Aktien Church of S:t Jobs (NASDAQ:AAPL) noterade nytt all time high igår. Bolaget handlas nu i över 130 USD per aktie, med en stängning på 133:- USD.
 |
| Månadschart Church of S:t Jobs |
Samtidigt är fundamenta inte helt extrema enligt Yahoo Finance.
P/e ligger på 18.01 och PS på 7.39.
Eller så handlar det om tillvänjning. Ett p/e på 18 förutsätter fortsatt tillväxt och kan inte motiveras annars, trots de låga räntorna. Det kan kallas övervärderat, men knappast en bubbelvärdering. Under IT-bubblan kunde motsvarande bolag ligga på både 40, 80 eller 120 i p/e.
Frågan är återigen hur den feta katten ska kunna leverera tillväxt motiverande värderingen. Å andra sidan frågade jag mig det redan för flera år sedan, men ju större man är desto svårare bör det förr eller senare bli att vara innovativ nog för fortsatt hög tillväxt.
Apple kommer förstås finnas kvar och vara lönsamma, precis som allt mer marginaliserade Microsoft. Men varifrån tillväxten ska komma, och hur länge kyrkan kan leva på arvet efter Jobs låter jag vara osagt. Knappast Apple Watch iaf.
Å andra sidan lever ju fortfarande den kristna kyrkan, nästan 2000 år efter Paulus död.
Triggers att bevaka under året är när Apple väl släpper en ny Macbook (både Air och Pro), något som inte skett på över ett år. På grund av förseningar för nya processorer från Intel har datorföretaget inte släppt några nya produkter i segmentet sedan 2013.
15 kommentarer
"Frågan är återigen hur den feta katten ska kunna leverera tillväxt motiverande värderingen."
"We are more confident than ever that 2015 will be the year of Apple Pay' – Tim Cook (VD Apple)"
Det är både gott och nyttigt med frukt. Varför skulle den trenden upphöra? /Forrest
An Apple a day keeps Microsoft away?
Eller hur nu Benjamin skulle ha skrivit.
Jo, det har ju rört sig en del på 200 år.
Google påpekade för några dagar sedan att det var 270 år efter A Voltas födelse…
Apple kommer ju att annoncera något som floppar någongång, den nyheten innebär toligtvis en stort fall, kanske temporärt
Sedan har jag vara ute i PC och Anroidland igen och noterat att om man skall ha något med samma kvalite så kostar det ungefär lika mycket. (sen kan man ju hävda att en androidtelefon i samma prisklass har mer minne och är snabbare)
Helt OT
Men eftersom du brukar skriva en hel del om Sveriges skuldsättning och att det är hushållen som stått för Sveriges ökade skuldsättnings grad (Skuld i förhållande till BNP) och denna publikation indikerar att det inte är de Svenska Hushållen som är den största låntagaren sedan 2007 utan "Företagen" (Corporate)
Skulle du vilja kommentera / förklara tabellen i Exhibit E3 på sidan 4 i denna publikation från McKinsey?
Det jag tror mig kunna utläsa är att Sverige ligger på en (inte så) smickrande 10-plats totalt, att den Svenska staten inte ökat belåningen nämnvärt sedan 2007, medan de Svenska Hushållen ligger i den absoluta världstoppen när det gäller att öka sina skulder (enbart slagna av Grekland och Rumänien)
MEN – hur ska man tolka de Svenska Företagens (Corporate) ökade skuldsättning (som jag tolkar som en större ökning än Hushållens)?
Debt and (not much) deleveraging
Och en annan sak jag tänkte på när jag såg tabellen i Exhibit E3 som visar på den låga ökningen i Statens skuldsättning sedan 2007 var:
– Visa inte denna för en Socialdemokratisk finansminister…
Hon kommer sannolikt att se "potential" i den…
http://www.statsskuld.com "live"
Företagens ökade skuldsättning bör ses ur 4 perspektiv idag;
1. Handlar det om investeringar? Bara att läsa ÅR och kolla trackreckord
2. Lån för att öka aktieåterköpen driver kurserna(aktieägarvärde är inte samma sak som bolagsvärde!). Tjänstemanna-ledningarna agerar som ägare och därför kortsiktigt. Långsiktiga ägare saknas i många fall pga fondsparandet.
3. Strategi att förändra kapitalstrukturen pga det extremt låga ränteläget. Mindre eget och större främmande kapital utan nödvändigtvis lägre relativ soliditet.
4. Flera företag lånar för spekulation och skatteplanering. Jmf cash-balansen mot skuldsättningen. Företagen i USA har aldrig haft mer cash någonsin samtidigt som belåningen också är i topp.
Pga bl.a den förda penningpolitiken slås inte svaga företag ut lika lätt. Fler företag kan vara med och konkurrera vilket bidrar till deflation. Alltså både bra och dåligt.
En sanning som aldrig diskuteras är att företagsinvesteringar inte drivs av räntan utan av förväntad efterfrågan. Att sänka räntan(extremt) för att öka efterfrågan biter sig själv i svansen vilket kommer att ge mycket negativa effekter. Du har ett stort problem när bankernas största mål är att expandera balansräkningen genom försäljning.
Apropå skuldsättning:
http://www.zerohedge.com/news/2015-02-23/biggest-problem-facing-world-today-9-countries-have-debt-gdp-over-300
Det är inte värderingarna som är galna det är räntorna.
Det krävs ingen tillväxt för att motivera pe-tal på 18 i en värld där ränta och inflation är noll. Bolaget kommer ändå generera bättre avkastning än obligationsräntan.
Visst är risken högre men du har 5% riskersättning varje år och risken är ett tveeggat svärd för vinsten kan smälla till och dubblas likaväl som den kan försvinna.
Det här är bara ytterligare ett exempel på den bisarra ekonomi våra politiker skapat värderingarna av allt möjligt blir med automatik skyhögt när priset på pengar blir lågt. Och de enda vinnarna blir bankerna som tar en allt större andel av ekonomin.
Det är monetaristerna som styrt sedan 80-talet där bankavregleringens extrema sidor skapat inflation i tillgångsvärden vilket också är bankernas mål. BNP-inflation gynnar bankerna vid högre räntor(spread) men dämpar utlåning. Låg ränta ökar utlåningen men minskar spreaden vilket i sin tur kräver ökad utlåning för samma marginalavkastning. Bankerna ser tillväxt i balansräkningen som prioriterat. Precis som under 20-talet. Derivat-instrumenten har givit bankerna incitament att ta mer risk.
Överskuldsättningen har skapats när politikerna tillät vanliga affärsbanker bedriva traditionella investmentbank-tjänster. Glass-Steagall-lagens upphävande i USA har säkerställt att vi går mot en ny depression. Jag förstår inte att folk inte fattat att bankernas trading sker emot oss kunder! Att man inte fattat att grundargumentet om ökad likviditet och lägre transaktionskostnader både är nonsens och marginalargument.
Det kanske är så att det är vanliga människors värderingar som är snett ute?
Finns det 1 på 1000 som kan förklara hur penningsystemet fungerar?
I verkligheten, inte Keynes teori som nu seglar lite snett.
För några månader sedan pratades det om en AppleTV. Kanske kan bli något till skillnad från haveriet SmartTV.
AppleTV kom 2007 och är inne på fjärde versionen.
Apple kommer bli dödade när iWatch släpps. En klocka med 1 dags batteritid…
läs detta:
https://medium.com/backchannel/time-bandit-pebble-s-new-weapon-in-its-battle-with-apple-and-android-watches-6e6f4cc6d372