Så kom slutligen den andra domen mot Myresjöhus för slarvet med att använda den felaktiga konstruktionen med enstegstätade fasader på sk nyfunkishus. Myresjöhus har inte bara valt fel metod, i enlighet med tidigare dom, utan blir nu också skadeståndsskyldigt.
 |
| Ägare av enstegstätade fasader som gör det enda rätta – bygger om till helt annan fasadlösning. |
Högsta domstolen skriver i sitt pressmeddelande:
“Högsta domstolens har idag fastställt att överlåtelseförbudet inte hindrar att entreprenören ansvarar mot de nya fastighetsägare som har tagit över den ursprunglige fastighetsägarens rätt mot entreprenören. Domstolen har också funnit att entreprenören – trots att metoden med enstegstätade fasader i och för sig inte avvek från branschpraxis – ska anses ha handlat vårdslöst genom att inte ha vidtagit lämpliga åtgärder för att förvissa sig om fasadkonstruktionens hållbarhet innan metoden användes.”
Även om fastigheten bytt ägare kvarstår alltså entreprenörens ansvar. Något skadestånd fastställs inte, utan om jag uppfattat det hela rätt är det nu upp till landets minst 20 000 drabbade fastighetsägare – både villaägare och bostadsrättsföreningar – att stämma skiten ur byggentreprenörerna. Dessa tvingas därmed göra en totalombyggnad av fasaderna till en annan lösning. Som jag påtalat tidigare hjälper det inte att lappa och laga enskilda fel, då enstegstätade fasader alltid förr eller senare kommer börja läcka igen. Entreprenörerna har genom att laga enskilda läckage försökt skjuta totalrenoveringarna framför sig förbi garantitiden.
Dock är det hela inte över för fastighetsägarna.
Lämpligen sätter sig många byggentreprenörer i konkurs och återupptar verksamheten under ny juridisk person, en sk externalisering av kostnaderna, dvs någon annan än den som är ansvarig betalar. Alltså fastighetsägarna. Det finns inte i sinnevärlden att byggentreprenörerna skulle ha råd med att hosta upp mellan 500 000:- och 1 500 000:- SEK per enstegstätad villa för att bygga om dem till en fasad anpassad för trästomme och svenskt klimat.
Eventuellt har man redan flyttat ansvaret till separata bolag att sätta i konkurs. Nedsidan blir då även att 10 000-tals ytterligare fastighetsägare, utan enstegstätade fasader, också blir utan byggarantiskydd eftersom deras entreprenörer gått i konkurs.
I slutändan får man trösta sig med att HD åtminstone fastställt att det varit och är juridiskt vårdslöst att bygga sådana här hus – enstegstätade fasader på trästomme – i Sverige. Men få fastighetsägare kommer få se röken av några pengar, annat än de som advokatfirmorna tjänar på det hela.
Myresjöhus tillhör den norska BWG Homes-koncernen, som dock inte längre verkar vara börsnoterad, så ingen kursreaktion kan nämnas på domslutet.
19 kommentarer
Myresjöhus är ju en stor aktör som inte kan sätta sig i konkurs hur som helst. Den renommé de byggt upp under många år är nog mer värd än kostnaderna för att åtgärda husen.
Kan de verkligen flytt enskilt ansvar till ett separat bolag att försätta i konkurs?
Nej det går givetvis inte. Det vore ju som att flytta över sit bolån till en målvakt eller engels plc (med en pund i kapital) och sedan slippa det ansvaret.
Det man kan ha gjort är att vara proaktiv och sett till att man bedrivit verkaamheten i ett dotterbolag (dvs se till att ansvaret ligger någon annanstans från början).
Jag tror ofta att entreprenören är ett dotterbolag eller extern entreprenör. Det må stå "Myresjöhus" på husmodellen, men det gäller att läsa det finstilta var ansvaret ligger. Det kan vara "Bengt-Sunes Bygg & Båg AB" som är entreprenören.
Värt att notera är att det står myresjöhus i domen (såvitt jag tolkar det frånraporteringen), HD har alltså funnit att myresjöhus är ansvariga i detta fallet.
Kanske kan de ha varit mer proaktiva i andra fall, men här sitter de på ansvaret och kan inte lämpa över det på någon annan.
Oavsett vem som är underleverantör är det väl Myresjöhus som ritat och konstruerat huset och i sin tur anlitat en underleverantör. Köparen har ju vänt sig till Myresjöhus och inte Bent-Sune. Som köpare kan man enligt konsumenttjänstlagen utkräva ansvar av vem som helst i ledet, det är upp till de inblandade fuskarna att reda ut vem som skall ta smällen.
Sjöingenjören: nu är dock inte konsumentköplagen tillämplig i detta fall, det är ju inte ett löst föremål som sålts. Däremot kan konsumenttjänstelagen vara tilllämplig, men där har man väl inte möjlighet att gå vidare i leveranskedjan ifall säljaren gått i konkurs?
Sist jag läste det jag skrev stod det just konsumenttjänstlagen…
Jodå, det går att flytta garantiansvaret till ett annat bolag som man sätter i konkurs. Jag har varit med om precis detta. Jag köpte ett Modulenthus i början av 2000-talet som var iofs bra men efter bara några månader gjorde de en uppdelning av säljsidan och garantidito. Garantidelen konkades omgående. Rimligen gör man likadant nu – eller troligare; redan gjort. Försök inte att få något från Gar-bo, det är ett rent bedrägeri som bara gör ägarna – hustillverkarna (!) – rika.
Sjöingenjören: Det stämmer, men eftersom du nämnde möjlighet att utkräva ansvar av vem som helst i ledet så tänkte jag konsumentköplagen då det mig veterligen inte finns den möjligheten i konsumenttjänstelagen.
Asfalt100: Det låter verkligen märkligt, det låter snarare som att de har dragit en rövare och ljugit för dig. Jag tror inte det hade hållt för en rättslig prövning.
Tänk efter hur det skulle se ut om det var möjligt att ducka sitt ansvar på det sättet? Då hade man ju bara när folk kommit och framfört krav bara slänga över ansvaret på någon annan.
Någon som känner till ifall det någon tillverkare som är mer exponerad än andra? Jag har själv planer på att bygga om ca ett år och vill inte få problem med en konkursande byggentreprenör under byggtiden. Jag kan tänka mig att cornu har rätt och flera företag har planerat för detta men något har säkert inte tänkt hela vägen utan räknat med att det löser sig nog ändå…
Om JM, Myresjö mm väljer att slippa kostnadena genom konkursning är de slut. Ingen kommer köpa hus av leverantörer som inte står för garantin. Då kollapsar byggindustrin i Sverige.
Alternativt så hittar man en annan "lösning" att åtgärda med som inte behöver kosta några 500tkr. Ger gott om tid för att fundra ut hur man skall åtgärda den när man väl kommer på att den inte var någon höjdare heller. Så kanske man kan hålla på tills livslängden uppnåtts.
"Lämpligen sätter sig många byggentreprenörer i konkurs och återupptar verksamheten under ny juridisk person"
Detta är helt och hållet statens fel då aktiebolagsformen är skapad av staten och upprätthålls med dess våldsmonopol, på en fri marknad skulle aktiebolag inte finnas.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Nu är det dock så att även utan bolagsformen skulle det ändå inte existera att man som fordringsägare får ut mer än vad gäldenären klarar av att betala ändå.
Själv tycker jag inte principen att man kan agera med begränsat ansvar. Kanske till och med vore läge att låta den möjligheten finnas för privatpersoner också?
Är det helt kört med den politiskt korrupta och hittills helt värdelösa tvångsskatten för nybyggen som falskeligen kallas nybyggnadsförsäkring?
Denna försäkring är annars ett mycket bra bevis för att Sverige är politiskt korrupt på hög nivå och ytterligare en orsak till att det är så dyrt att bygga.
Massor med miljarder har betalats in och i princip inget betalas ut (förutom till ägarna av försäkringsbolaget som de korrupta politikerna tvingar nybyggarna att betala till).
Halva Eriksbergs (norra Älvstranden) fastighetsbestånd har bytt eller håller på att byta fasad..
Mina funderingar är som följer:
* Det finns olika sorters enstegstätade fasader: puts direkt på frigolit, puts på material X som ligger på frigolit etc.
* Flera byggare som har byggt med puts på frigolit har gjort om fasaden till modellen att putsen ligger på material X som sedan ligger på frigoliten.
* I domen som berörs i detta blogginlägg handlar det (om jag inte förstår fel) inte om flerbostadshus.
Betänk då följande exempel:
* Flerbostadshus byggs av stor svensk aktör.
* Detta flerbostadshus är byggt med modellen att putsen läggs på material X som sedan i sin tur sitter på frigolit.
* Flerbostadshuset byggdes för över 10 år sedan.
* Efter bygget såldes fastigheten till en nyskapad BRF.
Vad finns det då egentligen för grunder att avkräva byggherren att göra om fasaderna? Detta exempel som jag beskriver borde vara mer vanligt förekommande än det fall som HD nu beslutat om.