Hur mycket kostar det egentligen att bo i en villa?

Vad kostar det egentligen att bo i en villa? Det handlar inte bara om att betala räntor och amortering på bostadslånen, utan avsevärda driftskostnader, samt kostnader för slitage och medföljande underhåll och renoveringsbehov.

Det kan kosta att bo i en villa, speciellt om man har en enstegstätad fasad och tar det enda rätta beslutet och byter ut den helt.

Idag är det den 14:e februari, och det råkar vara den dag som företagets ledningsgrupp bestämt att de anställdas löner ska betalas ut varje månad. Detta så de anställda ska ha möjlighet att handla på reorna innan de flestas lönehelg, rent av innan ens pensionärerna får ut sin pension. Därmed inföll för min del även genomgången och betalningen av månadens räkningar och med det även en uppdatering av boendekostnaden.

Föga överraskande för någon läsare så har jag förstås järnkoll på privatekonomin. I ett kalkylark summeras alla utgifter och divideras upp utslaget i snitt per månad, så utgifterna är de samma varje månad och inga stora saftiga räkningar en gång om året medför någon märkbar påverkan på privatekonomin.

Jag tänkte nedan redovisa mina boendeutgifter, utslaget per månad. Motsvarande uträkningar finns även för övriga räkningar, bil och mat. Till det kommer förstås månadssparande, medan det som därefter är kvar på lönekontot kan användas fritt eller sparas undan som extra engångsinsättningar. 

Övriga räkningar och avsättningar (som t ex regelbundet anskaffande av nya glasögon) landar på 3 338:- SEK per månad. Det inkluderar ett femprocentigt påslag för att hantera icke-inflationen och att allt höjs i pris, speciellt naturliga, lokala eller partiella monopol. Bilkostnad landar på 3 807:- SEK per månad, inklusive försäkringar, service, nya däck, reparationer (snart 11 år gammal bil med 24 000 mil under huven, vilket gör att det sätts av ca 500:- SEK, 525:- SEK med 5%-igt påslag, i månaden på reparationer), vägskatt, bränsle, parkering och trängselskatt. Även detta medräknat 5% högre kostnader på grund av icke-inflationen. Avsättningar för nyinköp av bil hamnar dock under sparande.

Över till det väsentliga, nämligen boendekostnaden, som landar på 3 953:- SEK per månad oräknat lån. Detta är alltså vad det kan kosta att bo i en villa, vilket kan överstiga många bättre bostadsrättsföreningars avgifter, dock inte nyare bostadsrättsföreningar – det kan vara billigare att bo i villa än en nybyggd bostadsrätt – priserna kan vara de samma, men föreningsavgifterna på en större nybyggd lägenhet kan landa på 6 000 – 10 000:- SEK i månaden. Då ingår inte interna reparationer och internt slitage…

Hit räknar jag sophämtning, vägförening, hus- och hemförsäkring, elnät och elförbrukning, reparationsfond, sotning, avloppstömning, fastighetsskatt (“fastighetsavgift”) och lånekostnader.

Nu bor jag på landet, så tömning av trekammarbrunn och vägföreningsavgifter är inte nödvändigtvis något man har om man bor i tätort, även om det faktiskt finns vägföreningar även i många tätorter. Avloppstömningen är avsevärt billigare än att ha kommunalt vatten och avlopp, där vattenkostnaden hamnar på elräkningen, med några ören per kubikmeter vatten. Byte av pump ingår i reparationsfonden.

Nedanstående är ett exempel, dvs en anekdot.

1. Sophämtning. Här betalar jag 3 420:- SEK om året, eller 285:- SEK per månad.
2. Vägförening. En årskostnad på 2 157:- SEK om året, eller 180:- SEK per månad. Kan variera rätt mycket år till år, beroende på mängd snö, och har varit så hög som över 4 000:- SEK något enstaka år.
3. Försäkring. Visserligen inkluderar detta även hemförsäkringen, men årskostnaden är 2 998:- SEK för villadelarna av gården eller 250:- SEK per månad.
4. El och elnät. Årsförbrukningen är 10 487 kWh och elpriset är bundet på 36:16 öre, vilket med elnät och skatter landar på inklistrat från kalkylarket 5340÷12+10487×1.25×(0.182+0.292+0.3616)÷12=1358:- SEK per månad. Den låga förbrukningen är hushållsel och elpatron för tappvarmvatten, då huset i princip helt värms upp med vedkamin, undantaget stängda utrymmen som badrum och tvättstuga. Att jag jobbar hemma, plus att gården drar en del el, t ex för vedhantering eller isfrihet hos dricksvatten vintertid ökar förstås förbrukningen något.
5. Reparationsfond. Här avsätts 1 000:- SEK per månad, vilket räcker till löpande underhåll och reparationer och utbyte av vitvaror och andra maskiner, men inte till omfattande renoveringar som tak- eller fasadbyte. De tas istället som ordinarie sparande. Oavsett när pumpen skär är det bara att ta pengar från reparationsfonden och vardagsekonomin påverkas inte. För att kompensera 5% påslag läggs 952:- SEK per månad.
6. Sotning. Två sotningar om året plus en brandsäkerhetskontroll vart annat år plus en hanteringsavgift för omhändertagna flagor går på 381×2÷12+763÷24+104÷12=104:- SEK per månad.
7. Avlopp. Två tömningar om året går på 820:- SEK per styck, eller 136:- SEK per månad. Rejäl skillnad mot kommunalt VA.
8. Fastighetsskatt. Här läggs 500:- SEK per månad.

Summan av ovanstående landar allts på 3 765:- SEK. Med 5% påslag för att kompensera de årliga icke-inflationhöjningarna av elnättaxan, sophämtningen osv, blir kostnaden 3 953:- SEK oräknat lån.

Lån tillkommer och reparationsfonden bör snarare ligga på 2 000:- SEK per månad om man även ska finansiera större renoveringar, fast då kanske den mer bör kallas renoveringsfond.

De stora enskilda kostnaderna är alltså energi, reparationer och för de flesta förstås lånen. Kom också ihåg att nybyggda hus ofta har höga reparationskostnader enligt den klassiska badkarskurvan. Vill man undvika reparationskostnaderna bör nog huset ha några år på nacken, säg 5 – 8 år. Samtidigt kommer vitvarorna börja dö runt 10 års ålder, så kanske ska man sikta på ett 15-årigt hus, så dessa har bytts ut en gång redan. Fast på 15 år börjar värmepumpen alla nybyggda hus har att dö. Och vid 20 år är det nog dags att måla om fasaden. Och …