När flera faktorer samverkar får man nästa ekonomiska kris

Normalläget inom ekonomin och annorstädes är att man kan hantera en enskild negativ faktor. Vad som faktiskt utlöser en kris är när flera faktorer samverkar, vilket också gäller den svenska kommande kraschen i bostadsbubblan och nästa svenska ekonomiska kris.

Under 90-talskrisen samverkade flera faktorer, som slog till samtidigt. Det samma kan sägas gällt den akuta finanskrisen 2008 – 2009 eller den rådande europeiska skuldkrisen.

Enskilt kunde man kanske klarat av situationen med 90-talets skuldbubbla och fastighethets- och bostadsspekulation, men olika delar av ekonomin är inte isolerade öar.

90-talskrisen hade sin grund i den sk Novemberevolutionen och avregleringen av den svenska bank- och finansmarknaden. Samtidigt levde svenska staten sedan länge på lånade pengar och det gamla DDR-Sveriges så nostalgiskt drömlika välfärdstillvaro var aldrig ekonomiskt hållbar, lika lite som Greklands statliga ekonomi är det. Välfärdsnostalgiker, som pratar om det var bättre förr råkar glömma att vi levde på kredit. Att leva på kredit är alltid sus och dus. Till det inte är det längre.

90-talskrisen var dock inte bara en fastighetsbubbla och bostadsbubbla, utan vi hade även en skattereform, slopade subventioner av nybyggande och utfasning av räntebidrag. Chockhög ränta i det sista försvaret av den gamla ecupeggade svenska kronan och efterföljande omställning av de ekonomiska realiteterna.

Att bankerna inte gjorde så stora kreditförluster på bostadsbubblan den gången beror förstås på att svenska privatpersoners skulder är personliga och inte knutna till panten. Att bedömt 25 000 fortfarande är kvar i skuldträsket över 20 år senare visar bara på detta – hushållen, inte bankerna tar smällen för fallande bostadspriser. Den stora smällen för bankerna den gången låg i fastighetsmarknaden, som knappast kan anses vara lågt värderad i Sverige idag heller – vad händer med fastighetsvärderingarna om möjligheten att realisera överpriserna på naiva bostadsrättsköpare?

En motgång som utvecklas till en verklig kris gör det genom att spridas till hela ekonomin – arbetslösheten sticker iväg, tillväxten stoppar upp eller byts rent av till recession, statens utgifter ökar, räntorna sticker iväg etc.

Det återstår att se vilka faktorer som kommer samverka till nästa ekonomiska kris. Enskilt kan vi hantera bostadsbubblans priser. Enskilt kan vi hantera amorteringskrav. Enskilt kan vi hantera fallande bostadspriser. Men knappast när de också leder till skenande arbetslöshet, stigande räntor, ökade statliga utgifter. Kanske får vi inte bara fallande bostadspriser och amorteringskrav. Utan av nödvändighet för statens finanser slopat ränteavdrag, samtidigt som räntor sticker iväg och arbetslösheten rusar. Kanske med sänkta ersättningsnivåer i socialförsäkringarna?

Och då har vi krisen.

Man ska också komma ihåg att Sverige ingalunda var ensamma om att krisa på 90-talet. Man ska också komma ihåg att vi, som litet godtroget land med överdriven självbild på Alaskas breddgrader, inte har något att sätta emot kraftiga omvärldsfaktorer. 

Så nog kommer nästa svenska ekonomiska kris. Enda frågan är vilka faktorer som behöver samverka för att vi ska få denna kris.

När du stresstestar din ekonomi ska du inte göra som t ex Finansinspektionen och utgå från att bara en sak kan inträffa samtidigt, som högre ränta eller arbetslöshet. Utan utgå från att allt inträffar samtidigt. Klarar ditt hushålls ekonomi dubbel arbetslöshet, amorteringskrav, kraftigt höjt ränta, höjda skatter inklusive slopat ränteavdrag, sänkta ersättningar i a-kassan etc samtidigt, så kan du sova lugnt om natten.