Tänk om vanliga vardagslivet skulle fungera som bolånemarknaden? Tänk om vi inte skulle behöva betala tillbaka det vi lånar, eller möjligtvis bara ner till 50% av värdet på det vi lånar?
![]() |
Nej, tillämpar du bolåneregler får du inte låna denna av mig. |
Frågor som “kan jag få låna din bil”, eller “pappa, jag lånar bilen” får en helt ny innebörd.
“Kan jag låna din telefon?”
“Kan jag låna din dator?”
Den där bilen får du aldrig tillbaka, eftersom skulder inte ska betalas tillbaka då de är amorteringsfria. Datorn kan du glömma. Åtminstone till den som lånat tröttnat på den och istället lånar en dator av någon annan.
Istället kommer den som lånade datorn eller bilen av dig betala 2% av bilens eller datorns marknadsvärde vid lånet till dig varje år.
Efter halvårsskiftet och de nya amorteringskraven blir det dock förändringar.
Om du efter halvårsskiftet lånar ut din Volvo XC90 kommer du så småningom få tillbaka en Volvo V40 av låntagaren, värd ungefär 50% av din XC90.
Å andra sidan lånade jag ut en femkrona till en klasskamrat (H.R) på nians skolavslutning juni 1986, och den har jag fortfarande inte fått tillbaka. Så kanske är inte det här något nytt?
80 kommentarer
Om man lånar ut 100 kronor till någon man känner ytligt – och sedan aldrig någonsin träffar den personen igen – så var det förmodligen värt det…
Det intressanta är väl att du kan låna ut din XC90 trots att du inte har någon. Den uppstår magiskt ur luften just då du skall låna ut den.
Det enda värdet på en kredit/obligation (oavsett om den uppkom ur tomma intet eller ej) är just löftet om att betala tillbaka mer.
Är det inte snarare så att du kan låna en XC90 och sen låna ut den till 20 olika personer samtidigt, men ändå ha den stående på garageuppfarten om ägaren kommer och frågar efter den?
Nej, Pelle Struts, Resenären.
Utlånaren måste ha en XC90 för att kunna låna ut den. Utlånaren kan låna denna XC90 från den centrala bilhandlaren, eller från en annan XC90-ägare. Eller redan ha den själv stående i garaget.
Däremot måste utlånaren ha en egen reservtransport, i form av en treväxlad cykel, för att få låna ut sin XC90.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Tack Cornu, jag tror jag börjar förstå…
Man kan låna 20 XC90 och låna ut 19 så länge man sparar en i garaget ifall någon av ägarna vill ha sin tillbaka.
Därefter kan de utlånade 19 bilarna användas av någon annan med samma upplägg och ytterligare utlåning.
Är jag rätt på nu?
Nej, du kan inte låna ut en XC90 du inte har. Lånar du däremot in 20 st XC90 från en kompis kan du låna ut 20 st XC90 till andra kompisar.
Som säkerhet (om din kompis som lånat de 20vst XC90 till DIG vill ha tillbaka SINA 20 st XC90) har du en treväxlad cykel att erbjuda.
Nej, Pelle Struts, du läser för mycket amerikanska konspirationssajter. Vinstmaskinen har däremot helt rätt om vad som gäller i Sverige.
Njae:
Du (banken) kan låna ut en XC90 (banklån) och låna den XC90:n av den du lånar ut den till (lånarens konto i banken). Då behöver det inte finnas någon XC90 från början. Det ända banken behöver för att kunna göra detta är en skruttig cykel.
Här skriver jag mer om detta: https://iblandekonomi.wordpress.com/2014/03/04/skapa-pengar/
Jag tycker Vinstmaskinens version verkar värre ändå. Då kan kan ju inte ens 1/20 få tillbaka sin XC90… en treväxlad cykel är väl inte ens värd 1% av vad 20 XC90 kostar.
Det är en jättefin cykel, märkescykel.
ok, om den är jättefin då
Det riktigt tråkiga är att de XC90 som inte kan återbetalas är den lilla kostnaden i sammanhanget. Det dyra är när bankerna mår dåligt och som en följd hela samhället mår dåligt. Skatteintäkterna dyker snabbt och utgifterna för transfereringar går åt andra hållet. Statens budgetunderskott drar iväg och plötsligt är staten insolvent och knappt kreditvärdig. Trots att det ryktas om att det finns XC90:or här och var i ladorna…
Men banken tillverkar väl XC90 i samma ögonblick som du lånar den. Så banken saknar den egentligen inte eftersom banken aldrig haft den, dessutom tjänar de pengar på att låna ut den så länge den är utlånad. Och lämnas den tillbaka så skrotas den ändå direkt. Och under dess existens har den bidragit till en hälsosam entropiökning, d.v.s. utfört nyttigt arbete.
Valig myt och lögn spriden av penningsystemhaverister. Tvärt om har banken oftast en överlikviditet, de kan låna ut omedelbart utan att behöva "skapa" ett dugg. Dessutom skapar de inte, de måste bara se till att låna in eller upp innan böckerna balanseras för dagen.
Senast igår beklagade sig SEB över att de har en överlikviditet de måste låna ut till Riksbanken och betala för. Lånar du av SEB skapas alltså inget annat än att SEB lånar ut mindre till Riksbanken.
En riktigt, riktigt bra tävlingscykel kostar som en tiondels XC90, men det är inga problem att köpa tävlingscyklar som kostar som en fjärdedels XC90.
Neo Cortex har rätt. XC90:n (pengarna) skapas när den lånas ut. Sen är det ju inte ovanligt att de utlånade pengarna används till något och därmed lämnar banken. Då måste banken förstås plocka in extern finansiering, eller så har den redan sedan innan dessa medel och behöver då inte låna upp något ytterligare, såsom Cornucopia? beskriver.
Sen håller jag med om att penningsystemhaverister är duktiga på att sprida lögner, men att bankerna skapar digitala pengar är inte en av dem.
Nja, det korrekta är att "bankerna ibland skapar digitala pengar". Men det gäller långt ifrån alltid. T ex har man ofta ett överskott på upplåning, eftersom bundna bostadslån måste balanseras med bunden upplåning. Och i takt med amorteringar från kunderna blir det bunden upplåning friställd.
Jag hävdar att det är rätt sällan "banken skapar pengar ur ingenting".
Men penningsystemhaveristerna försöker ju hävda att de inte är skyldiga något för att slippa betala sina skulder, och då kan man förstås inte nyansera.
Jag hävdar att det är rätt sällan "banken skapar pengar ur ingenting".
Penningmängden ökar väl i snitt med ca 500 miljoner kronor per dag. Ökningen av penningmängden sker främst på grund av affärsbankernas utlåning.
Vi här på Dragans bank&finans har inte alls nån cykel i reserv, vi har ett baseballträ istället. Funkar mycket bra, slitsarkare än en cykel. Rekommenderas.
Ben, då är det bra att ha en riktigt fin racercykel till hands, eller fots!
Cornu:
Appropå din kommentar: "Nej, Pelle Struts, du läser för mycket amerikanska konspirationssajter. Vinstmaskinen har däremot helt rätt om vad som gäller i Sverige."
Kan du förklara för en oförstående struts vad det är som hindrar att XC90or eller för den delen pengar som lånats upp av mig och sen lånats ut, inte åter igen kan lånas upp/ut av nästa "bank"?
Vore intressant att förstå hur det verkligen funkar om nu de amerikanska konspirationerna inte stämmer den här gången heller 😉
Pelle Struts
Om du är intresserad av hur det fungerar så rekommenderar jag denna serie på 6 klipp:
https://youtu.be/bE8i-4HpKlM?list=PLyl80QTKi0gPBcb32paMvXxcq7UUeJskV
Oavsett vad man lånar så är frågan när man ska lämna tillbaka det man lånat.
Jag förstår inte hur amorteringfrihet kan omsättas till att man inte ska lämna tillbaka det man lånat. Precis som när man lånar till en bostad eller lånar pappas bil så kommer man överens om en tidpunkt när det ska lämnas tillbaka.
Skulle ni må bättre av att Maggan bestämde hur länge du fick låna pappas bil?
Amorteringsfrihet innebär att du som låntagare själv bestämmer när du lämnar tillbaka. Den som lånar pappas bil kan alltså vänta med att lämna tillbaka den.
Om pappa nu gått med på de villkoren kan jag inte se problemet.
Problemet är att pappa banken inte själv äger bilen, utan han har lånat in den från Murder Inc. enligt ovan. De tillämpar sann broderlig andra vid indrivningsförfarandet och vänder sig till staten för att få tillbaka sina tillgångar.
Bolån är på intet sätt enbart ett avtal mellan bank och konsument.
Och murder Inc får tillbaka sin bil så fort jag är klar med den. om de ville ha den tidigare skulle de ha reglerat det i avtalet med pappa, vilket uppenbarligen inte gjorts.
Jo, det har de gjort. En bostadsobligation kan löpa på ex 3 år. Det finns inga amorteringsfria bostadsobligationer. Dessutom denomineras de ofta(-st) i någon annan valuta än SEK. Och Murder Inc. vill ha tillbaka sin egen valuta.
Det är här problemen börjar bli synliga.
Kan tillägga att när Murder Inc. får problem med återbetalningen av ett (1) lån så får pappa inga fler lån, och kan då inte låna ut mer pengar. Det blir då skakigt på BRF-marknaden i Gröndal.
Vill bara tillägga att pappa redan har skrivit bilen som pant till Lendo för att kunna köpa nya Teppanyaki-fälgar i svartlackad aluminium.
Poängen är som Oskar skriver i en kommentar nedan.
oskar2015-04-01 12:12
Om FI är oroliga över bankernas utlåning är det rimligt att reglera deras upplåning, inte att detaljreglera deras utlåning till olika kundkategorier.
Det finns ingen upplåningsmarknad utan återbetalningskrav. Murder Inc. pysslar inte med gåvor.
Det spelar dock ingen roll för bolånekunderna. Det finns bara två sätt att bromsa skulduppbyggnaden såvitt de berörs:
1. Låna mindre pengar
2. Amortera mer
Alla tekniska varianter kokar ned till dessa två alternativ som gärna kombineras.
vinstmaskinen: Om de hade gjort det hade pappa inte kunnat låna ut bilen på obestämd tid. Om de däremot avtalat om att de bara ska ha tillbaka "en bil" (antagligen specivil modell), och inte den specifika bil som lånats ut, så lånar pappa in en ny bil från Mordbanken AB, och lämnar den till Murder Inc istället. När jag är klar med bilen återgår den till Mordbanken istället. Eller Hederlige Harrys bilutlåning.
Då är det ju upp till fordonsinspektionen att sätta upp regelverk som gör att pappa tvingas hålla sig med de resurser som krävs för att kunna låna in nya bilar. Att jag tvingas lämna tillbaka bilen om 6 månader hjälper ju inte när Murder Inc bara lånar ut den i en vecka.
Du har rätt, men FI ser ju inte till att dessa regelverk införs. Ett uppenbart sätt att mitigera risk är ju som jag tror att du skriver att anpassa amorteringstiderna på bolånen till löptiderna på bostadsobligationmarknaden, eller åtminstone att lagstifta om att amortera på kanske max 30 år vilket är en bit på vägen. 10 år senare kanske marknaden amorterar på i genomsnitt 20 år "av egen vilja" när en sundare kultur/situation uppstått.
Men det fungerar ju inte. Löptiden är trettio år och när den löper ut finansierar man återbetalningen emd att ta upp nya lån för att återbetala de gamla. Så fungerar det på hela marknaden. Varför skulle privatpersoner inte kunna finansiera sig på samma sätt. varför ska annorlunda regler gälla för dem? För att vissa inte klarar av att hantera detta och fattar okloka beslut? Varför ska hela marknaden regleras och jag drabbas negativt för att andra inte kan. Det är socialism i sin prydno.
Kraven bör ställas på långivaren och inte på låntagaren. Kravet på låntagaren bör och ska vara betala den kostnad ni kommit överens om på utsatt tid. Vilken tid det är är upp till avtalet mellan de två parterna.
Gillar inte RB hur de kapitaliserar bankerna så sluta upp med det då. Men det vill man inte för man vill ha pengar i omlopp, gärna så mycket som möjligt men man vill bestämma vr de pengarna ska omsättas och det är inte hos folket.
Marknader regleras för att du skall slippa socialismen som inträffar när andra medborgare lånar upp/bort dina pengar, vilket är vad som sker idag på bolånemarknaden. Vi får alla betala i sann socialistisk anda för de subprimehushåll som bildas idag. Precis som i USA och andra länder.
…tyvärr saknar uppenbarligen skiter FI i detta och politikerna verkar sakna kompetens för att förstå det. Precis som Cornu verkar det tro att fastighetslån kan liknas vid blancolån eller köpa TV på kredit. Bisarrt att folk sakna elemäntär ekonomisk insikt.
Kan ju vara därför som inlägget har etiketten trams, oskar. Men det blev en bra diskurs.
Om jag vill bo kan jag välja att äga eller hyra.
Hyr jag så betalar jag en hyra helt utan att bekymra mig om annat.
Det är ingen som kräver att jag skall betala av hyresvärdens lån för fastigheten.
Banken gör det inte heller. Tvärt om de kan ge mer lån när fastighetens värde ökat.
Samma sak när någon lånat tomter-arrendet skall kompensera lånet av mark.
Cornu, du missar (med flit) helt skillnaden mellan konsumentlån och lån för fast egendom. Konsumentlån måste betalas tillbaka då värdet/säkerheten redan konsumerats/försvunnit. Fastighetslån betalas tillbaka när man säljer fastigheten. Värdet försvinner inte för att du konsumerar boende i den. Därav är det helt ologiskt att prata om att man måste 'betala tillbaka' fastighetslån under det att man fortfarande bor i fastigheten.
Så länge priserna är stabila eller går uppåt kanske. Men vad händer om det underliggande fastighetspriset sjunker och inte längre täcker lånet?
Enkelt Pelle. Då säljer fastighetsägaren de fastigheter han bedömer sjunka mest i värde(i god tid). Eller så väljer han att bara amortera kraftigt(om kan har gott om cash). En villa eller brf-ägare kan inte amortera ner sin "fastighet" till ett nytt marknadsvärde, typ minus 30%(om man köpt sent med lite EK).
Banken har i låneavtalet klausuler om amortering. Ingen lek där inte. Inte många läser det finstilta i bilagan till låneavtalet.
Men enligt ny lagstiftning kan inte banken kräva inlösen av lånet så länge du sköter dina åttaganden. Däremot läggs ju lån om då och då och har man ett lån med 70% belåning och marknadsvärdet minskat 20% eller mer kanske banken drar åt sig öronen vid omläggningen. Då Sitter Man I Skiten…
Men enligt ny lagstiftning kan inte banken kräva inlösen av lånet så länge du sköter dina åttaganden. Däremot läggs ju lån om då och då och har man ett lån med 70% belåning och marknadsvärdet minskat 20% eller mer kanske banken drar åt sig öronen vid omläggningen. Då Sitter Man I Skiten…
Det finns något som kalls systemrisk. Att resonera kring en enskild fastighetsägares situation är en sak, där är det dennes ekonomi som spelar roll. Vid sjukdom kan banken sälja fastigheten, och på så vis har skulder en "säkerhet".
Systemriskmässigt, det som statens regelverk skall utformas efter, är det en annan femma. Där vill man inte ha för mycket utestående skuld, och än mindre galopperande skuldnivåer. Bolån är ju sämre än blancolån för staten vad gäller systemrisk.
Det finns fler skäl till att staten inte vill ha för mycket bolån utestående. Det är icke-produktiva lån. En stor bolånestock är en god varningssymbol för kommande ekonomiska problem.
1. Mitt svar gäller det felaktiga att jämföra konsumtionslån med fastighetslån
2. Visst finns det systemrisk. Det bör dock hanteras genom lagstiftning riktat mot bankerna, inte konsumenterna. Sen kan man alltid fråga sig var systemrisken är störst – lån till privata fastighetsägare eller kommersiella fastighetsägare, små bolag, etc.?
3. orimligt att ha amorteringskrav mot privata/fysiska fastighetsägare men ej kommersiella fastighetsbolag/ägare.
Helt rätt att det krävs lagstiftning riktad mot bankerna. Hörnstenen i denna lagstiftning kring bolån är typiskt amorteringskrav.
Också rätt att alla typer av skuldsättning behöver regleras. Det är inte bättre att buda upp kommersiella fastigheter eller tulpanlökar istället för bostadsrätter.
Oskar.
Troligtvis blev det inga ammorteringskrav för kommersiella fastighetsbolag för att
1) Banker ger lån till kommersiella fastigheter på fast löptid, vanligen fem år. Om lånet löper ut efter fem år och därefter omförhandlas, innebär det i praktiken att hela lånet potentiellt amorteras/löses.
2) Belåningsgraden på kommersiella fastigheter överstiger ytterst sällan 75% i Sverige.
2) Exponeringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter skall ha en riskvikt om 100 procent enl FI.
Varför inte införa samma regelverk för privatpersoner om långivaren vill det? Problemet är väl att långivaren inte behöver det för du kan inte sätta en privatperson i konkurs alltså krävs lägre säkerhet för privatpersoner än för företag som enkelt kan sättas i konkurs när det går åt skogen.
Om så är fallet är det ju där regelverket bör ändras, amorteringskrav löser absolut ingenting. Det kommer bara komma sinnrika uppfinningar för att runda regelverket samt att det uppstår osunda situationer.
Tex kommer det vara bättre att köpa ett topprenoverat objekt för dyra pengar än att köpa ett hus i sämre skick och låna pengar för att rusta upp det. Kostnaden blir densamma men amorteringskravet slår helt olika på de två objekten.
Amorteringskravet kommer aldrig komma åt de problem som de vill komma åt istället kommer det enbart skapa nya problem. Regleringar söndrar alltid marknaden. Oavsett om det är amorteringskrav elelr bostadssubventioner.
med det sagt, ta bort ränteavdragen och återför de till sin rätta klass och gör de endast kvittningsbara mot kapitalinkomster. Gissa vilka som kommer börja gråta då? Jo den vanliga människan som tycker det är orättvist att "de rika" kan fortsätta göra ränteavdrag men de själva kan inte det.
@ D.L.
Du har helt rätt. Regleringar söndrar bara marknaden och ger upphov till nya avvikelser. Det blir nästan aldrig rätt när staten försöker mikromanagera ekonomin.
Enklast vore ju en rak skatt på säg 25% på allt – tjänsteinkomster, kapitalinkomster, avdrag, etc.
Jag förstår dock inte logiken med att kapitalkostnader enbart ska vara "kvittningsbara mot kapitalinkomster." Företag drar av finansieringskostnader/räntenetto från operativt beskattningsbart resultat. Logiken är så klart att finansieringskostnaden gav upphov till det operativa resultatet. Varför skulle logiken vara annorlunda för privatpersoner?
Om man inte inför amorteringskrav måste man ta bort subventionerna kring kapitaltäckningskraven på bolån för att hålla mängden bolån under kontroll. Alltså göra bolånen surare/dyrare för bankerna. Dvs hushållen tvingas betala ett antal procent av skulden i extra ränta per år istället för ett antal procent av skulden till sig själva i form av amorteringar per år: Jag tror på amorteringskrav som alternativ då de stärker istället för att försvaga hushållens ekonomi.
Håller med om att ränteavdagen bör bort för övrigt, det hjälper till oavsett övriga lösningar.
@oskar
Kommentaren om ränteavdragen var en avart till diskussionen eftersom det alltid sitter folk och babblar om att ta bort dem utan att ha förstått ens hälften av vad ett ränteavdrag är.
Rätt lösning är rak skatt med högt grundavdrag på all inkomst av tjänst och när pengarna en gång är skattade ska de inte skattas igen så bort med alla övriga skatter. Vill man istället gå en annan väg så är inkomster skattefria och all konsumtion beskattas med en rak skattesats.
Alltså infinner sig ingen kvittningsrätt eller avdragsrätt alls. Du skattar inte på vinster men får heller inget avdrag för förluster. Allt för att göra systemet förutsägbart och okomplicerat.
Staten och kommunerna får rätta munnen efter matsäcken och fördela de pengar de får in istälet för som idag rätta skatten efter deras upplevda behov.
@vinstmaskinen
Det är det som är min poäng justera lagarna kring hur banker finansieras och de riskvikter som de har att förhålla sig till. På så sätt så kommer bankerna bli försiktigare med att utfärda subprimelån och lånen minskar. Amortering kommer inte komma tillrätta med detta.
@DL
Håller med dig i allt ovan. Tre observationer:
1. staten tror att de kan mikroreglera/micromanage ekonomin och styra utlåning till önskade sektorer/låntagare;
2. att skatter används för att styra ekonomin i en av politiker önskad riktning. Det gör skatter osäkra och känsliga för politiska vindar;
3. i grunden uppstår problemen kring skuldsättning och tillgångsbubblor av den allt för låga inflationen. Ska hushållen amortera ned sina skulder riskerar vi decennier av deflation/låg tillväxt i Sverige. Bättre då att inflatera bord dem (som man gjort tidigare i historien). Detta skulle bl a kunna uppnås genom att man kraftigt sänker skatter (ex 25% platt skatt) samtidigt som RB fortsätter köpa långa obligationer
När har vi inflaterat bort skulder? Vi har via ränteavdrag betalat av hushållens skulder tidigare tillsammans med löneökningar. Ränteavdraget tog då bort ränteeffekten från inflationen.
Skulderna ökar nu med över 6% och till sommaren kanske med 7% per år och dit får vi aldrig upp löneökningarna. Vi måste helt enkelt få ned skuldtillväxten, och då får vi först tackla någon form av recession när detta pengaflöde sinar.
@ Vinstmaskinen
Jag håller inte med om att man kan inflatera bort lån. Dock riskerar givetvis amorteringskrav att skapa kontraktion i ekonomin och det i sin tur leder till deflation. Det är dock bara rådande modell som bygger på evig tillväxt och inflation. Deflation i sig behöver inte vara negativt objektivt sett, det är det bara utifrån den ekonomin vi skapat där vi lånar till dagens välstånd och hoppas någon annan längre fram med lätthet kan och vill betala.
Sen är skuldökningen i sig inte relevant. Då det beror på om priset var korrekt innan ökningen. Skuldsättnignsgrad är däremot intressatn och relevant men även där kan man inte med säkerhet säga vad en rimlig eller normal skuldsättnignsgrad är. Sen beror det också på vad man lånat till.
Tänk om 1 liter mjölk kostade 10 öre och marknaden var stenhårt reglerad i alla ändar och på alla upptänkliga sätt man kan tänka sig. Plötslgit öppnar sig en ny marknad för mjölk och priset skuttar plötsligt upp till 5 kr per liter. Är det nödvändigtvis dåligt? Nej, enligt min mening då 10 öre aldrig var det korrekta priset. 5 kr kanske inte hller är det men det är möjligt att det är närmare ett korrekt pris än 10 öre.
Återigen, regleringar är av ondo och skapar sinnessjuka snedvridningar av marknaden. På samma tema bör alla ROT, RUT, sänkta arbetsgivaravgifter osv tas bort omgåenden. Det är plåster på brutna ben, Problemet är att skattesatserna är på tok för höga över hela banan och kan man då fuska så gör man det. Lösningen idag blir då att subventionera de som fuskar så att de åtminstone betalar lite för det är bättre än inget och de som aldrig fuskat får betala mer skatt än andra. Helt galet enligt mitt sätt att se det,.Man har helt enkelt ingen sjukdomsinsikt.
Förändrade statliga regler brukar vara en av de vanligast orsakerna till en förändrad marknad. Sedan 80-talet har vi dock fått en helt ny bankmarknad som även den är på väg att förändras via nya spelregler, regler som först ändras när bankerna återigen får stora problem. Synd att våra folkvalda alltid saknar modet att förändra i tid. Antar att det är samma fenomen som bankkunderna är drabbade av. Att följa med strömmen och när det går bra blir det särskilt svårt att ställa sig emot och kräva förändring. Det avgörande felet är att vi i Sverige inte reformerade banksektorn efter 90-talskraschen. Man kan inte heller skylla på trögheten i systemet att förändra reglerna kring amortering. I de flesta andra länder är det legio. Jag vågar påstå att Sverige fortfarande sitter fast i det nyliberala tänket där den effektiva marknaden alltid är i nära balans :). Och riskerar priserna att anpassas till en ny verklighet så försöker politikerna tvärt om välja att förhindra en marknadsanpassning. Konstiga icke-konsekventa människor.
Det är skillnad mellan lån (t.ex. låna någons bil) och krediter. De är inte samma sak, även om krediter förvillande benämns "lån". När banken ger dig en kredit för att köpa en bostad lånar de ju inte ut pengar de har, utan skapar nya pengar. Därför är jämförelsen i artikeln meningslös.
Du gör en rejält tankevurpa.
Du lånar ut 100kr. Amortering gör att X betalar tillbaka 50% under en viss period. Då har du fortfarande ett krav på 50kr som återbetalas när lånet löper ut (exempelvis tillgången säljs).
Ingenstans efterskänker du 50% av lånets värde och du får dessutom ränta på de100kr du lånat ut.
Så om man ska använda ditt ganska dumma exempel så lånar du ut en xc90 får tillbaka en v40 efter en period och dessutom xc90n när lånet löper ut.
Aha. Det där kan du tipsa bankerna i USA om, eller Island, eller länderna i Europa etc. De vill gärna få reda på hur de skall få tillbaka sina förlorade XC90:or. Skattebetalarna, som fick hosta upp pengar för alla försvunna XC90:or vill än mer veta hur de skall få tillbaka sina XC90:or.
Gör Spanjorerna en tjänst och berätta? Eller kanske Österrikarna. Det är något med bolån finansierade i utländsk valuta och försvunna XC90:or som pågår där helt i onödan…
Om FI är oroliga över bankernas utlåning är det rimligt att reglera deras upplåning, inte att detaljreglera deras utlåning till olika kundkategorier.
Hmm. Då skulle vi slå ihop koncepten billån, blancolån, bolån, företagslån av alla typer, etc till en enda lånetyp och sedan strypa bankernas inlåning till vadå?
Fast det är en intressant tanke vilken sektor som skulle få bankernas utlåning i den situationen.
Min tanke mest att det inte är FIs / statens ansvar att bestämma vilka sektorer som bankerna ska låna ut pengar till utan just bankernas (och deras aktieägares). Tycker RB/FI att bankerna är för vidlyftiga i sin utlåning får de väl strypa tillgången på kapital. När staten försöker mikromanagera ekonomin blir det sällan rätt.
Vill man slippa mikromanagera får man nog kräva 100% täckning för all utlåning. Endast tidigare vinst kan lånas ut.
Kanske är begreppet "lån" missledande. Kanske är det egentligen närmare sanningen att man "hyr" pengar.
Du hyr inte "pengar". Det är krediter skapade för att generera ränta och existerade inte innan lånet togs. Krediten flyttas inte från bankens eller någon annans konto till låntagarens konto. Den bokförs direkt in på låntagarens konto. Se "positiva pengar" och "parasitstopp".
Minns följande från krisen på 90-talet (minns dock ej vem som sade det): Om du är skyldig banken hundratusen och inte kan betala så har du ett problem. Om du är skyldig banken hundra miljoner och inte kan betala så har banken ett problem. Om du är skyldig banken hundra miljarder och inte kan betala så har staten ett problem.
Nu i Påsktid kan man tänka lite på livet.
Vi lånar en tid på vår jord och jorden föder oss.
Sen lämnar vi jorden och låter efterföljande bruka den.
Ingen kräver att vi skall göra annat än att lämna den åter i någorlunda bra skick!
Eller tänk er att ni gick till banken för att låna pengar med samma affärsförslag som bankerna har.
Kund: Hej, jag är arbetslös men jag äger 1 Mkr och vill låna 19 Mkr, jag har en affärside som ger 2% avkastning utöver bankräntan så med ert lån kommer jag tjäna 400000 kr per år före skatt och behöver därefter inte arbeta mer. Det är nästa riskfritt, eller nja, några av mina kunder kan ju gå i personlig konkurs så avkastningen kanske blir lite mindre än dessa 2% men sannolikheten att hela min affärside ska braka ihop totalt är så låg att det bara brukar hända typ vart 20 år i Sverige.
Jag har 40 år kvar till jag går i pension så det där värstascenariot kommer antagligen att inträffa innan min pensionsdag men när det väl händer så kan väl ni på banken gemensamt rädda mig med hjälp av era kunders pengar?
Bankkamreren skulle nog skratta sig harmynt.
Många börsbolag gör just så!
Fastighetsbolagen gör det ännu mer sofistikerat.
De har aktiekapital bestående av aktier och preferensaktier.
De lånar ca 60 % av eget kapital.
Räntan de lånar av banken för är då ca 2%
Räntan de lånar av preferensaktierna är ca 8%
Avkastningen till ägarna är resten plus ev värdeökning.
Ja om det vore så väl att bankerna höll sig till att bara låna 60% av eget kapital.
Vore mer produktivt/intressant se vilka typer av produkter som kan skapas för att kringgå FIs amorteringskrav. Kommer fastighetsmäklare kunna erbjuda sina kunder skalbolag för att på så vis kringgå att amorteringskravet enbart verkare gälla fysiska personer, inte juridiska?
Man kan komma att se detta för nyproduktion, där ett icke bankbolag lånar ut pengarna till bostadsköparna, och därmed inte omfattas av amorteringskraven.
Andra lösningar är att bankerna erbjuder tjänster där man tar upp nya lån i samma takt som de gamla amorteras.
Ungefär vad de som gjort sig av med lånen tvingas till: Seniorlån-med betydligt högre ränta!
FI har ju alla möjligheter att se till att kraven inte kringgås i någon större omfattning. Deras arsenal av tekniska styrmedel kan ju användas med flexibilitet. "Tycker" FI att en viss bank inte sköter sig kan banken straffas. Typ, ger Swedbank ut rullande amorteringar/nylån så åker Swedbank på något påhittat straff som ökar upplåningskostnaden med 50 punkter. Då är det upplägget dött.
Amortering är ju legio i världen, så att det inte skulle gå att få till en amorteringskultur i Sverige låter fel. Men det kräver en del tvång för att komma igång.
Det är ju låtsaspengar som lånas ut. Värdet fås endast genom att stjäla värde från de redan befintliga pengarna. Är det nån som ska betalas tillbaka så är det spararna.
Med tanke på hur pengar, eller rättare krediter, skapas så är det ett under att någon ens betalar ränta. Se positiva pengar.
Hej, mitt namn Fru Camilla Barbro. Jag vill använda detta medium för att varna alla lånesökande att vara mycket försiktig eftersom det finns bedrägerier överallt. För några månader sedan ansträngda jag ekonomiskt, och i desperation, var jag lurad av vissa långivare på nätet. Jag nästan förlorat hoppet tills en vän till mig hänvisade mig till en mycket pålitlig långivare kallas Mrs.Heather Whyte som lånar lån utan säkerhet uppgående till 30.000 euro i mindre än 72 timmar utan tryck eller stress till en ränta på endast 2%. Jag blev mycket förvånad när jag kollade mitt bankkonto balans och fann att antalet jag ansökt om att bli skickas direkt till mitt lönekonto utan dröjsmål. Så jag lovade henne att jag skulle dela den goda nyheten så att människor kan få lån enkelt utan stress. Så om du behöver någon form av lån, kontakta henne via e-post: [email protected].
Du kan också kontakta mig på min e-post: [email protected]
Nu är allt jag gör försöker möta lånebetalningar som jag skickar direkt till deras konton.
Min jul och nyår fest var underbart
Alla de bästa.