En av mina absoluta toppförfattare, amerikanen Neal Stephenson, släppte idag sin senaste roman. Seveneves är 880 sidor att förhoppningsvis se fram emot.
Stephenson är hopplöst nördig, men också väldigt lärorik att läsa, då han ofta förpackar faktisk kunskap och vetenskap i actionfylld underhållningsform. Även om förra romanen Reamde hade en något svag actionsekvens de sista hundra sidorna, så är Stephenson fortfarande min egen kanske största inspirationskälla för actionsekvenser.
Seveneves |
Redan i genombrottet (men ej debuten) Snow Crash visade han hur man skriver långa actionsekvenser (tänk bara Hiro Protagonist + Reason vs The Raft (USS Enterprise) och tidernas bästa citat: “I’m sure they’ll listen to reason.”), och förhoppningsvis blir man inte missnöjd här heller. Den här gången tar Stephenson oss ut i rymden, efter att mänskligheten bara har två år på sig att lämna Jorden sedan månen exploderat.
Rymdsekvensen i tidigare Anathem, som är bokens stora och centrala actionsekvens (efter korsningen av Nordpolen) visade att Stephenson behärskar att även lämna planeten, och vi lär ha mycket att se fram emot här.
Sedan har jag en benägenhet att själv vilja skriva ännu längre actionsekvenser. Valdemar Atterdag + Sten, Sax, Påse, respektive Motti + Döda! Döda! Döda! ur Midvintermörker var mina första försök till längre actionsekvenser.
Ja, det börjar bli fullt i biblioteket. |
Som tur är lämnade jag i söndags in slutredigeringen av Stjärnfall, och är alltså tillfälligt ledig. Min redaktör försökte hitta något sätt att korta ner den actionsekvens som utgör andra halvan av boken (ca 200 sidor action på raken), men det visade sig inte möjligt, då det inte fanns något oväsentligt att kapa. Istället beställde förlaget ytterligare två kapitel för att ta ner tempot lite på slutet – alltid kul när det inte kapas och kortas som för Stjärnklart där två och ett halvt kapitel ströks – utan istället utökas.
Stephenson har som amerikansk författare också möjligheten att skriva riktigt smakligt långa böcker. Seveneves ska vara 880 sidor. Reamde var på 1041 sidor. Dessvärre finns det ingen ekonomi i att skriva så tjocka böcker för den svenska marknaden, utan här är målet runt 400 sidor. Man kan nämligen inte ta ut ett högre pris för en tjockare bok i Sverige.
Eftersom jag nu är ledig en stund till jag i juni ska dra igång sista boken i Stjärnklart-serien, så har jag beställt just Seveneves från Adlibris. Anländer nästa vecka. Ni hittar själva boken där för 265:- SEK inbundet eller 141:- SEK som storpocket (som jag köpte – har all Stephenson sedan Cryptonomicon i hårdrygg – de tidigare bara som pocket) och ni kan läsa ett utdrag från första kapitlet hos IO9.
Har du själv läst din Stephenson kan du rösta på bästa bok ute till höger. Och ja, jag har läst ut hela barockcykeln, författarens Mangum Opus, vars tre böcker, vars råmanus skrevs för hand med gåspenna för att nörda ur för den autentiska känslan (något han för övrigt driver med i Reamde), klockar in på cirka 3000 sidor. Har ännu bara träffat en annan person som lyckats läsa ut dem alla tre.
För att omedelbart få boken i näven finns Seveneves som storpocket hos SF-bokhandeln i Stockholm, Göteborg och Malmö.
21 kommentarer
Tveklöst bäst är "The Diamond Age: Or, A Young Lady's Illustrated Primer". Den innehåller en halsbrytande mängd idéer.
Flåt, glömde. Lagt till i omröstningen nu, men den ligger sist och inte kronologiskt.
Tycker den är en av de svagaste, men visst nördar den ur totalt vad det gäller bland annat datorer (turingmaskinbeskrivningen i Primern exempelvis).
The Baroque Cycle skrevs med reservoarpenna, inte gåspenna. Referens: ca 13 minuter in https://www.youtube.com/watch?v=31rFd9JirrM
Helt klart hans bästa böcker!
Tack för tipset, hade missat att han gett ut ny bok, blir till att köpa direkt.
Röstade på The System of the World, men menar så klart hela The Baroque Cycle.
Lite förvånad att Cryptonomicon är så populär. Den var väl OK men själv föredrar jag SF så The Diamond Age och Snow Crash är favoriter.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Har inte läst en enda roman utav Stephenson, kanske borde göra'rt.
Snow Crash är nog den bästa bok jag läst någonsin. Gillade storyn på Seveneves så jag handlade en sån med. Snart sommar. Kan vara bra som avkoppling från villaarbetet. 😉
Tack för tipset, hoppas du får en slant i referral.
Vilken bok av NS är bäst att börja med för en återvändande sci-fi-/fantasynörd? Börjar helst lite mjukt med något där språket inte är helt uppåt väggarna svårt och storyn/tråden relativt enkel att följa. Läste mycket förr (Dragonlance, böckerna om Drizzt Do'Urden, gamla sci-fi-klassiker av Isaac A och Robert Heinlein osv.), men sedan Interwebben gjorde sitt intåg i mitt liv har det inte blivit för mycket av den varan. Får dock läst lite grann varje år, men inget på engelska. Vad rekommenderas?
@Palle
jag tycker att du ska börja med Snow Crash. Jag tycker iofs att The Diamond Age är ett litet strå vassare men den är också lite svårare. Spar den till efter Snow Crash. Bägge är bland de absolut bästa (skönlitterära) böcker jag läst.
Cryptonomicon är bra men inte lika bra som dessa och dessutom är den inte SF.
Ett annat SF-tips är Charles Stross böcker. T ex Sinularity Sky och Accelerando. Fruktansvärt bra!
Singularity Sky
"Dessvärre finns det ingen ekonomi i att skriva så tjocka böcker för den svenska marknaden, utan här är målet runt 400 sidor. Man kan nämligen inte ta ut ett högre pris för en tjockare bok i Sverige."
Är det så mycket dyrare att trycka en tjockare bok eller är det arbetsinsatsen för författaren som menas?
Om det är så mycket dyrare så tyder det ju på att själva tjockleken på boken inte är ett ekonomiskt beslut utan att det bara blev så för att författaren skrev boken så.
Det måste väl ändå vara mer ekonomiskt att släppa en bok på 1000 sidor som säljer 200.000 exemplar än en bok på 400 sidor som säljer 40.000 exemplar.
Dubbla tiden för författaren. Dubbla kostnaden för redigering. Dubbla kostnaden för korrekturläsning. Dubbla kostnaden för sättning. Trycket är försumbart i sammanhanget.
Dessutom säljer inte en 1000-sidig bok dubbelt så mycket. Den säljer antagligen rent av mindre, då många "inte orkar läsa en tjock bok". Så säg en bok om 1000 sidor som säljer 30000 ex eller två böcker om 500 sidor som säljer 40000+40000 ex.
I kontrast kan 1000 sidor delas upp i tre 333 sidor långa böcker och ge 3x pengarna.
Ja, men vissa författares "grej" är ju tjocka böcker.
Stephen King, George RR Martin, Neal Stephenson osv.
Många vill ju läsa tjocka böcker och A song of Ice and Fire kanske inte hade sålt bra alls (eller tjänat så mycket pengar) om de månglats ut i 25 delar.
Du pratar om författare på det språk som har störst bokmarknad i världen, engelska, vilket ju även säljer i länder där man inte har engelska som officiellt språk. Men det är ett officiellt språk i exempelvis Indien och tillsammans med USA, Kanada, Australien, NZ, Storbritannien, Sydafrika mfl länder når du en miljard läsare.
Svenska når 10 miljoner, inklusive Finland.
Nämn en svensk storsäljande nu aktiv författare som ger ut 1000-sidors böcker.
Nästa problem är att de flesta svenska författare som kan leva på sitt skrivande kan göra det tack vare översättningar (även om man inte ska överdriva hur mycket pengar det drar in – de flesta översatta svenska författare säljer färre böcker i USA än i Sverige, t ex 3000 sålda i USA).
Att översätta en 1000-sidig bok kostar … skitmycket och det är därmed mkt svårare att få den såld utomlands.
… speciellt som det inte direkt kryllar av svenska översättare, speciellt till udda språk.
Dessutom är det inte ovanligt att tjocka böcker som översätts till Svenska också får sina böcker kapade i flera delar när förlagen sen skall ge ut dem i Sverige.
Finns väl helt enkelt väldigt bra data på att man säljer fler exemplar om böckerna inte är tegelstenstjocka.
Jag röstade på Quicksilver men menar egentligen barockcykeln då jag ser det som en bok som av ergonomiska skäl delats upp i tre, gillar egentligen inte läsplattor men när det gäller Stephenson har dom en funktion där. Annars var Cryptonomicon kul också, Reamde var en stor besvikelse förutom den första långa actionsekvensen som var helt suverän med flera olika sällskap som interagerar i samma scen, gav faktiskt bort boken till välgörenhetsloppis, men Barockcykeln får man bända loss från mina kalla stela fingrar när det är dags.
NS har många svagheter, framförallt kanske gällande personbeskrivning och kvinnliga perspektiv. Sammantaget är han dock nog den bästa författaren jag vet. Vet ingen som kan förena så mycket vetenskap, äventyr, humor och action i en och samma bok. Outstanding. Kul att se så många som också gillar honom. Svårt och hitta såna personer i min vardag. Baroque Cycle är nog bäst overall. Bästa nybörjarbok torde vara Cruptonomicon.