I gamla invasionsförsvaret tjänstgjorde främst män och de frivilliga försvarskvinnorganisationerna organiserade barnomsorg åt sina tjänstgörande kvinnor. Idag har vi fortfarande en majoritet män inom försvaret, men även många kvinnor och inte sällan är deras livspartner också engagerad inom totalförsvaret. Fast det finns ingen organisation för att ta hand om dessas gemensamma barn i händelse av svensk mobilisering.
Kvinnlig stabsgruppchef på mekskyttekompani. |
Under invasionsförsvaret fanns det ett mindre antal kvinnor som frivilligt gjort värnplikten som befäl, varav en del sökt sig till yrkesofficerskarriären. Fast de flesta kvinnor inom invasionsförsvaret hittades via Lottakåren och Bilkåren. Lottakåren rekryterade förplägnadspersonal, stabstjänster och sk tornsvalor, som hade hand om okulär luftbevakning. Bilkåren ordnade fordonsförare till hela försvaret, framför allt lastbilsförare, men även inom civilförsvaret som t ex andreförare på ambulanser och krigsplaceringar på åkerier när männen skulle mobiliseras.
Både Bilkåren och Lottakåren organiserade barnomsorg, där äldre medlemmar skulle ta hand om de barn där både fädrerna och organisationens mödrar kallats in till invasionsförsvaret.
Att säkerställa att barnen togs om hand var så viktigt att även lärare var krigsplacerade som just lärare, för att tillse att övriga totalförsvarsplanerade kunde vara säkra på att deras barn togs om hand dagtid. Detta gjorde att de som har dagjobb inom totalförsvaret kunde utföra dessa utan att behöva oroa sig över sina barn.
Idag saknas helt barnperspektivet, samtidigt som 10-20% av Försvarsmaktens personal, inklusive hemvärnet, är kvinnor. I många fall har de partners och gemensamma barn med andra inom de gröna näringarna. Vem ska ta hand om deras barn när bägge mobiliseras?
Vi ska nu dessutom återupprätta ett totalförsvar. Även om det inte skett än, så ställer det krav på total översyn av krigsplaceringar – det gäller allt från de gröna näringarna inom Försvarsmakten, till poliser, kritisk infrastruktur, räddningstjänst, krisberedskapsledningar inom myndigheter och kommuner till sjukvårdspersonal.
När man väl upprättat krigsplaceringslistor kommer man upptäcka att många familjer har bägge vuxna krigsplacerade. Det är inte ovanligt att engagerade inom försvar, hemvärn och blåljusmyndigheterna har likartade intressen och därför ofta har partners inom samma sektorer.
Samtidigt har vi blivit allt mer rörliga inom Sverige och det är allt ovanligare att man bor kvar på samma ort som sina föräldrar, på grund av studier, fel arbetstillfällen på orten och att man träffar sin partner från andra delar av landet.
Alla myndigheter är ålagda att ha ett barnperspektiv i det de gör. När kommer Försvarsmakten och det framöver återupprättade totalförsvaret att ta in barnperspektivet och säkerställa att totalförsvarets personal kan vara trygga i att deras barn tas om hand medan de försvarar Sverige?
Listorna med personal behöver fyllas och det kan vara helt avgörande för personalens stridsvärde att de kan vara säkra på att barnen tas om hand. Sveriges försvar handlar inte längre bara om att männen deltar och kvinnorna sitter hemma och tar hand om barn och dagjobb inom totalförsvaret. Barnperspektivet behöver ses över. Det är mycket möjligt att besked om att hemmafronten tas om han också kan öka möjligheten att rekrytera kvinnor till både manöverförbanden, funktionsförbanden och hemvärnet.
Dagis, nattis och krigis. I många kommuner kan man inte ens ordna nattis åt hushåll där man arbetar utanför ordinarie arbetstider. Hur blir det med krigis?
18 kommentarer
Frågan är ju hur många som kommer vid mobilisering om försvar av landet måste innebära att en småbarn lämnas åt sitt öde !
"Idag saknas helt barnperspektivet"…
Det är väl inte det enda (eller viktigaste) perspektivet som saknas idag vad avser totalförsvaret?
Och totalförsvaret är väl inte "återupprättat"?
Man har väl bara beslutat att "någon" ska börja planera för totalförsvar igen?
Är det ens utklarat vem det är som ska leda och ansvara för en eventuell "återupprättelse" av totalförsvaret?
Det är väl lite felaktigt att kalla det för totalförsvar ifall det är många perspektiv som saknas?
I begreppet totalförsvar så ingår att man planerar för hur landet skall funka vid mobilisering. Det är extra relevant när normala rutinerna förlitar sig på att en komplex kedja av aktörer skall funka i alla led (där det ingår utländska underleverantörer).
Selektivförsvar.
Precis
Det finns dock andra som har grepp på perspektiven
Men de kallar det nog inte för Totalförsvar utan Totalkrig
http://wisemanswisdoms.blogspot.de/2014/12/spegeltank-och-forkrigstillstand.html
Det scenariot har jag haft vid en mob.övning. En soldat rycker in och har sitt barn med sig. Minns dock inte hur vi löste det. Jag brukar påpeka allvaret i detta för blivande soldater. Om skiten träffar fläkten kommer familjen bli tvungen att klara sig utan sin ena/bägge förälder. Jag har en plan för min, har ni?
Det här var verkligen en tankeväckare. Undrar hur många som tänkt på detta? Inte jag iallafall. Detta måste ju självklart in i Totalförsvarsplaneringen. Bra jobbat LW.
Barnen borde rimligtvis kunna tas hand om av våra duktiga humanentreprenörer som Bert Karlsson och alla gamla politiker som också satsar på den växande branschen.
Frågan borde lyftas i media. 70% av riksdagen är feminister och får de nys om att endast 10-20% endast är kvinnor i totalförsvaret så tar det hus i helvete och en jämställdhetskvoteringsutrdedning tillsätts och sedan upptäcks frågan om barnen. För ett par tre tusen om dygnet per barn fixar de privata aktörerna problemet och frågan är löst! Vi kan vara glada över att det alltid finns skattepengar och resurser till barnen.
Om vi i framtiden skulle dras in i en större konflikt (krig) så är min gissning att hela begreppet Feminism får en helt annan betydelse än den har idag..
I händelse av konflikt med Ryssland verkar det ju som om de har en hel del klusterammunition som tar hand om barn. Det ser man ju bl a i Syrien. De hindras ju inte av samma konventioner som vi heller utan tar fram modernare versioner hela tiden. Så i så fall löser det ju sig.
Tur att jag inte fyllt fyrtio ännu. Då kan jag ju fly sverige och få livslång försörjning som flyktingbarn i något annat land.
Angående barnperspeltivet så lyfte sambon tanken att i dagens samhälle skulle det förmodligen inte accepteras att båda föräldrarna var borta från barnet en längre tid, oavsett krigstillstånd.
Till exempel skulle inte våra barn skickas till ett annat land för att bo med främlingar som har ett annat språk vara ok idag, om man skulle se till barnets psykologiska påverkan under uppväxten.
Någon som har egna tankar om hur en situation likt "krigs barn från Finland" skulle te sig i dagens samhälle?
Det var väl detta som var syftet med feminism/jämställdhetsrörelsen. Nu kan staten indoktrinera barnen utan att föräldrarna lägger sig i för mycket. Det är sånt här som drabbar en nation som överger den enda sanne Guden.
Sossarna öppnar säkert ett krigsdagis vid fronlinjen. Soldaterna för bara kriga 8-timmars pass och har då tid att hämta barnen. Sen beror ju allt på om de får kriga då det är tvunget att teckna kollektivavtal.
Jag säger bara – tack än en gång mamma och pappa !
Rätt i sak naturligtvis, men det måste väl ändå vara en av de lättare sakerna att lösa för det nya totalförsvaret. Har ju aldrig funnits så många utbildade förskolelärare och annan dagispersonal i landet som nu att tillgå. Finns helt klart svårare nötter att knäcka i frågan totalförsvar.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.