföra med Frankrike som med 6-7 ggr större befolkning stabilt ligger på 160000-200000 per år, det bli tre ggr så många 'per capita'. Och ändå har de inga småhusfabrikanter… Kanske är det som är hemligheten?
Förmodligen så är det den väl kända franska byråkratin som är hemligheten.
Att det blir fler hus?
Tror inte att det är så olikt Sverige, kommunerna har det stora inflytandet.
Däremot kan nog byggteknik och prisvärdhet ha en betydelse, liksom att en stor del av den svenska befolkningsökningen inte efterfrågar villor utan lägenheter i närheter av storstäder.
Grundproblemet är att det är förbjudet att bygga billiga bostäder. Det är sådana som saknas. De flesta av våra nya invandrare kommer aldrig att kvalificera sig för ett fullbetalt arbete på dagens arbetsmarknad. Bidragsförsörjning livet ut är det som väntar de flesta. Eller så skapar vi en ny låglönemarknad.
I vilket fall ger det inte utrymme för att bo i nybyggda bostäder. Det man har råd med är något som traditionella svenska studentrum. 10 rum ett kök. Gemensam dusch. Ingen parkeringsplats men cykelavstånd till civilisationen.
Sådana rum är idag mycket eftertraktade i t ex Uppsala. Snudd på omöjligt att få tag på för en student. (Kräver så många terminers studier att man är klar med studierna innan man får ett studentrum.) Ändå är det förbjudet att bygga sådana studentrum.
Däremot är det tillåtet att övernatta på golvet på järnvägsstationen. Brukade själv tillbringa morgonen med att sitta och se på en gravid kvinna som väntade på att föda och som bodde bredvid den offentliga toaletten, vilket så klart är praktiskt när man är gravid.
Det är även tillåtet att vara hemlös. Har du råd att betala 9000 kr/månaden för en nybyggd längenhet i t ex Stockholm så är det bara 7 års kötid som saknas. Dessa år kan man klara genom att … Eller kan man det? Golvet på centralen är upptaget. Ute är det kallt.
En tröst i bedrövelsen är att vi har en överhet som förbjudit undermåliga lägenheter . T ex sådana som saknar en toalett där man kan vända med en rullstol
Kommuner vill självklart inte skapa detaljplaner för socialt byggande heller eftersom det är invånare som blir en belastning för kommunens budget.
Dårskapen i det här landet vet inga gränser, när skatteskrapan gjordes om till studentbostäder (av S-också det vansinnigt!) så krävdes det att ALLA studenttoaletter var handikappanpassade..
Med en fungerande bostadsmarknad skulle de bättre bemedlade successivt flytta till nyare bostäder med bättre standard och de sämre bemedlade få chansen att flytta in i äldre bostäder med lägre standard. Men eftersom man i många fall håller hyrorna i det äldre bostadsbeståndet på en konstlat låg nivå så blir glappet till priserna för nyare bostäder så stort att det framstår som väldigt attraktivt att bo kvar i stället för att byta upp sig. Alltså finns det bara 9000 kronorsettor med plats för rullstol tillgängliga för de sämre bemedlade och vi har en väldigt skev fördelning mellan utbud och efterfrågan.
Vore tacknämligt med en förklaring till diagrammet. Snittet (summan av de tre) verkar ligga runt 40 000 bostäder per år. Om man räknar från 1938-2015 dvs 57 år och i snitt tre personer per bostad, så skulle det alltså byggts bostäder för 40 000 x 57 x 3 = 6,8 miljoner människor. Det låter ju mycket i mina öron. Eller tolkar jag diagrammet helt uppåt väggarna?
Vi är 9.866 miljoner innevånare. Om din beräkning stämmer så skulle 3 miljoner bo i hus äldre än 57 år. För mig låter det som att 6.8 miljoner är lite i underkant.
Känns inte helt osannolikt. Halva Göteborg revs för att bygga nytt. Vi har ökat typ 3M människor sedan 30-talet.
http://www.sverigeisiffror.scb.se/contentassets/d361611c57544cbfb0a8bd3aabbb9e0c/befolkningsprognos_april2016.png
Från 1938-2015 är det något längre än 57 år.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Stefan Hill: du bortser från att det förekommer att fler än en person bor i en lägenhet. Hört talas om familjer?
Senaste ändringen i layouten ser ut att fungera dåligt. Reklamen syns men alla inlägg står och "snurrar" utan att visa något. Först när man klickar på grid-vyn dyker de upp. Chrome, Safari och Opera har samma beteende. Verkar som att det är list-vyn som inte fungerar och är default.
Likadant för mig. Ibland fungerar det ibland inte.. värst är det i mobilen 🙁
Vansinniga regler, för hyresrätter räcker det med ett mindre antal anpassade kombinerat med bra regler så den som verkligen behöver en sådan lägenhet lätt kan byta..
Med så många nybyggare vi fått bör det ju ordna sig naturligt.
Ang dagspressrubrik "SEB:s boprisindikator stiger"
Nu anser jag att vi tjänar på icke fallande bostadspriser, men ibland är det nästan så att man vill få "korrigeringen" undanstökad.
…till 30-talsnivå. Dock ej per capita
Hur är det möjligt att man VARJE ÅR mellan 1950 till 1970 färdigställde fler lägenheter än man gjort något av de senaste 5 åren, när det konstant har pratats om brist på bostäder?
Samtidigt som befolkningen nu är ca 30% större?
The word "clusterfuck"comes to mind..