Enligt uppgift från personer i banksektorn med insyn i kortbedrägerier är de vanligaste anledningarna att man besökt USA eller använt kort på oseriösa Internetsajter. Kortskimning är fortfarande mycket stort i USA, medan risken för skimning är mycket låg hemma i Sverige.
En grov och förenklad bedömning landar i att 50% av alla kortbedrägerier som når banksystemet beror på att kunder använt kort på oseriösa sajter, som sedan drar mer än överenskommet eller fortsätter debitera kortet även efter köpet. Till denna procentsats räknas även de som fått sina kortuppgifter stulna via trojaner på sin Windowsdator.
 |
| Användes med fördel vid besök i USA. |
Ca 40% av kortbedrägerierna beror på att kunden besökt USA och där fått kortet skimmat. Detta är det enskilt vanligaste scenariot.
Besöker du USA ska du alltså vara mycket varsam med ditt betal- eller kreditkort. Helst bör du ha ett separat kort enbart för USA-besöket, eller använda kontanter. Någon uppgift hur stor andel av de som besöker USA får sina kort skimmade finns inte, utan 40% avser hur många av alla anmälda bedrägerier som beror på ett USA-besök.
De sista 10%-en är nätbedrägerier som phishingmail och telefonsamtal från “Microsofts kundtjänst”.
Stulna eller borttappade kort leder mycket sällan till skada, då de oftast spärras omgående och skimning från resor i Europa är i princip obefintligt. Man ska också komma ihåg att de allra flesta människor är ärliga och laglydiga, och om de hittar ett borttappat kort lämnar de in det eller lägger på brevlådan, så ett borttappat kort innebär inte nödvändigtvis att en kriminell hittar det.
Nu gäller ovanstående grova procentsiffror inte nödvändigtvis alla banker, då olika banker har olika kundprofiler. Men det är ändå en indikation utifrån ett mycket stort antal hanterade kortbedrägerier.
En sammanfattning av kortbedrägerierna är alltså i princip att 60% beror på Internetsäkerhet och 40% beror på USA-besök.
17 kommentarer
Kompisen på banken skojade nog, eller har inte koll. Säkerligen förekommer de tre fenomenen som beskrivs, men de utgör inte 100% av fallen.
Kan ju tänkas att banken har intresse av att ovanstående sprids som sanning, då det ju verkar betryggande; om man inte gör något misstag löper man ingen risk. De som drabbats har varit oaktsamma osv.
Nja, bankerna vill nog snarare att det sprids som sanning att skimning etc sker precis överallt, för att folk ska hålla på säkerheten och motverka bedrägerier. Enskilda anekdoter finns alltid att ta till.
Lite dubbelt, de vägrar ju samtidigt att diskutera hur många kunder som drabbas och till vilket totalbelopp, bara att det ör en bråkdel av kontanthanteringskostnaden. Svårt att få det att gå ihop när ca en procent drabbas årligen av något mindre eller större snusk med kortet.
Cornu : Samtidigt vill bankerna att vi ska sluta använda kontanter så att kontrollen och övervakningen av medmorgarna blir total. Att visa på att det är ett säkert alternativ till kontanter ligger i bankernas intresse.
Mja, finns en del kortbedragare i Sverige också. Se denna:
För det vanligaste bedrägeriet, enligt min bank, alltså att ta med en näve salt, behövs ingen skimning eller pfishing eller besök på oseriösa siter eller det oseriösa landet i väster; det räcker att någon har sett kortet. det är inte nödvändigt att få ut en massa detaljerade uppgifter eller koder eller annat från chippet. Man tar bara kortnummer och namn, alltså framsidan av kortet, och går till en site med minimal säkerhet på nätet, och beställer varor för ett mindre belopp. Råkade ut för detta och banken kände direkt igen den misstänkta transaktionen, behövde inte ens förklara att jag inte hade varit i Luxemburg och köpt mjukvara.
Det trista är att korttillverkning görs i batcher och skickas som vilken vara som helst. Vem som helst på vägen som kan memorera eller fota av framsidan på korten kan sedan sälja dessa vidare. En slags väldigt förenklad skimning kanske man kan kalla det.
Fungerar dock bara upp till några hundralappar och bara i de enklaste betalsystemen. I alla fall med mitt kort krävs numera en SMS-kod för alla nätköp över typ en femhundring.
Finns inte något motsatsförhållande här – kan sorteras in under phising. Det är inte säkert att de drabbade vet att det skett genom att någon sett kortet, beteendet och vilka sajter som kortet används på är antagligen samma som för t ex phisingen.
Bor delvis i USA, har dock aldrig fått mina svenska kort blivit bedraget. Däremot har det hänt att mina usa kort fått mysko köp, räcker dock att ringa så ta de bort det.
Säkerheten är ju obefintlig. Man använder aldrig PIN kod, väldigt sällan signatur, bara dra kortet och allt är klart… signaturen skrivs ofta på skärm och kollas aldrig.
M.a.o. köpen är väldigt smidiga, obefintlig säkerhet, men kortleverantören tar mesta av risken, därför rekomenderas kreditkort före debitkort.
Det har snackats en tid om chip, vissa kort har det, men jag har aldrig sett en terminal som tar chip.
Har sett terminaler som tar chip, men den slotten används inte, utan man drar kortet på magnetremsan.
Tyckte det var skitläskigt när jag var i usa. Som du säger så till exempel vid tankning i en automat. Bara att dra kortet så var det klart. Ingen säkerhet alls, inte ens godkänna beloppet.
Kanske är det olika på olika ställen när det gäller att tanka. Här funkar inte automater då man måste ange zip-kod som ju inte finns i Sverige. Så först går man in och betalar för hur mycket man skall tanka för (skriver på lappen efter att kortet dragits), sen tankar man. Vill man ha kvitto på beloppet det faktiskt blev får man gå in igen och få kvitto på det beloppet. Alternativt kan man lämna kortet i kassan, tanka, gå in igen och sen skriva på det som det blev. Nackdelen är att det blir besvärligt för konsumenten, men omöjligt att stjäla bensin. Betala först, sen får du varan. Fast alla är jättetrevliga, för det har de betalt för.
Jag skriver mitt svenska postnr som zip code, det funkar.
Vet inte var du bor i usa, jag har kört i alla stater och i så gott som alla drar man bara kortet, behöver sällan ens knappa in zip (verkar va lite slumpvis den frågar om det).
På vissa ställen måste man pre-pay som du beskriver, men har bara gjort ett fåtal ggr på mina tusentals tankningar.
Åh, på tal om att tanka. Många automater frågar "you want a car wash, $4", man trycker yes och kör ett varv i tvättmaskinen, fattar inte varför Statoil inte kan ha en sån fråga, och gärna då för 30kr, inte 279kr…
I USA har man en väldigt slapp kontroll av kortköp. Det räcker oftast med att man har kortet i sin hand och kan plita ner en kråka, som ingen kollar, för att kunna handla med ett kort. Ingen kollar någon legitimation. Därför bör man bara använda kort i "betrodda" sammanhang där man har uppsikt över kortet, exempelvis att betala hotell eller ta ut pengar – cash is still king. Och det efterblivna drickssystemet gör att cash funkar mycket bättre än kort i de flesta situationer.
Finns kanske en anledning till att American Express har 4% avgift på alla köp…
Jag blev skimmad i en officiell Apple store i Stavanger!
Låter som en norgehistoria. 🙂