Hushållens skulder fortsätter att öka allt snabbare. Samtidigt minskar nu hushållens finansiella nettoförmögenhet enligt SCB:s Sparbarometer.
![]() |
Hushållens skulder, förändring fyra kvartal (%). Data: SCB Sparbarometern |
Under tredje kvartalet 2015 ökade hushållens skuldbubbla med 56 726 MSEK, eller nästan 57 miljarder kronor (GSEK). Det är en ökning med 6.78% på ett år. För ett år sedan var ökningstakten 5.09% och skuldbubblan skenar alltså allt snabbare. Skulderna ökar absolut snabbare än hushållens inkomster och är nu 3 556 256 MSEK, eller drygt 3 556 miljarder kronor.
Samtidigt minskade hushållens finansiella nettotillgångar med 63 853 MSEK, inklusive fordringar på försäkringssystemen, pensionsystemet mm. Den individuella nettoförmögenheten, dvs utan försäkrings- och pensionssystemen, som man trots allt inte kan använda fritt, minskade med hela 86 459 MSEK, trots att värderingen av de medräknade klubbmedlemskapen i bostadsrätter ökade med 100 570 MSEK. Om inte bostadsbubblan hade blåst upp hushållens förmögenhet hade svenska folket alltså blivit över 187 GSEK fattigare under kvartalet.
För att summera ökar alltså skulderna avsevärt snabbare än inkomsterna, som inte höjs med 6.78% under året, samtidigt som hushållen också blir allt fattigare, trots att bostadspriserna skenar.
8 kommentarer
Eller som det ju uttrycktes på franska
Apre's nous le deluge!
Eller med andra siffror från sparbarometern:
Hushållens finansiella nettoförmögenhet har minskat under 2015:
Q1 2015: 7 745 MSEK
Q2 2015: 7 638 MSEK Q2
Q3 2015: 7 574 MSEK Q3
… dock fortfarande betydligt över nivån Q4 2014, som var 7 043 MSEK.
"Hushållen blir allt fattigare" — notera att tillgångarna i Sverige är relativt ojämnt fördelade, så sannolikt är det de rikaste hushållen (de med stora aktieinnehav) som förlorar mest i tider med orolig börs.
Då blir det ju mindre pengar över till konsumtion. Bra för miljön!
Så då måste skuldökningen bero på att investeringarna ökar och att pengarna inte används till konsumtion. Fast det är klart, när skuld, inkomst, tillgångar och bropriser blandas i samma text så är det svårt att se orsakssambanden,
Jag vill tacka bostadsbubblan som har gett mig så mycket (m finsk accent)
Jag vill tacka bostadsbubblan som har gett mig så mycket (m finsk accent)
Få se nu… 57 Gkr per kvartal, det blir typ 228 miljarder per år, i nya kreditpengar som stimulerar ekonomin varje år, och skapar ny efterfrågan, arbetstillfällen mm. Kan någon makro-ekonom berätta vad det skulle innebära för BNP om detta flöde av nya kreditpengar upphör… ?
Glöm inte cash-flow
"Riksbankens köp av statspapper, som i sig bidrar till att hålla uppe obligationspriserna, har en baksida i form av sämre likviditet. "
"Riksbankens iver att försvaga kronan bidrar, enligt Johan Javeus.
”Vill du investera i ett land där du har en centralbank som har en negativ ränta och dessutom tydligt säger att man mer eller minder hatar värdet på sin egen valuta? Det blir inte en bra mix. Jag tror att många väljer att ta den vinst man har gjort och lämna Sverige.”
http://www.di.se/artiklar/2015/11/19/makroradet-darfor-saljer-utlandet-svenska-statspapper/