SCB anger 0.4% som inflationstakt i februari. Samtidigt stiger allt i pris utom det räntebaserade skuldsatta boendet, e-kommunikation1. och bränsle. Kort sagt ska man sluta köpa mat och kläder, för att istället ta lån på bostaden, ringa i mobiltelefonen och köra runt med bilen för att uppleva Riksbankens icke-inflation. Så kallad substitution, t ex dricka en liter bensin istället för en liter mjölk.
Även utbildning har blivit billigare, så det är bara att säga upp sig från jobbet och börja plugga istället, om man tycker att priserna ökar för mycket.
 |
| Årstakt på inflationen inom de olika undergrupperna. |
Tittar man på de primära grupper som alltså håller nere inflationen och får Riksbanken att sänka räntan eller bibehålla den destruktiva minusräntepolitiken är detta Riksbankens eget sättande av styrräntan reporäntan, teknikutveckling och konkurrens inom e-kommunikation, samt fallande oljepris.
Samtliga dessa prissänkningar är alltså antingen beroende på Riksbankens eget agerande, eller externa faktorer som inte påverkas av Riksbankens penningpolitik. Allt annat stiger i pris. Kort sagt är Riksbankens direktion idioter.
I verkligheten upplever vi alltså i allra högsta grad prisinflation.
Att e-kommunikation blir billigare handlar om effektiviseringar, konkurrens och teknikutveckling. Kort sagt så som det ska vara i en fungerande marknad. Inga räntehöjningar från Riksbanken kommer ändra på detta. Lika lite som sänkt svensk ränta höjer det internationella oljepriset. Att boende blir billigare är Riksbankens egen förtjänst.
Allt Riksbanken behöver göra för att uppnå önskade 2.0000% i KPI-inflation är att höja reporäntan, så det skuldsatta boendet stiger i pris. KPIF, dvs KPI utan effekterna från Riksbankens räntepolitik ligger på 1.1%. En räntehöjning kommer alltså göra att KPI kommer bli som KPIF + effekterna av räntehöjningen och 0.4% kommer dra till en bra bit över 1.1%.
Oavsett, om ni skakar på huvudet över icke-inflationen när i princip allt stiger i pris, så har ni en korrekt verklighetsuppfattning. Fast det är bara att köra lite extra med bilen och ta lite mer lån på bostaden, så känns det så mycket bättre. Tycker man att 1.6% i prisökningar på livsmedel är mycket kan man ägna sig åt substitution och dricka bensin istället – den har istället blivit billigare.
1. Ja, det heter e-kommunikation. Vem ringer med telefoni längre? Försvinnande få visar det sig, så till den grad att branschen svänger om till att kalla sig e-kom istället för telekom.
64 kommentarer
"Kort sagt är Riksbankens direktion idioter"
Hårda ord.
Är du nöjd med ditt eget track record rörande bostadsmarknaden?
Du menar att jag korrekt prickade nedgången 2011 och att jag sedan dess sagt att priserna kommer fortsätta uppåt, men att bubblan en dag kommer krascha?
Hahaha, du kan ju inte mena allvar?
Du kan ju själv läsa blogginläggen istället för att hitta på vad du tror jag skriver.
Konstigt att en del tar just den fortsatta tillväxten av bubblan som ett bevis för att det inte är någon bubbla. Logiken borde vara ett just tillväxttakten i bubblan också förstärker sannolikheten att den kommer att spricka – inte pysa. Är bubblan fortfarande i tillväxtfas vid årets slut betyder det inte att "faran är över". Tvärtom – sannolikheten att den ska spricka har ökat ytterligare.
Att bubblan en dag kommer att spricka är det 100% sannolikhet på.
Det svåra är att sia om när.
Ungefär så. Tillväxttakten gör dock att den utlösande faktorn för att bubblan spricker blir allt mer känslig och behöver med tiden inte att ha det minsta med bostadsmarknaden att göra.
Stefan Östergren: På riktigt nu, vad är det för track record du pratar om? Har Cornu sagt när det ska krascha och haft fel? När gjorde han det för jag måste ha missat det?
http://cornucopia.cornubot.se/2010/12/fler-bevis-pa-bostadsbubbla.html
Stefan Östergren: Jag hänger inte med tror jag. Var i den posten skriver Cornu när bubblan ska spricka? Alternativt, vad är det som är så fel med texten?
Stefan H Singer, var snäll mot Stefan Östergren. Han är väl en sådan som tror att en bubbla är en kraschad bostadsmarknad. När marknaden kraschat finns det ju ingen bubbla längre, men jag har sett diverse folk använda ordet bubbla för att beskriva en krasch.
Så det är nog bara okunskap från Östergrens håll.
Cornus bevis om bostadsbubbla år 2010 var felaktig.
Visst, vi fick en svag nedgång 2011 men en bubbla som sprack var det inte.
Priset de betalade då var 57 tusen kr per kvadratmeter för brf i Vasastan.
Personligen tror jag aldrig de nivåerna kommer att nås igen även efter bostadsbubblan spruckit.
Stefan Östergren: Menar du allvar? Cornu har inte presenterat bevis för att en bubbla ska spricka 2010 eller 2011. Bubblan kan fortsätta att växa i många år till, han har aldrig påstått något annat.
På vilket vis var hans bevis för att vi är i en bubbla felaktiga? Bubblan växte då och den växer fortfarande.
Det var ingen bostadsbubbla år 2010.
Därför var det fel i sak att hävda det.
Vad pekar på att det inte var en bubbla då? Hur definierar du en bubbla egentligen?
Singer, gör dig inte dummare än du är. Cornu har haft fel i snart 10 år angående en bostadsbubbla. Kanske är det en bubbla nu, kanske inte men oavsett har han haft fel som vanligt.
🙂
Även rubriken är tveksam.
Finns inget vedertaget begrepp som heter e-kom.
Det heter fortfarande telekommunikation när folk pratar i telefon med varandra.
Men Cornu kan så klart branschen bättre än någon annan, till och med så bra att han hittar på egna ord och sen gör det till sin egen standard.
Sen är alla idioter som inte håller med.
Den brutala felanalysen firar snart 10 år!
http://cornucopia.cornubot.se/2008/11/den-sk-boendekarriren-och.html
Massa sköna citat:
"Det är nog bättre att satsa på yrkeskarriären de närmsta åren, än att satsa på boendekarriären"
"Använder man samma scenario för Stockholms bostadsrätter som för landets villor, så skall priserna även här ner ca 40% till 2012. Men i extremfallet Malmö skall priserna ner 70%."
"Det lär inte bli dyrare att bygga med nuvarande tvärstopp på byggmarknaden"
Stefan Ö. All tele- och all datakom är idag digital och för traditionella telefonsamtal åtgår 64kbit/sek och summan i överförda bitar för prat är idag mycket mindre än all annan kommunikationen. Sedan får operatörerna in mycket mer kr per bit för det som kallas telefonsamtal än det som många kallar surfning.
Men visst har du rätt i att det säkert finns något mer som blivit billigare.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Blue: så… Ju längre priserna tokrusar, desto mindre sannolikt är det att det rör sig om en bubbla? Eller hur menade du? Iofs, du kanske inte var sarkastisk. Svårt att veta på internet.
Nanotec. Det jag menade är att jag inte förstår varför Cornu kallar telekommunikation för e-kom.
Singer. Om det är en bubbla nu vet vi först efteråt. 2008-2010 var det ingen bubbla iom att priserna har stigit sedan dess.
Östergren: Det där är inte logiskt. Om priserna efter ännu mera stigning kraschar ner till nivåer som är lägre än 2008 (kom ihåg att priserna har rusat i princip hela 2000-talet hittills) så var 2008 ändå inte en del av bubblan?
Är det en bubbla bara på den absoluta pristoppen? För på alla andra nivåer på vägen upp dit kan man säga att priserna steg efteråt. Innan kraschen dvs.
Kolla t.ex. prisutvecklingen på bostäder under 80-talet. Det rusade ända till början av 90-talet och då kraschade det hårt, men med din logik så var det ingen bubbla t.ex. 1988, för 1989 var priserna högre.
Singer. Om priserna sjunker under 2008 års nivå var det en bubbla då. Där är vi dock inte nu och sannolikt inte i framtiden heller. Men osvuret är som alltid bäst.
Vad gäller 1988 var det ingen bubbla just det året. Priserna sjönk aldrig ner till den nivån igen.
OK så 2008 kan mycket väl vara del av en stor bostadsbubbla, då är vi överens där och vi får se framöver hur det faktiskt är.
1988 var realprisindexet för villor i sverige 89.78. Priserna ökade t.o.m 1991 sedan gick de snabbt nedåt, 1993 var priserna under 1988's nivå och de steg inte över den nivån igen förrän 1999. Inflationsjusterat alltså.
http://cornucopia.cornubot.se/2014/02/reala-villapriser-1952-2013.html
Det behöver givetvis inte hända något liknande denna gång (även om det gjort det efter alla tidigare rusningar), men om det gör det så blir det en större kalldusch denna gång och tar eventuellt längre tid att återhämta sig från. Prisökningar på över 10% om året håller givetvis inte på sikt när vi samtidigt har i princip ingen inflation.
Singer. Som du säkert förstår avser jag nominella priser.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Boende-byggande-och-bebyggelse/Fastighetspriser-och-lagfarter/Fastighetspriser-och-lagfarter/10957/10964/74160/
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Boende-byggande-och-bebyggelse/Fastighetspriser-och-lagfarter/Fastighetspriser-och-lagfarter/10957/10964/39157/
Nej, utgick från att du menade reala. Blir rätt konstigt att jämföra nominella priser på… vadsomhelst över tid, eftersom det inte säger om något har blivit billigare eller dyrare för folk.
Fastighetsprisindex småhus Sverige var 1988 – 154.
1993 – 175.
Hur man än vrider och vänder på det kan man inte påstå att priserna var lägre 1993 kontra 1988 som du och Cornucopia? gör.
Apropå bubbla… Ingen trodde väl att Ingves skulle köra med minusränta.
Utan det hade något hänt.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Singer:
Jag förstår inte vad du menar. På vilket sätt har jag indikerat att jag menar att "ju längre priserna tokrusar, desto mindre sannolikt är det att det rör sig om en bubbla"?
Naturligtvis är det så att ju högre priserna går, desto större risk är det att vi får ett prisras. Speciellt om priserna stiger utan att fundamentala faktorer kan motivera det. Det menar jag dock inte varit fallet på bostadsmarknaden (förrän möjligen tills alldeles nyligen).
Det finns många anledningar till att bopriserna stigit så kraftigt de senaste decennierna:
1) Den låga räntan. Den gör att folk klarar de månatliga kostnaderna trots en avsevärt högre prisnivå.
2) Bankernas vilja att låna ut – för 20-25 år sedan skulle du pytsa in 25% själv och amortera av lånet på 30 år. I en period innan finanskrisen kunde du låna 100%, idag åtminstone 85%. Du slipper också undan amortering, eller behöver bara amortera på en mycket liten del av lånet. Istället för att amortera kan du betala räntor, vilket gör att du klarar ännu högre priser. För var bostad något du på sikt skulle äga till 100%. Idag hyr du av banken.
3) Bostadsbristen. Det är skriande brist på bostäder i de lägen folk vill bo. Det trissar naturligtvis upp priserna.
4) Curlingmentaliteten. Idag kvitterar kids ut arvet i förskott och använder det som grundplåt till bostadsköp.
Cornucopia har missat i princip alla ovanstående faktorer i sin analys. Istället hänger han upp den på att "bostadspriserna bör följa KPI". Det faktum att han ignorerar att spelreglerna ändrats fullständigt får honom att dra felaktiga slutsatser.
Ett bra exempel på det är blogginlägget han länkar till. Där skriver han att bostadspriserna skulle ner 40% från dåvarande nivå i Sthlm och 70% i Malmö. År 2008 var de genomsnittliga kvadratmeterpriserna 50 000 kronor i centrala Stockholm och 17 000 kronor i centrala Malmö. Cornucopia menade alltså att kvm-priserna på några års sikt skulle ner till 30 000 kronor i Stockholm och 5 000(!) kronor i Malmö. Istället har vi sett priserna stiga till 88 000/21 000 kronor per kvadratmeter.
Naturligtvis menar jag inte att priserna inte kan falla. Om ovanstående fundamentala förutsättningar ändras kommer också priserna att ändras. Om räntan stiger kraftigt kommer priserna falla. Om bankerna stänger kreditkranen kommer priserna falla. Om man börjar bygga vansinnigt mycket (på höjden) i storstädernas kärnor kommer priserna falla. Och så vidare.
Och kanske kommer priserna att falla lite "av sig själva" bara för att det gått lite för fort på slutet. Men att tro att priserna ska ner till KPI-trenden igen "av sig själva", det menar jag är en total felanalys som beror på dålig research, dålig förståelse, och kanske någon form av önsketänkande.
Även om de inte bör nödvändigtvis följa KPI så är det märkligt ifall byggkostnaderna inte skulle ligga i linje med inflationen i övrigt. Varför skulle lönekostnaderna stiga mer än andra företags? Varför skulle materialet stiga mer än andra varor osv.
Visst kan man hävda brist, men frågan är om det råder brist på de flesta områden. Visserligen kan man ju hävda att det råder brist på tomtmark i vissa områden, men det märkliga där verkar var att viss del av kostnadsökningen visar sig i byggkostnader och inte bara i priset på tomten.
Å andra sidan stämmer ju dina observationer på andra sidan av affären då köparen blir villig att betala så mycket mer. Med nästan full belåning bör betalviljan snarare utvecklas som KPI delat med bolåneräntan (och indexerat så är det inte mycket till prisuppgång). Man bör dock se att denna effekten inte kan fortsätta den inslagna vägen.
Du glömde valutaeffekterna. Ganska mycket tillverkas utomlands, och en kronförstärkning i spåren av räntehöjningar kan snabbt vända rådande prisökningar på importvaror till 0% och sänka oljepriset ännu mer.
Därmed inte sagt att rådande räntepolitik är vettig. Däremot borde det tryckas upp lite nya pengar som staten skulle kunna använda för att spendera. Bättre sätt att få upp inflationen än nuvarande metod.
Visst.
Vad nu själva vitsen med stigande priser är? Vem klagar över att ekom blivit billigare?
Ja, stigande inkomster kan vara ett sätt att ta hand om skuldberget, men här har Riksbanken sett till att skuldberget ökar med 5-10% om året i sina försök att få fram 2% i inflation som ska tugga i sig sagda skuldberg…
Nej, precis som du säger är det ökade inkomster som behövs för över tid bryta ner skuldberget. Och då hade en statlig sedelpress kommit väl till pass.
Sen kan man diskutera om 100 Mbit för samma pris som 2 Mbit är en prissänkning om det sen krävs just 100 Mbit för att surfa på Aftonbladet. Delvis är det förstås det, men siffrorna för teknikutveckling är inte alltid korrekta.
Så, där har vi svaret på varför man sneglat på valutaintetventioner. Med dessa kan man få fart på pris uppgången på olja och andra importerade varor.
Då återstår bara boende, men där ränteeffekten korrigeras för genom att beakta KPIF istället. Frågan är vem som är idioter egentligen?
Trycka nya pengar för att lösa problemet? Det är ju precis det man gör med QE som FR, ECB, och Svenska riksbanken gör för fullt. Det som är skevt är nog snarare allas uppfattning om att BNP och inflation måste stiga. Men upplevd låtsasrikedom är ju ett bra sätt att lura pöbeln djupare in i skuldfällan, så det lär väl fortsätta hela vägen in i kaklet..
Riksbanken har förstås tappat kontrollen – om de nu haft någon. Det handlar nu bara om att RB och politiken ska bolla över "Svarte Petter" till någon annan part eller orsak. Någon lämplig internationell kris, EU, pensionärer eller kanske rent av flyktingsituationen. Tids nog kommer vi att märka.
Så länge disponibla inkomster efter boendekostnad ökar är det kortsiktigt ingen fara.
Med andra ord, det är ingen slump att svensk bostadsmarknad står i all time high.
De hittills uppmätta löneökningarna i näringslivet uppgick till 2,3 procent för 2015. För tjänstemännen var ökningstalet 2,5 procent och för arbetare 1,8 procent. För hela ekonomin uppmättes löneökningarna till 2,4 procent. Det visar Medlingsinstitutets bearbetning av konjunkturlönestatistiken.
RB har bollat det vidare till politikerna.
Politikerna gör vad de kan för att kasta handgranaten mellan sig utan att bli den som tappar den och får ligga på knä och leta , trots att stubinen redan brinner.
Det är helt klart beröringsskräck för det enda som kan verka på bostadspriserna, minskat ränteavdrag. Alla andra åtgärder är kosmetika så man kan lura i fårket att de gjort vad de kunnat.
Ränteavdragen skall bort nu. Och strunta i resten, det sköter marknaden om. Se till att börja med att trappa ner enligt en tydlig och offensiv plan.
Däremot är det i högsta grad rimligt att en vinstskatt på realiserat boende tas ut. Oavsett om nytt boende införskaffats.
En viss fastighetsskatt kan också tänkas tas ut men det måste ske med rimlighet.
För övrigt vill jag tacka bostadsbubblan som har gett mig så mycket.
Bensin är ju dessutom billigare än flaskvatten, bra där!
Inflationsmålet är ett gigantiskt skämt. Det är alltså viktigare att se till att priser på konsumentprodukter går upp än att ekonomin är stabil och ej full av tillgångsbubblor.
Tur för politikerna att gemene man inte har så mycket tid att fundera på dehär frågorna.
Tycker inflationen som redovisas i grafen ligger i underkant. Bor i hyresrätt i Stockholm. De senaste 4 åren har min hyra stigit med 20%.
Transport kan jag inte uttala mig om då jag cyklar.
Maten stiger hela tiden, framförallt om man vill ha riktig mat och inte en massa halvfabrikat.
Den där tveksamheten om "den riktiga inflationen" dyker upp varenda gång som inflationen diskuteras. Kanske är just din anekdotiska berättelse sann, men det finns precis lika många berättelser om motsatsen.
Till exempel min egen hyra, som steg med 0,7% i år, eller mitt eget bredband, som fallit i pris med 10% senaste åren för samma hastighet.
Det är därför vi har KPI för att få ett någorlunda användbart mått för att jämföra generella prisförändringar över tid.
När det gäller boende så är det rätt självklart, framförallt om du kollar i stockholm.
En nyproducerad 2a på 60 kvm kostar 12 000 kronor i månaden och då ingår inte ens värme.
Fastighetsvärdens nya taktik = renovera befintliga lägenheter för att därefter ta ut ockerpriser.
Kollar på på t.ex. parkering så har boendeparkering på gatan stigit från 50 kronor per dag till 60 kronor per dag. en ökning på 20%.
Själv har jag en garageplats i förort som för 6 år sedan kostade 320 kronor i månaden, numera kostar platsen 625 kronor i månaden.
Finns hur många exempel som helst, KPI fungerar inte. Måttet är viktat och inte baserat på verkligheten.
Eller så kollar man på hela hyresbeståndet. Hyrorna ökade med ~0,5% 2016. DET är baserat på verkligheten, inte dina lokala exempel. Just hyrorna är ju enkla att kolla upp dessutom.
Höjningen 2016 blir den lägsta på tio år
KPI är självklart inget perfekt mått och passar egentligen inte in på någon specifik individ, men det är heller inte syftet. Dina +20% hyra kan jämföras med mina +4% över samma period.
Man borde väl jämföra vad hyran för en nybyggd lägenhet är jämfört med förra året? Och då är det förmodligen mer än 2%.
Så, mat och hyra; de två största posterna, verkar ha inflation.
Nej, det är mer logiskt att jämföra existerande lägenheter år för år. Större delen av hyresbeståndet är inte nybyggen. Jo, hyran dras upp lite av att byggkostnader stiger snabbare än KPI, men eftersom det byggs få lägenheter jämfört med existerande så är den effekten liten.
Men varför skulle priserna öka på befintliga bostäder, om något blir de mer slitna för varje år som går?
Så länge invandringen skapar ett ökat efterfrågetryck parat med ett underutbud av bostäder så kommer bostadspriserna inte att sjunka.
Är det många invandrare på de visningar du går på? Jag har då aldrig förlorat en budgivning till en invandrare. Det är alltid helsvenskar med generösa lånelöften.
Fler människor på ett relativt konstant antal bostäder innebär ökade bostadspriser. Allt annat lika.
Ja, men nu är ju inte allt annat lika. Tex ökar antalet bostäder, och antalet personer per kvadratmeter ökar också i vissa typer av boenden. Teorier är inte till mycket nytta om de inte förankras i verkligheten.
Teorierna stämmer med verkligheten, vad vill du bevisa?
Det känns ganska givet att en stor del av prisuppgången beror på tillgången till billiga krediter. Jag tror inte att flyktingarna ännu har någon större inverkan på bostadsmarknaden, men det kommer givetvis ske vartefter de (eventuellt) får jobb och kan betala för sig.
Stefan: dina teorier bygger ju på felaktiga premisser. Om du trots detta råkar få en slutsats som stämmer med verkligheten så är det bara en lyckaträff. Det säger inte mycket om din teori…
@iblandekonomi
@iblandekonomi
Genom att utbudet på hyresrätter och billiga bostäder (här får även bostadsrättsomvandlingen räknas in) minskar pga att efterfrågetrycket är större än utbudet så får du ett pristryck uppåt. Inget konstigt i det. En bostad kan de flesta inte vara utan så det finns ingen prispress nedåt pga överutbud så länge som befolkningen ökar genom en invandring som överstiger kapaciteten. Inte heller är byggbolagen motiverade att bygga mycket och billigt (förutsatt att det fanns arbetskraft) eftersom de är garanterade att kunna sälja vad som helst till i stort sett vilket pris som helst. Enda pristaket som finns är betalningsförmågan av räntorna.
Att du sen aldrig ser invandrare på visningarna betor sannolikt på att du behöver nya glasögon eller bor på söder i Stockholm eller bådadera. Eftersom bara ca 40% av invandrarna har ett hyfsat jobb så innebär det rent statistiskt att ca 1:18 bostadsrättsspekulanter kan vara invandrare.
Sjukvårds- och utb.kostnaderna skenar, inte minst beroende på personalbrist och
hyr läkare/sköterskor/lärare.
Är skatteuttaget eller dessa kostnader medtagna i riksbankens allomfattande kalkyl?
Vore väldigt kul om du kunde ta upp hur KPI beräknas. Vad som finns i "KPI-korgen" osv. Har sökt på detta men inte lyckats hitta något på t.ex. SCBs hemsida.
För att göra en lång historia kort.
I princip allt ingår i KPI, tex räntor.
Sjunker räntorna, lägre KPI.
Osv.
Förr i tiden fanns "KPI-handboken" online men jag har inte hittat den på sistone. Hade varit bra om någon kan gräva fram den, den förklarar det mesta och sätter stopp för de vanliga missförstånden som finns angående KPI.
Konsumentprisindex speglar konsumentpriserna.
Den största invändningen mot KPI är att det inte tar hänsyn till tillgångspriser som fastigheter.
Så egentligen spelar riksbanken korten fel när de sänker reporäntan och samtidigt säger att de vill ha upp inflationen, effekten blir den motsatta.
Deras tanke är naturligtvis att få upp inflationen genom importen av dyrare varor pga svagare krona.
Det spelet är dock tämligen meningslöst i och med att i princip alla länder strävar efter svagare valuta.
"Deras tanke är naturligtvis att få upp inflationen genom importen av dyrare varor pga svagare krona."
Fast när t.ex. oljepriset gått ner globalt vilket har skett, så innebär det ju inte att kronan har stärks och det därför blir billigare att importera. Utan efterfrågan globalt har minskat.
Så att då sänka räntor i sverige blir ju helt fel.
Men det känns väl jobbigt att säga som det är, att all tillväxt i sverige bygger på lån o befolkningsökning.(av individer där många aldrig ens kommer att komma i arbete, no less)