Riksbanken styr som bekant på konsumentprisindex, KPI. Men SCB räknar även ut en BNP-deflator, med vilken man sänker BNP-tillväxten, eftersom prisökningar inte är BNP-tillväxt. Denna deflator är sedan 2012 avsevärt högre än KPI och skvallrar om högre kostnadsökningar än det Riksbanken styr sin reporänta mot.
![]() |
KPI, KPIF och BNP-deflatorn 2007K1 – 2015K3 |
KPI speglar konsumenternas prisökningar, men BNP-deflatorn ska spegla hela samhällets prisökningar. BNP-deflatorn började 2012 avvika uppåt i förhållande till KPI och sedan 2013 har den ökat, medan KPI legat kvar runt 0% eller rent av KPI-deflation.
I själva verket ligger BNP-deflatorn på Riksbankens önskade inflation om godtyckliga 2.0%.
Deflatorn har räknats fram genom att jämföra nominell BNP-tillväxt, BNP löpande priser med den inflationsjusterade real BNP-tillväxt, BNP fasta priser.
Vi kan alltså tydligt se hur samhället i stort har fått betydande prisökningar sedan perioden 2009 – 2013, där även BNP-deflatorn låg runt 1%. Kanske är det dags för Riksbanken att sluta stirra sig blinda på KPI, eller ens den underliggande inflationen KPIF, som ignorerar effekterna av Riksbankens egna räntesänkningar, som sänker inflationen.
23 kommentarer
Tycker Ingves uppträdande framstår som alltmer rabiat i presskonferenser och dylikt. Han är som en religiös människa som har till uppgift av gud att få i en skruv i en planka, verktyget han har konstruerat är en hammare och med denna har han bankat på skruven i år efter år utan att den går in i plankan. Men vänta ni bara, bankar han bara lite hårdare så går skruven in i plankan nästa gång.
Med tanke på att BNP-deflatorn stigit så är det väl inte så uteslutet att åtgärderna haft effekt.
Det är lite som att konstatera att skruven är längre in än tidigare (men inte helt inne) och från detta dra slutsatsen att bankandet inte kan ha haft effekt…
Perfekt beskrivning.
Jag börjar känna att jag inte bara kan sitta o titta på när något så viktigt styrs så godtyckligt.
RB måste förklara varför just 2% är så väldigt viktigt, tills de har gjort det har de 0% av mitt förtroende.
Alla medborgare berörs av detta och borde därför engagera sig.
Instämmer med föregående talare.
Så länge som Överstepräst Ingves forsätter sitt kacklande om 2% utan att berätta var denna magiska siffra kommer ifrån, och varför just den är vetenskapligt optimal, så skall han hålla käften.
Ingves är bara en tjänsteman som av sin uppdragsgivare fått en målstyrd uppgift. Han har försökt att ta större ansvar men har uppenbarligen kapitulerat och gör numera bara sin uppgift till 100%.
Vill bara poängtera att det är möjligt https://youtu.be/8jvCF1OC8es
Fin träbit, en snabb okulärbesiktning ger den virkessorteringen t-5 för sin utomordentliga murkning. Det är ett minus, inte bindestreck.
Representerar den landet Sverige måntro?
@Kent
Då kanske man kan visa på var han har fått den magiska siffran 2% ifrån. Kan du konkret visa att hans uppdragsgivare bestämt det så är det givetvis så att man inte skall klandra RB eller Ingves.
Dock så har jag inte kunnat se att sådana instruktioner har getts till riksbanken utan det verkar vara riksbanken (och Ingves) som på egen hand hittat på att de skall sträva efter 2%.
Just 2% är godtyckligt valt, deflation är dåligt, inflation är dåligt, men deflation är lite värre, därför är 2% bra att sikta på, den förklaring som ges på Riksbankens hemsida. Det jag saknar är analys och eftertanke, nu när marknaden inte reagerar så som Riksbankens teorier säger, vad beror det på? Detta måste ingå i Riksbankens uppdrag eftersom det är upp till dem att målet nås.
@Anonym, Det är inte Ingves som bestämt att inflationen ska vara 2%, det målet är betydligt äldre än Ingves. Svaret på dina frågor finns att hitta, men googla får du göra själv. Även om jag skulle svara dig så skulle du dessutom ändå ifrågasätta mig.
Jag försvarar inte målet 2%, det enda jag försöker poängtera är att Ingves förut pratade om tex bostadspriser och annat som också är del av den finansiella stabilitet som riksbanken ska arbeta för men numera motiverar han bara besluten med argumentation om inflationen.
Jag tycker därmed att det är ganska tydligt att han gett upp sin idealism och numera bara gör som han blivit tillsagd.
@Tim Jag har också förstått att det är ungefär så det funkar, men då är det ju helt uppenbart att det viktiga inte är att inflationen är just 2% varje år.
Utan snarare att den varken är för låg eller för hög för många år i rad.
Men har Ingves t.ex. funderat på varför saker ska bli dyrare när teknisk utveckling och globalisering gör dem billigare att framställa?
Samt om vi har haft en tid med lånedriven efterfrågan(vilket vi har haft) så är det väl naturligt att efterfrågan viker lite? Nu borde räntorna vända uppåt och då kanske folk köper lite mindre, det är naturligt. Men istället vill man elda på konsumtion med diverse stimulanser.
@Tim
Att deflation och inflation är dåligt är något som slängs fram, ofta utan någon vidare motivering. I den mån det sker en motivering så motiveras deflation som dåligt då det skulle resultera i att man skjuter upp inköp på framtiden, men saker som man faktiskt behöver skjuts ju inte upp på framtiden. Detta ger ju frågan i ifall det verkligen är positivt att folk köper saker som de faktiskt inte behöver, allt för att upprätthålla den "allsmäktiga" BNP-tillväxten?
@Kent
Jag har sökt efter det, men kammat ganska magert. Påstår du att man hittar eventuellt svar på frågan så blir min slutsats att den saknas eller eventuell är en tämligen lam förklaring (en jag sett var att inflationen råkade vara 2% när man beslutade sig för att hålla inflationen i schack).
Tar ingen hänsyn till huruvida inflation eller deflation är farligt. Personligen tror jag att inflationsmålet är satt som det är för att kontra reallöneökningar i industri som konsekvens av de enormt starka fackrörelserna vi har.
"Riksbanken styr som bekant på konsumentprisindex, KPI"
Med tanke på att man anger KPIF som grund till sina beslut så verkar det inte vara bekant för riksbanken iaf att man styr på KPI.
Sen tror jag inte att BNP-deflatorn och KPI lever varsitt liv. Även om de anger KPIF på 2% som mål så betyder det ju inte per automatik att de bara tittar på KPIF. Den som känner till lite om reglerteknik vet att man ju reglerar mha andra mätvärden än bara den som man försöker styra (för att få en bättre reglerloop) – det säger iofs inte att riskbanken känner till detta, men det är definitivt möjligt att de gör det.
Taktik och strategi. Om man försöker samma sak om och om igen utan avsedd verkan så lär också kommande försök misslyckas.
OT: Sydsvenskan – är de presstödsdiare? Man fattar ju visserligen att det här skall föreställa humor – men om det är roligt för oss skattebetalare kan ju diskuteras:
http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/nyarsdagen-klockan-15–vi-direktrapporterar-ivanhoe/
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Du är inte välkommen här. Försvinn.
ekvationsteorin har en egen blogg, där han kan posta sitt dravel. Dock verkar det som om att han inte skriver där, kanske är det ingen som vill läsa vad han skriver?
Jag läste fel och tyckte det stod BNP-defibrillatorn i rubriken!
Sen kom jag på att det nog är en bättre titel 😀
Följer din blogg regelbundet och gillar mycket av det som publiceras. Även denna artikel är intressant. Tyvärr är det svårt för mig att läsa diagrammet då den är ritad i tre olika brunfärger. (och tänk de som är färgblinda…)
Ta det som ett vänligt tips för att göra din blogg ännu bättre.
/David
@Unknown
De som är färgblinda torde inte ha mer problem än andra att skilja på tre kurvor med olika mättnad och intensitet av samma färg. Färgblindhet funkar inte så.
Det hade faktiskt varit elakare mot färgblinda att välja kurvor i rött och grönt (för de färgblinda som inte ser skillnad på rött och grönt).