När man tittar på lönsamheten för ett företag så är det viktigt att skilja på vinstmarginal kontra avkastning på eget kapital. Detta gäller speciellt inom eget företagande, sk företagsekonomi, men inte nödvändigtvis aktier på börserna, där avkastning på eget kapital blir missvisande.
Eget kapital är enkelt förklarat ett företags skuld till aktieägarna, dvs det som aktieägarna aktivt stoppat in i bolaget via nyemissioner eller passivt genom att inte plocka ut som utdelning. Avkastning på eget kapital ska alltså sättas i relation till detta och inte i relation till vinstmarginalen.
Vinstmarginal är andelen vinst i förhållande till omsättning. Här hittar man en förklaring till hur bolag med låg vinstmarginal fortfarande kan betraktas som mycket lönsamma för ägaren.
Låt oss ta ett exempel.
En butik har ett lager på en miljon kronor. Detta lager är inköpt för ägarens satsade kapital, det egna kapitalet. Butiken omsätter hela sitt lager en gång per månad och säljer varorna med 100% påslag, dvs för 2 miljoner kronor. Dock har man övriga kostnader, som personal, hyra, IT-system mm på 950 000:- SEK per månad och faktiskt vinstmarginal är alltså bara 2.5% eller 50 000:- av 2 miljoner i månadsomsättning. På helåret blir detta en vinst om 600 000:- SEK, men fortfarande bara 2.5% av butikens omsättning på 24 MSEK.
Inte direkt imponerande lönsamhet, 2.5%.
Däremot är avkastningen på eget kapital här imponerande 60%. Ägaren får 60% årlig avkastning på sin satsade miljon.
Här kan man hitta en förklaring till varför butiker med mycket hög omsättning av varulagret bara behöver gå med någon procent i vinst. Exempelvis kan detta gälla matbutiker, där lagret i själva verket mer omsätts (förenklat) en gång i veckan istället för en gång i månaden, rent av oftare än så. Har man dessutom leverantörskrediter och slipper finansiera lagret med eget kapital kan man i själva verket vara ett mycket lönsamt bolag, utan att knappt visa någon vinst alls.
Dock, när det gäller aktieinvesteringar på börserna, så köper man ju aktiebolag via ett börsvärde och en viss aktiekurs. Denna är ofta, men inte alltid, något helt annat än det egna kapitalet. Då är det antagligen den faktiska vinsten i förhållande till aktiekursen man bör titta på, t ex p/e-tal, price/earnings rating.
Oavsett, för lekmannen kan det vara kontraintuitivt hur en del företag kan visa väldigt låg vinstmarginal, men ändå vara mycket lönsamma för ägarna.
20 kommentarer
Hej.
Intressant men jag förstår inte riktigt hur det fungerar. I slutet av en månad så finns det ju 50k i kapital och det behövs 1 miljon för att förnya lagret. Det betyder väl att ägarna behöver gå in med 1 miljon varje månad så vinstmarginalen är bara 5%?
Mvh, P
De säljer ju får 2 miljoner varje månad, och får tillbaka den ursprungliga miljonen, som de köper nytt lager för. På helåret ger det 600k i vinst på 1M i satsat kapital->60% avkastning.
Ja det är klart. Vad dum jag är 🙂 Tackar.
Finns inga dumma frågor. Dum hade du varit om du inte frågade om förtydligande, snarare är bristen min som inte förklarade bra nog.
Tackar ödmjukast. Det här var ett kanoninlägg. När man tänker på det är det ju uppenbart hur bra upplägget är. Svårt att se det utan att någon förklarar dock.
Tack igen.
Dessutom om man tar livsmedelsbutiken så blir det intressant om man har kredit på sina leverantörer. Man har kanske sina 50trk i på banken, köper mat för 100tkr (på 30 dagars kredit så man behöver inte betala än), sen säljer man dessa för 200tkr och sen har man råd att betala fakturan.
Så nej för att köpa på sig ett lager så behöver man alltså inte ett eget kapital som är lika stort. Det är ganska normalt att man finansierar endel av sina tillgångar med skulder också. Speciellt gynnsamt blir det ifall det är med krediter som det inte utgår ränta på.
Har Christer Gardell börjat som spökskrivare här på bloggen?
Man kan ju se det som att en liten vinstmarginal blir betydande i kronor räknat bara omsättningen är hög nog.
Så jobbar ju tex råvarumäklare.
Keep the money rolling..
En anledning att titta på vinstmarginal är att det säger något om risken i bolaget. Om butiken inte skulle lyckas omsätta lagret någon månad kan snabbt hela årsvinsten gå upp i rök.
Haha, alltid lika roligt när blogggaren skall undervisa sina läsare i ekonomi, samma bloggare som alltså brukar redovisa avkastningen för aktieindex som inte inkluderar utdelningar.
Detta gäller alltså storföretag som kan dela ut sina vinster till ägarna. Dessa använder sedan pengarna till nya investeringar eller konsumtion, vilket båda smörjer ekonomin och skapar tillväxt.
När det gäller småföretag med färre än fem ägare så har staten bestämt hur mycket vinst man får dela ut antingen 155000:-/år eller ungefär halva lönesumman i företaget. Har man en framgångsrik verksamhet som är så effektiv att den går att driva med ett fåtal anställda kan man inte få ut pengarna ur verksamheten, det egna kapitalet bara ökar år efter år och pengarna kommer inte ut i ekonomin. Detta kallas socialism och alla partierna i Svenska riksdagen tycker det är bra, annars skulle de ändra på det. Tillämpar man socialism tillräckligt länge har det alltid lett till svält, förstörd natur och fattiga människor.
Det finns två andra sätt att ta ut pengarna på, ett är att ägarna tar ut dem som väldigt hög lön, då tar staten ca 80% av pengarna, detta brukar också kallas socialism. Det andra sättet är att ägarna lägger ner sitt framgångsrika företag, gör ingenting i fem år, sedan får de sina pengar med bara 25% skatt, detta kallas idioti!
Håller med om att det är ett dåligt system. Men så illa är det väl inte. Dina 155k i utdelningspengar behöver du ju bara skatta 20% på om jag minns rätt. Och man ska ju givetvis inte ta ut mer lön än att man maxar sina offentliga försäkringar…
Jag klagar inte på skatten på utdelningar i fåmansbolag som är 20%, vad jag klagar på är att man inte får dela ut hur mycket man vill eller kan. Jag vill betala mer skatt än vad jag gör idag, jag vill bara inte betala orimligt mycket mer skatt.
Inkomsten ligger redan på taket för statlig pension ca 39000:-/mån + 35% i tjänstepension och maximal utdelning, trots det ökar det egna kapitalet med några miljoner om året. Pengar som inte behövs i bolaget och som inte kommer ut i ekonomin. Samtidigt så är man inte vidare sporrad heller att utöka verksamheten då man inte får något för det förutom mer besvär. Socialism är helt enkelt väldigt dumt för samtliga inblandade.
Ja, då kan jag bara hålla med. Om man trots maxade fåmansbolagsutdelningar och optimerat löneuttag inte kan ta ut vinsten ur företaget utan att skatta sig fördärvad så är man i ett jobbigt läge.
Bästa vore egentligen att avskaffa statlig inkomstskatt för att helt undvika det här problemet. Bara effekten av att lösa upp "bundet kapital" i fåmansföretag skulle vara värt mycket, för att inte tala om effekten på anställdas arbetskraftsutbud..
Ett steg på vägen vore att avskaffa taken i socialförsäkringarna, åtminstone för egna företagare, så att dessa åtminstone kan få pensionsunderlag etc för att ta ut den där överskottslönen.
Ett andra borde vara att man ska ha rätt att ta ut hur mycket utdelning som helst om man nått taken i socialförsäkringarna för ordinarie lön. Finns ju därefter ingen anledning att ta ut lön, annat än för att vara cool.
Eller att man slipper arbetsgivaravgifter/egenavgifter över dagens tak, kombinerat med avskaffade statliga inkomstskatter. En dyr reform, men den skulle göra underverk för företagande och sysselsättning.
För anställda är detta reglerat genom tjänstepensionsavtal — för tex privatanställda tjänstemän avsätts 30% på allt som tjänas över 36 313 kr (och 4,5% under), just för att de offentliga systemen har ett tak. Företagaren får fixa detta själv (dock har man som Mnils säger sina 35% bruttoavsättning till tjänstepension som motsvarighet…).
Bara avskaffande av statlig inkomstskatt hade gjort väldigt mycket. De sociala avgifterna skiljer inte mycket från bolagsskatten 76 resp 78kr kvar på en hundralapp så där är det inte lönt att göra något.
Tänk sedan på alla specialregler som finns bara för att vi har progressiv inkomstskatt, mycket enklare med en fast skattesats på ca 35% och högre grundavdrag (istället för det kraftigt olinjära jobbskatteavdraget).
Korrekt, en proportionerlig inkomstskatt vore bättre, 35% låter lite högt dock. Men en sorts dröm är ett grundavdrag på "levnadsminimum" kombinerat med proportionerlig inkomstskatt på överskjutande summa.
Statlig inkomstskatt: 57 miljarder 2016. Så man behöver spara in 57 miljarder på andra områden / höja andra skatter för att detta ska vara lönt. Ett enkelt sätt vore att återinföra fastighetsskatten _och_ sänka ränteavdragen, samt införa enhetlig moms (25% på allt). Detta skulle dock skjutas ner av fördelningspolitiska skäl, trots att det väldigt sannolikt skulle förbättra ekonomin i stort.
Nej det är inte bara 20% på 155K! Man kan bara dela ut redan beskattat vinstunderlag. Så först dras 22% i vinstskatt sedan 20% på det man tar ut. Dvs det blir ~37,5% i skatt.
Anledningen till att man satt en gräns är att man annars hade tagit ut all sin lön i utdelning.
När det gäller att man inte tar ut överskottet så är inte det en ursäkt för att låta kapitalet ligga och damma. Givetvis bör man investera kapitalet och därigenom få avkastning på det.