Från olika håll talas det om välfärdssamhällets undergång av olika anledningar. Men vad är konsekvenserna av detta och hur förbereder man sig i så fall?
Koncentrerar vi oss på de stora stötestenarna vård, skola och omsorg, så är skolan idag svår att hantera eftersom det inte är tillåtet med alternativ skolgång i Sverige. Det behöver till lagändringar, som innebär att föräldrar kan betala terminsavgifter, för att det alls ska kunna bli aktuellt med alternativ. Lösningen här är alltså ett sparande, säg 100 000:- SEK per barn och år i skolan, vilket landar på 1.3 MSEK per barn.
Nästa steg är högre utbildning. Som jag uppmärksammat tidigare infördes ganska snabbt terminsavgifter i Storbritannien i samband med skuldkrisen, vilket är ett mycket effektivt sätt att spara in stora pengar på universiteten. Få kommer läsa meningslösa utbildningar om de måste betala ens symboliska summor för detta. Även här är lösningen förstås sparande.
Fast om man ändå ska betala terminsavgift, varför skulle man välja ett svenskt “universitet”?
Omsorgen löser man genom att skaffa barn, som man uppfostrar och är trevlig mot, samt delaktig och aktiv när det gäller barnbarnen, så man behåller lojala och tacksamma barn, så man kan få bo i en ättestuga på något barns tomt under sina sista år.
Återstår då vård.
Här har marknaden redan idag gått in och fyllt behovet i form sjukvårdsförsäkringar.
Utbudet är enormt visar min Google-Fu. Hade tänkt att göra en sammanställning över priser, självrisker och några avgörande punkter, men flera försäkringsbolag gömmer sig bakom intresseanmälningar för att få klorna i kunden.
Viktigt är antagligen att gå in i sjukvårdsförsäkringen tidigt, medan man fortfarande är ung och frisk. Kort sagt redan idag. När man fyllt 65 är det för sent och många försäkringar upphör gälla vid 65 års ålder, varefter man blir förvisad till den offentliga vården.
Premierna blir förstås allt högre med åldern, men försäkringsbolaget kan också vägra att försäkra dig om du blivit för skröplig med åren.
Samtidigt bygger de privata sjukvårdsförsäkringarna på att vi fortfarande har en offentlig vård, då de inte är alltäckande. Även om de kan hantera remisser och vidare hantering i vård och rehabilitering, så omfattar de sällan akutvård – för ett komplett sjukvårdsskydd är offentligt finansierad akutsjukvård en förutsättning för de privata sjukvårdsförsäkringarna.
Viktigt är också att välja en försäkringslösning som fungerar väl livet ut. Kontrollera vad ditt fack, din arbetsgivarorganisation, din bank eller din intresseförening har att erbjuda i form av ompaketering av försäkringsbolagens lösningar.
Exempelvis kostar direktförsäkring hos Länsförsäkringar 523:- SEK i månaden om man är 50 – 54 år. Samma försäkring (baserat på samma självrisk om 650:- SEK och samma öppettider för att boka vård) kostar 316:- SEK via Skattebetalarnas förening. Just den lösningen gäller bara till 65 års ålder. Sedan erbjuds “seniorförsäkring”, men det innebär rimligtvis en hälsokontroll att man är frisk innan man får betala betydligt högre premie, som inte omfattar det som en hälsokontroll markerar som riskområden.
Se även tidigare inlägg i ämnet privata sjukvårdsförsäkringar där det konstateras att utanför storstadsområdena kan närheten till privatspecialisterna lämna en del att önska.
Hur har du själv valt att förbereda dig för välfärdssamhällets undergång? Eller tjatar du bara om det samtidigt som du skuldsätter dig allt mer i tävlingen om vem som kan skuldsätta sig mest för en redan existerande bostad?
81 kommentarer
Ett samhälle utan skattefinansierad välfärd är libertarianens våta dröm , men det räcker att blicka på USA för att se hur illa det kan gå, och de är ju inte ens i närheten. Svensken reder inte ut ett sklt dig själv och skit i andra samhälle. Inte ett betala för andra och få inget tillbaka heller iofs.
"The US spends more tax money per capita on health care than Germany, Australia, the UK or Canada" http://youtu.be/qSjGouBmo0M
Kolla fakta nästa gång? Och förresten, libertarianens våta dröm är precis som alla andras gemensamt finansierad bästa och billigaste sjukvård till alla.
@Rickard Ohlin
USA har under en längre tid varit en kapitalistisk demokrati. Läser du Adam Smith eller Milton Friedman eller någon av de andra apostlarna av libertarianism så kommer du förstå att de inte förespråkar demokrati. Vad de förespråkar är restriktivt koncept gällande frihet, i motsats till demokrati.
Sverige ä det land i världEn som organiserat sig effektivast när de gäller att vara oberoendE av varandra. Det ultimata skit i andra samhället. Vad får dig att tro att det skulle bli värre i ett samhälle där vi är mer beroende av varandra, måste sköta och vårda nära relationer. Sköte du dig inte och går att lita på så vill ingen ha med dig att göra
Kan inte se annat än att du genomgått hela propagandasystemet med lyckat resultat. Indoktrinering genomförd.
Ja, svenskar är dåliga, det instämmer jag med. Förmodligen har vi alla ärftliga genetiska defekter på grund av inavel tidigt i historien. Byfånen, allas vår förfader, fick fortplanta sig. Och allt detta trots att cykeln uppfanns och manliga specimen kunde cykla till grannbyn för att lätta på trycket. Nä, vi behöver ett starkt influx av utländska gener om vi ska överleva som ras, den svenska rasen.
Svenskar är fanatiker med taskiga kartor över verkligheten. Det är problemet.
1. Inga skulder
2. Bostad med låg energiförbrukning/underhåll.
3. Skolgång – kompletterar med hemundervisning(diskussion) samt ett för barnen plågsamt tjatande om att betygsskalan är ointressant. Med de krav som stalls på eleverna idag är allt annat än alla rätt att betrakta som en medioker prestation.
4. Högskola – Försöker få dem att förstå att det är skillnad på högskolorna. Även om reklamen för ekonomi utbildningen på Handels/Karlstad eller Ingenjörsutbildningen på KTH/Kalmar ser lika ut kan det vara en milsvidskillnad I kvaliteten på utbildningarna. Skulle de börja kosta pengar är jag rökt. Har inte de pengarna och vill inte låna.
5. Sjukvården – rökt
6. Pension – se 1, alternativt rökt.
Håller med på 1. och 2. istället för 3 och 4 föreslår jag att vi lär vi barnen att hantera en svets en motorsåg och hammare. Det är förmodligen viktigare än högskolestudier om samhället brakar ihop.
5. Bli kompis med en veterinär.
6. Pension. Glöm det. Flytta ihop ca 5 pensionärer i ett stort hus på landet som kostar 300 tusen i nån avkrok. Dela på kostnaderna och hjälp varandra.
"Det är förmodligen viktigare än högskolestudier om samhället brakar ihop."
Det bästa med bra studier är inte den fakta eller de metoder du lär dig, det är den omgivning du hamnar i; vilka som hjälper dig framåt, ibland för att ni har träffats – ibland för att ni bara har råkat plugga samma program, eller åtminstone samma tier.
Det är nog ännu viktigare om samhället har brakat ihop.
Nyckeln är ett sparande.
Om den gemensamma sektorn kommer att fungera eller inte om 30+ år vet jag inte, däremot vet jag att den som är pank blir helt utlämnad till det där som fungerar eller inte.
Vilken sparform tänker du dig? Aktiefonder och pensionsfonder kommer sannolikt att minska kraftigt i värde. Fast egendom eller fysisk ädelmetall ser jag som dom enda alternativen.
Fast egendom låter som en bra ide. Då har man alltid ett hus eller värdet av ett hus.
Ädelmetaller som inte har stora industriella användningsområden köper jag inte.
I nolltäntesamhället är likvider ingen dum ide heller.
Inget av det funkar. Guld är väl bäst men fastigheter står där de står. De ska vara nockbelånade. Likvider vet du inte vad som händer med, vad du vill är att undvika politisk risk, eller fördela den, Guld gör det OK nu igen.
Som jag förstått det handlar väl privata alternativ fortfarande om förtur och tillgång till mera exklusiva alternativ inkl. viss specialistvård. Men som du skriver lär framtida utbud i den offentliga vården mer och mer krympa. Inte minst pga av dränering av kompetens pga arbetsförhållanden och ersättningar, dvs kapacitet som förlänger väntetider. Nuvarande högkostnadsskydd lär chockhöjas till att börja med. Dock genom åldersdifferentiering för pensionärer. Nuvarande 40-60-talister inom etablissemanget lär ordna det. Däremot kommer det bli en kamp för rättvisare pensioner eftersom den stora pensionsreformen på 90-talet gav de äldre alldeles för bra villkor jmf efterkommande. Inte minst kommer pensionsavkastningen falla betydligt vilket innebär att den berömda bromsen blir permanent. Inte mist pga av Bryssel-nomenklaturans förstörelse pga eurons införande med dess odemokratiska villkor(utan gemensam statsskuld, dvs en regelrätt federation med full beskattningsrätt etc).
Sönderfallet inom välfärden är uppenbar och skapar deflatoriska krafter som centralbankerna inte klarar att bemästra(de för gårdagens krig eftersom de är karriär-tjänstemän och därmed inte kräver politikerna på ändrad politik förrän det blev/är försent).
1. Skulderna måste avbetalas
2. Skulderna måste avbetalas
3. Skulderna måste avbetalas
osv
Skulderna garanterar 0-ränta för mycket lång framtid. Däremot inte de långa räntorna.
Hur har du själv valt att förbereda dig för välfärdssamhällets undergång?
1. Ser till att ha så hög lön idag som möjligt. (Se alltid till att vara bland de 96-98% bäst betalda.)
2. Förstör skuldsidan i min personliga balansräkning så snabbt som möjligt.
3. Tränar regelbundet. Gym+Kondition.
Ditt största problem blir hur du ska försöka försvara och behålla dina tillgångar när du bara har dina discotränade biceps att försvara dig med dom 98procenten som har det sämre än dig vet vart ditt hus bor, beträffande din skuldsida så säger jag bara man kan inte lugga en flintskallig
Gift dig med en lärare/sjukvårdskunnig, Skaffa mark för odling + jordkällare, växthus och höns/kaniner. Amortera bort lån. Förbered för möjlig 100% vedeldning. Odla kontakten med goda och kloka grannar. För egen del är allt detta fixat. 🙂 Självgod? Javisst !
Grannsamverkan, vapen och gott om ammunition när horderna av allt från ghettoinvandrare till utblottade finanstjänstemän med nedbrända 10-miljonersvillor och konfiskerade bankmedel kommer vällande ut mot landsbygden…
Jag förbereder mig egentligen inte alls. Jag har en genetisk sjukdom vilken förkortar mitt liv men jag kommer att förekomma större vårdbehov. Jag försöker dock att upplysa min närmaste omgivning och hjälpa dem med att förbereda sig för en framtid som kanske inte ter sig så alldeles ljus ut.
Det privata sparandet är redan (för) högt i Sverige och den offentliga/gemensamma skulden mycket låg. Problemet är inte balansräkningarna utan resultaträkningarna, främst pga höga inkomstskatter.
Lösningen heter givetvis ett välbetalt arbete i lågskatteland (dvs ej Sverige) som sen kompletteras med att man flyttar 'hem' och nyttjar gratis sjukvård när man blir äldre.
Nyckeln heter dock, som i alla länder utan allmänfinansierad välfärd, att se till att man har hög inkomst själv och därmed inte är beroende av det allmänna.
Som ofta påpekas här på bloggen så är det privata sparandet och den privata skuldsättningen skevt fördelad bland befolkningen, vilket är naturligt.
Är det nu alltså ett bevisat faktum att välfärdssamhället går under?
Ser inte varför man ska förbereda sig så mycket eller om man ens kan förbereda sig för nåt man inte vet hur det ser ut? Vad spelar skulderna för roll om samhället ändå faller samman? Inte för att jag har mer skulder än att jag kan betala bort dom första bästa arbetsdag, men rent filosofiskt så tror jag den monetära statusen är oväsentlig vid en samhällskolaps. Undantaget samhällets verkliga överklass som äger sog och produktionsmedel. En äldre ingenjör, läkare eller dylikt som idag gnetat sig till övre medelklass är nog inte mycket mer värd än sopåkaren ifall det verkligen går åt skogen. 10 mille på kontot eller några mille i bostadslån spelar knappast någon roll om förtroendet för systemet och därmed penningsystemet brakar samman.
Ok, jag har tillräckligt stor tomt för att kunna försörja familjen på potatis. Kan hämta vatten i älven och borra/gräva en brun. Jag kan nog försörja oss på byteshandel och att reparera bygdens maskiner mm.
Kanske kan bli förmögen på att bygga gengasaggregat eller små primitiva vindkraftverk för privat bruk. Eller som flyktingsmugglare ut från vårt land till de länder som idag är tredje världen och antagligen klarar krisen bättre.
Kort sagt så får man vara redo att anpassa sig och det enda säkra är väl att jag skulle gjort min sista arbetsdag framför en datorskärm på ett kontor.
Skulle stå "överklassen som äger skog…" ovan.
Corny har ju själv skrivit om Argentina.
http://cornucopia.cornubot.se/2010/12/cry-for-me-argentina.html
Vad händer om nåt liknande sker i hela västvärlden?
Är nybliven förtidspensionär av eget val. 62 år gammal, frisk och kry.
Säljer bostadsrätten i Sthlm och de pengarna räcker till hus med trädgård i södra Sverige.
Odlar bär, frukt och grönsaker i trädgården, bakar och lagar mat själv från grunden och sparar till en enkel biljett till Dignitas i Schweiz när det blir så dags.
Det blir bra.
Syltar du och lägger in med mera? För problemet i Sverige är att säsongen är kort; även här nere i Skåne.
Skull tro det blev många som snabbt ville sälja storstadslägenheten för att köpa ett torp om läget blev kritiskt, med andra ord så skulle nog prisbilden då högst avsevärt skilja sig från dagens
Inga skulder, bortsett från CSN (som jag betalar av på snabbare än vad som krävs, 100 000 kr avbetalt sedan jag började betala av för 2 år sen). Sparar varje månad, prioriterar ett stressigt och krävande jobb som ger pengar framför att jobba deltid med ett soft jobb som hade kunnat låta mig njuta av mer tid som jag ej säljer till arbetsgivare. Prioriterar hälsan högt och även annan personlig utveckling som stärker mig. Skulle såklart kunna göra väldigt mycket mer, men en aspekt är att det svårt att veta hur förfallet tar form och då är det svårare att förbereda sig. Redan sparandet tycker jag är väldigt problematiskt: Vad gör man av sina tillgångar för att veta att de är tillgängliga och värda något längre fram i tiden?
För övrigt lever vi ju i nuet och det kan finnas ett värde i att bli bra på att ta vara på det, vara närvarande i den tiden vi är i och uppskatta nuet, så länge vi lever i ett trivsamt samhälle.
Som jag ser det går det inte sen 2008-regimen slog igenom.
Bär all skuld du kan som inte kostar tex CSN, bolån, det är ju idiotiskt att betala av på det nu, köp aktier ett tag till istället. Du bör ha en personlig ökning av inkomst som är mer värd.
Jag är inte så livskåt som läget är idag då jag inte är socialist eller liberal. Jag anser att det vi kan kalla socialistiska lösningar bör finnas på vissa områden, liberala på andra. Något ballade ur och ofta har det bästa bytt plats, mycket pga politikernas snurrighet. Det går inte att reversera utan doomsday.
Det håller så länge det gör.
Det verkar också ologiskt att skapa barn om du ska betala 100k, + fem år till minst för att få 5-10 års äldrevård i svensk skog.
Det konstiga är ju att man inte kan få ett cyanidpiller, men det har väl med flyktingarna att göra. Människovärdet. Jag ska dö och när det väl sker spelar ingen roll, faktiskt, ju förr destå bättre för alla. Och den tesen är jag fast i min tro på sen många år, inte vad gäller just mig, men för väldigt många och nu är jag en av dessa.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
"Hur har du själv valt att förbereda dig för välfärdssamhällets undergång? "
Inga skulder.
Ett tryggt, hyfsat välbetalt arbete
Har sparade lättillgängliga medel motsvarande en årslön ca
Flyttat till en rik välmående (svagt mångkulturell) kommun, där konsekvenserna av förfallet inte kommer att märkas i första taget. Kan klara uppvärmning och matlagning på bara ved.
Håller mig i bra fysisk form.
Skrivit mig på vårdcentralen som ligger i samma villaområde som jag bor.
Trodde det skulle räcka så, men det känns inte tryggt nog och det känns inte ens längre som mitt land faktiskt, då jag inte alls kan hålla med om de flesta av politikernas beslut.
Eller den utveckling? som pågår…
Så jag har börjat fila på planering av en flytt från Sverige och EU, har bra utbildning och mycket bra referenser/betyg från arbetsplatser.
Tänkte att jag (inom en inte alltför avlägsen framtid) skulle flytta från det kommande haveriet, till ett land med bättre framtid, klokare politiker, journalister och medmänniskor. Skaffa en bostad med lite mark, vedeldnings-möjligheter, solceller, egen brunn osv. Skaffa ett jobb som whatever..
Bra med veden och att du är i form, men allt annat bör man inte överraskas av.
Hur tänker du med vårdcentralen?
Vårdcentralen är inte "överbefolkad" och nedtyngd av resurskrävande individer.
Gick tidigare till en VC som låg i ett miljonprogram, skillnaden är slående..
Nuförtiden så kan jag få hälsokontroller och annat utan minsta tjafs eller krångel pga kostnader.
Aha. Jag har chefsläkaren på min VC, han gör vad SLLs specielieter säger och vi kan diskutera vad sanning är. Men annars gör han inte mkt, men jag har ju tre privatläkare, och specialister till förbannelse. Min privatläkare som jag ofatst går till ligger i riktig slum numer, de flyttade, varför vet jag inte härifrån hipstertown.
Man kan ju lösa saken med dubbla medborgarskap i bättre länder också. Inte så att dessa länder självklart överlever om Sverige går under men det kan ju vara schysst att hedga lite.
Einstein, som var en cool snubbe, lär ha tackat sitt dubbla medborgarskap när det gick utför i tyskland. Så det är inte ett dumt tips.
Men vilka länder tror vi på?
Många länder inom Europa kommer också hamna i samma situation. Om inte annat för att alla "EU medborgare" från Sverige flyttar till nästa ställe när pengarna tar slut här…
Andra länder i Europa ligger alltför nära Ryssland för att det ska kännas säkert i ett längre perspektiv.
USA med sina problem verkar i alla fall ännu så länge angelägen om att kunna försvara sig själva.
Annars får man satsa på geografiskt fjärran länder? NZ? Sydamerika?
Kroatien har iaf behagligt klimat, skörda kan man göra ofta. Kriminaliteten är extremt låg.
Jag började förbereda mig för samhällets kollaps ganska tidigt, bara några år efter att jag flyttade till Sverige. Jag förstod att indoktrineringen av samhället här var så omfattande att det måste sluta illa. Indoktrineringen har förstört allt man kan förstöra för en individ och en nation. Den har berövat människor förmågan att känna och tänka fritt, moral och värderingar, tagit ifrån dem deras könsidentitet, språk och historia, ansvar för sig själva, sina medmänniskor och sitt land, förstört familje- och släktband, gjort dem till tanklösa och rotlösa varelser som bara följer.
Jag har förberett mig mentalt för kollapsen genom att jobba hårt mot indoktrineringen, behålla min förmåga att känna och tänka fritt och behålla min identitet. Det var och det är en hård kamp. Jag har utbildat mig, arbetat och använt mina pengar till att leva ett bra liv. Inga lån, inga besparingar. För att jag vet att pengarna kan försvinna över en natt.
En annan kamp var att skydda min son från indoktrineringen och uppfostra honom till en stark, självständig individ med integritet. Se till att han får en bra utbildning, bildning och behärskar flera språk så att han har möjlighet att fly till ett annat land den dagen när allt går åt helvete här.
Jag räknar kallt med att hela samhället kan kollapsa väldigt fort. Då blir den enda utvägen att fly till ett annat land. Jag förbereder mig sakta både mentalt och praktiskt för att flytta tillbaka till mitt hemland där utvecklingen går åt rätt håll. Jag jobbar hårt för att skaffa mig färdigheter som gör att jag kan försörja mig även vid svagare ekonomi och när jag blir äldre och svagare fysiskt. För att jag räknar inte med att kunna få en pension från Sverige efter ett helt yrkesliv här. När jag blir så skröplig att jag inte längre orkar arbeta så hoppas jag att mina välutbildade barn kommer att försörja mig. Jag hoppas att de ska kunna betala för att anlita en hemhjälp – en bra kvinna från de länder med svagare ekonomi som för en slavlön ska ta hand om mig – ett system som man har i de flesta europeiska länder med ett annat skattesystem.
Den svenska kombinationen med höga skatter och välfärdens kollaps ger väldigt litet manöverutrymme. Man har inte råd att anlita en privat hemhjälp. För en tid sedan hamnade jag i ett större sällskap med äldre, välbärgade svenskar. Diskussionsämnet var den svenska sjukvården. Det visade sig att mer än hälften hade tecknat privata försäkringar. Ingen klagade över det, ingen tyckte att det är fel utan alla finner sig snällt och lydigt i det här.
Jag kan inte låta bli att reflektera över den naivitet svenskarna visar när de tror att högutbildade invandrare som måste fly från sitt land väljer att flytta till Sverige. Varför ska man arbeta hårt hela sitt liv, betala höga skatter om man på gamla dagar ska få en pension som man knappt kan överleva på, eller inte ens det, och måste dessutom teckna en dyr privatförsäkring för att få anständig sjukvård? Det märkliga är att de flesta människor utanför Sverige som har den minsta kännedom om Sverige är väl medvetna om det. Men inte svenskarna. Det här liknar en situation där en man blir bedragen av sin hustru och alla i hans omgivning vet om det utan honom själv. För att svenskarna har blivit bedragna och förrådda. Det är dags att sluta leva i lögnen, inse det och börja reagera.
Det är en ren fröjd att läsa dina inlägg tessa 🙂
Det finns några likasinnade, känns skönt 🙂
Tack, den bästa kommentar jag läst på länge. Ungrare?
@RB
Purpolska
Den bästa analys av läget jag läst här. Man ser problemen bäst utifrån. Tack Tessa.
Tack!!
Du formulerar vad jag ofta funderat på men inte förmått sammanfatta i ord.
Japp, i Sverige är det journalisterna som styr och indoktrinerar.
Ja vad har socialisterna gjort med mitt land? Är inte de förbjudna i Polen?
Återigen är vi svenskar dåliga. Psy-ops.
@Neo Cortex
Svenskar kan. Efter förlusten av Finland var vi ett av världens fattigaste länder. Med start någonstans runt 1830 och fram till 1950-talet bygde de upp ett av världens rikaste länder på en mycket kärv och glesbefolkad plats dessutom. Detta trots att förmodligen många av de driftigaste utvandrade till amerikat.
Ja sen hände det. Indoktrineringen i krimmenkt tänkande tog fart och socialisterna fick hybris.
Frågan är om det ens går att skydda sig mot en dylik kollaps? Det finns ingenting som säger att mina försäkringar och sparade medel kommer att finnas tillgängliga då jag behöver dem.
Ett välfyllt förråd av nödtorft, ädelmetaller, cash och vapen. På god väg.
Är nog inne på din linje.
Staten eller någon annan kan med ett pennsträck konfiskera allt du "äger" men inte har personlig fysisk kontroll över.
Vapen lär tyvärr behövas när alla andra kommer och kräver sin del av någon annans tillgångar såsom dom blivit fostrade att göra och kräva.
Ofta läser jag kommentarer om att det skulle vara bättre att flytta utomlands när kollapsen kommer. Vad skulle anledningen till det vara? Är tanken att människorna är mer fria tänkare och mindre beroende av staten i vissa andra länder, samt en stat som inte kontrollerar folket som här i gamla Svea?
Sällan allt kollapsar samtidigt överallt. Svårt att se hela USA kollapsa exempelvis, och då talar vi inte ens om den ledande ekonomin idag.
Bra fråga!
För egen del så är den viktigaste orsaken känslan av ett stort svek från politiker, media och vissa andra människor. Det gör att jag inte längre vill vara del av och bidraga, om än symboliskt, med skattepengar till att utfodra terrorister, IS-anhängare, våldtäktsmän och annat som man mer än gärna importerar utan någon som helst kontroll.
Laglöshet och otrygghet kommer att breda ut sig allt snabbare i detta landet då vi inte ser något slut på vansinnet, jag skulle kunna radat upp exempel men då blir jag nog censurerad.
Hursomhelst så kommer just detta landet aldrig att bli sig "likt" igen, det är alldeles för sent även om SD får 51% 2018. så kommer vi inte längre att kunna återställa skadan, den kommer att fortsätta eskalera i en självförstärkande process.
Jag börjar bli gammal och tänker inte tvingas åldras i de rykande resterna av ett välfärdsland, och min chans att få jobb i ett annat land finns nog typ 5 år till
Sådana som mig (SD anhängare) har ju dessutom ett lägre värde än alla andra och därför så kan de ju lätt ersätta mig med valfri arbetslös, vilka det kommer finnas ett stort överskott av.
Så för min del: I första hand ren protest och i andra hand en insikt om hur landet kommer att se ut om nåt årtionde.
Jag tror att i en krissituation är det två saker som är avgörande – den mentala styrkan och de band man har till andra människor. I båda fallen ligger Sverige kanske sämst till i hela världen.
I alla andra samhällen har man starka familj- och släktband, starka band med sina grannar, sina arbetskamrater, sina landsmän och ett starkt emotionellt förhållande till sitt land. Jag känner det varje gång jag är på väg ner till mitt hemland. Redan i kön till flygbussen börjar jag prata med mina landsmän och känner att jag är med min flock. Jag vet att den gemenskap som vi känner till varandra gör att vi kommer att hjälpas åt när det gäller. Inte alla, men de flesta. För tillsammans är vi starka. Och vi är vana att hantera krissituationer.
Jag kan illustrera detta med en historia. För en tid sedan satt jag på bussen som körde på motorvägen mot en av Warszawas förorter. Fullsatt, rusningstrafik. Plötsligt händer det en olycka, bussen kör in i bilen framför. Ingenting allvarligt. På några minuter är vi alla ute, ett par killar springer upp på en kulle, pekar i riktning mot den närmaste busshållplatsen, andra kollar i sina mobiler, nästa buss kommer om några minuter, vi måste skynda, alla hjälps åt. Killarna bredvid hjälper en äldre kvinna med kassarna, andra hjälper en mamma med barvagnen. Vi är som en hjärna, en kropp och en själ. Jag är med min flock. Jag är lycklig.
Föreställ dig en liknande situation i Sverige. Alla sitter kvar, glor i sina iFåns och väntar på att Någon Annan säger vad man ska göra. Och om det inte längre finns Någon Annan?
Svenskarna har bytt ut alla de band de flesta människor i världen har till sina närmaste mot ett band till Den Goda Staten. Som skulle ge dig allt du behöver om du bara ger upp allt det som gör dig till en människa och låter dig förvandlas till en lydig producent och konsument. Som betalar en av världens högsta skatter och som bara ska vara tacksam för de smulorna du får tillbaka. Och vad händer om Den Goda förvandlas till Den Onda? Om det plötsligt visar sig att det inte är mormor utan en varg som vill äta upp dig?
Den svenska staten idag är bara en fasad som redan har börjat spricka här och där. Bakom sprickorna ser man den stygga och glupska vargens tänder. Kaos, byråkrati, girighet, korruption. Och vi har för länge sedan slängt geväret. För vargarna finns bara i sagorna. I svenskarnas verklighet finns det bara goda mormödrar.
Gnu-teorin är nog korrekt även för polskor, illustrerad av historiens gång i Polen. Gnuer har ju en förkärlek att följa sin ledare genom krokodilinfesterade vatten till andra sidan. Nä, jag tror jag föredrar den svenska individualismens konsensus. Vi är i alla undersökningar helt egenartade som folk, och hamnar ibland i extremläget Japan och med andra parametrar som extremamerikaner. Vi är helt enkelt det bästa av det bästa. Så sluta att säga hur dåliga vi är, för även det är vi bäst på. (psy-ops?)
Att vara svensk är att vara extremist. Sverige är fanatiskt.
Men bara om man når konsensus.
Enorm negativism här idag. Allt går väl inte åt skogen imorgon?
Tror att svenskarna skulle klara sig rätt bra efter en viss inkörningsperiod i en nedgående fas. Håller inte alls med om befolkningens oduglighet. Tvärtom har svenskarna varit ambitiösa och duktiga, och förväntar sig därför att saker och ting fungerar. Om de inte gör det kommer det att bli kaos en period, sedan kommer vi tillbaka och blir bäst på att reda upp situationen igen.
Däremot finns det nog skäl att inte öka ytterligare den ekonomiska komplexiteten i samhället. Ju fler finesser man har, desto mer saker kommer sluta fungera i en kris. Man blir lite trött när i stort sett samtliga politiska partier bara vill öka på antalet pålagor och transfereringar mellan olika grupper; det är inte ett resilient system. Någon gång måste man helt enkelt lära sig att det inte alltid dimper ned pengar automatiskt vid minsta motgång.
Svagare och svagare familjeband, som vi har sett i Sverige sedan mer än ett sekel, är inte heller önskvärt för ett samhälle som ska klara kriser. Är inte ens säker på att vi mår bra själva av det. De som planerar boende där man ska kunna ha föräldrar inneboende om det behövs tror jag är helt rätt ute.
Bara om man lyckas kväsa oppositionen menar du väl
@Kingedward24
Nej inte i morgon, det har redan gått åt skogen men vi kommer inte att se effekterna på ett tag ännu..
@Kingedward 24
Ja, svenskar skulle kunna ta sig i kragen i en nedåtgående fas eller riktig kris, men då måste hotet vara stort nog så alla utan undantag blir "drabbade" annars kommer de flesta att vänta på att "någon annan" löser problemet.
Och just däri ligger problemet och antagligen rotorsaken till situationen Tessa beskriver. Vi väntar alltid på att "någon annan" fixar våra problem och har därför frivilligt delegerat den uppgiften till våra inkompetenta politiker och själva därigenom abdikerat från vårt egna ansvar vilken är en bekväm inställning så man slipper skyldigheter.
Våra inkompetenta politiker kan ju inget annat är höja skatter, ("för mera rättvisa"), stifta nya skatter ("för mera rättvisa") eller ändra i transferringssystemen ("för mera rättvisa"), begränsa vissa friheter ("för mera rättvisa"), konfiskera våra pensionstillgångar ("för mera rättvisa") etc.
Att tillgodose nationens säkerhet, sköta relationer med andra länder, upprätthålla lag & ordning, tillgodose en grundtrygghet juridiskt och personligt verkar även dom också anse att "någon annan" i vår omvärld ska göra.
Här någonstans börjar det gå utför- fort. Börjar inte processen inifrån så kan det ske med påverkan utifrån.
Verkar som alla glömt den stora skogsbranden i somras, där frivilliga gjorde mycket stora insatser, även när det offentliga samhället inte riktigt förmådde hantera situationen. Oavsett vad "nationalisterna" vill få oss att tro så är vi svenskar inte värdelösa får. Vi är tvärtom mycket bra på att organisera oss och samarbeta utan stark ledare.
Det är just det nationalisterna tror vi är ju?
Får man länka ? Flashback diskuterar, men med tveksam kvalitet och med sedvanliga påhopp på invandring…
https://www.flashback.org/t2500795#
Men överbefolkning, och brist på olja/bensin/energi / fisk / värderingar / försvar osv är inte med där so far … Inte heller meteroit-träffar eller kärnvapen…
Sluta deppa nu !!
jag har redan förberett mig sedan flera år mot bakgrund av att den svenska modellen kommer att kollapsa inom 5 -10 år:
skuldfri + banksparande
betald bostad med låga driftskostnader i ett land med lägre skatter, lägre levnadsomkostnader, lägre kriminalitet och bättre sjukvård (såna länder finns -se er omkring!)
privat sjukförsäkring
räknar med att kunna klara mig även på garantipensionsnivå
egen firma som kan generera inkomster tills jag blir ofärdig
vuxna barn som lyssnat på mina råd och skaffat bra tillvaro utomlands
nära relation till barn och barnbarn
Stannar nog här i min lgh. Den ligger på 3e våningen, en bit över havet, så jag klarar en höjning av havsnivån. Hoppas bara att cable-tv, cable-lan & 4g mobile internet fortsätter att fungera — annars blir det tråkigt. Sovsäck + dunjacka – vattendunkar -check ! Räknar med att inte behöva skjutvapen, en yxa räcker för att försvara dörren. Hmm, skulle kanske skaffa en massa batterier och en generator till min tränings-cykel. Har redan vattenfilter, campingkök + bränsle + mat osv !
Ädelmetaller och vapen? Det var väl inte hela samhällets kollaps som av avsågs utan välfärdssamhällets. Dvs att vi själva får ordna för oss efter bästa förmåga tex genom privata försäkringar osv.
Har börjat fundera på hur man ska klara sig och mina idéer är som följer. Har idag ett fysisk ansträngande jobb som jag inte kan räkna med att fortsätt med på äldre dagar därför behövs allternativ. Någon liten affärsrörelse. Kiosk, sterbhusuppköpare eller någon typ av importfirma är vad jag har i tankarna, men inget konkret har utkristalliserat sig ännu. Då jag spelar flera instrument kan jag kanske bli gatumusikant i värsta fall. Hoppas även att mina barn ska känna lite barmhärtighet och att man kanske kan få lite hjälp om det skiter sig totalt.
En grekturkpersisk kiosk låter som ett vettigt alternativ, annars verkar det även lönsamt att spela dragspel utanför systembolaget.
Utanför systemet kanske funkar men tror mer att bjuda på en bra show på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Nu är jag tyvärr ingen artist på det viset så i värsta fall får det bli utanför systemet ändå då.
Jag amorterar så mycket som möjligt på stugan på landet, där vi eldar och har stor tomt. Sedan har vi en bostadsrätt i stan, som är betald med låg avgift. Vi får släppa en bostad vid kris, men har så låg totalkostnad att det finns god marginal då vi är skuldfria före pension. Kan också tänka oss att bo utomlands och funderar på att köpa ytterligare en bostad, när allt är amorterat på nuvarande men de är i så fall förstås också tillgängliga för våra barn med familjer. Försöker påverka andra att tänka på att amortera istället för att konsumera i onödan. Vi är lyckligt lottade ekonomiskt, men är ödmjuka inför detta, och ser också ansvar i att ge andra mindre lottade stöd (genom frivilligorganisationer som har 90-nummer).
Det har nog ingen betydelse om du amorterar eller inte, för vi sitter alla i samma båt. Mer viktigt är ifall det är någon som ror eller inte
Det är just "välfärden" med höga skatter och oklara lagar som är grundorsaken till att det går knackigt.
Att välfärdssamhället delvis kollapsar kan det vara positivt OM man inte är beroende av politikers godtycke för sitt levebröd. Det är naturligtvis aldrig svart eller vitt, men min uppfattning är att samhället är långt ifrån sitt produktiva maximum inom många delar av den så kallade välfärden.
Faktum är att de allra flesta människor på jorden klarar sina liv utmärkt helt utan svensk välfärd.
Svindlande tanke? Att stå på egna ben utan att regelbundet behöva klä av sig för, betala till och tigga från diverse myndigheter. Att fatta egna beslut och leva livet utan någon regelbok. Att leva normalt. Fast den typen av livsstil skulle nog helt knäcka den genomsnittlige TV-programmerade könsneutrala svensken.
Jag har egentligen bara gjort och strävar efter en sak: att vara så oberoende av pajasarna som möjligt.
Ja, om vi avskaffar välfärden så får nog alla det mycket bättre. Inte.
Vissa saker måste ju bara fungera, saker som är grundpelarna i ett "välfärdssamhälle", saker som börjar misstända nuförtiden.
Saker som Polis, ambulans, brandkår, påföljder efter brottslig verksamhet, möjligheter att få kompetent vård inom rimlig tid, möjlighet att få gå i en trygg våldsfri skola som verkligen ger en bra utbildning.
@Björn
Men visst kan man ju nöja sig med sämre, särskilt om man inte vet nåt bättre så får det ju duga.
Men det finns ju otroligt många som lider på olika sätt i tex Afrika, Mellanöstern, Indien, Kina, osv, de klara sig, men absolut inte "utmärkt" och skulle nog gärna haft det bättre om de kunde välja.
I de länder där folk klarar sig "utmärkt" finns ju någon sorts fungerande välfärdssystem, inte exakt svenskt, men det finns och det fungerar.
Sverige kommer inte att kollapsa, Sverige kommer fortsätta på den inslagna banan att bli ett nybyggarland. Har ni inte hört vad Reinfeldt sagt hela tiden?
Vilka nybyggare frågar du? De som vägrade gå av bussen i Östersund och snodde chaufförens dator är ett exempel. Finns många fler nybyggarexempel.
Nybyggarlandet…oh yeah.
Mm..Jag kan se framför mig hur vårt fina land kommer att se ut om det fortsätter..
" Koncentrerar vi oss på de stora stötestenarna vård, skola och omsorg, så är skolan idag svår att hantera eftersom det inte är tillåtet med alternativ skolgång i Sverige. Det behöver till lagändringar, som innebär att föräldrar kan betala terminsavgifter, för att det alls ska kunna bli aktuellt med alternativ. Lösningen här är alltså ett sparande, säg 100 000:- SEK per barn och år i skolan, vilket landar på 1.3 MSEK per barn."
Det där med lagen löser nog sig själv när det behövs – när staten inte längre har råd att betala ungarnas skolgång så finns det ju ingen skola att vara obligatoriskt närvarande i och tid frigörs för att ungarna skall kunna gå i (riktig) privatskola (notera att detta är enda hindret med dagens lag då det inte finns något hinder för privatskolor – det kräver dock att man sätter ungarna i privatskola under ledig tid).
Nu kan vän av ordning hävda att innan detta sker kommer skolan ha degenererat markant och att man har kvar statlig skola trots behov av privatskola, men man kan fråga sig i vilken utsträckning som staten orkar upprätthålla närvaroplikt när den inte orkar upprätthålla en fungerande skola. Man kan hoppas att man då har en ordning där man har en "skolplikt" endast på pappret.
"Nästa steg är högre utbildning. Som jag uppmärksammat tidigare infördes ganska snabbt terminsavgifter i Storbritannien i samband med skuldkrisen, vilket är ett mycket effektivt sätt att spara in stora pengar på universiteten. Få kommer läsa meningslösa utbildningar om de måste betala ens symboliska summor för detta. Även här är lösningen förstås sparande."
En alternativ (istället för att förlita sig på rika föräldrar) möjlighet till finansiering är att man intecknar procent av framtida inkomst utöver det normala. Har man inte pengar till terminavgiften så måste man ju ta lån (förvisso många som tar lån för studier) för att ha råd med den.
Hade man ett upplägg att man "lånar" mot att avstå från viss del av sin lön (utöver genomsnittet) så hade man fått en situation där universitetet dels kan undervisa "gratis" och dessutom ge studenterna studiemedel – som en bieffekt skulle denna modell inte funka för utbildningar där man inte kan förvänta sig en högre lön efter utbildningen (antingen pga att utbildningen är trams eller att studenten är undermålig).
"Hur har du själv valt att förbereda dig för välfärdssamhällets undergång? Eller tjatar du bara om det samtidigt som du skuldsätter dig allt mer i tävlingen om vem som kan skuldsätta sig mest för en redan existerande bostad?"
Någon annan förberedelse än "pensionssparande" (och sjukvårdsförsäkring) har jag inte.
Jag tror inte din beskrivning av socialförsäkringssystemet blir korrekt eftersom nuvarande system mycket är baserat på ett ganska måttligt behov av densamma. Jag tror att man skulle sett mer anpassade lösningar ifall behovet av ett fungerande socialförsäkringssystem i privat regim förelåg. Det samma gäller även finansiering av sjukvården (som du nämner funkar kanske inte privata sjukförsäkringar utan offentlig vård, men det gäller bara befintliga försäkringar – utan offentlig vård skulle lösningarna behöva se annorlunda ut).
Hej härliga människor,
Jag är Mrs Silvia lopez am på väg att dela en berättelse om hur jag var hjälp med ett lån av Mr Legi Antonio, han visade mig och min familj så mycket kärlek, när jag trodde att det inte fanns något hopp han kom och göra min familj känner levande igen genom att leda oss lån med låg ränta på 3% Jag trodde aldrig att det fortfarande äkta lån långivare i nätet men till min förvåning fick jag mina lån utan att slösa mycket tid så om du ute efter ett lån av något belopp jag skulle vilja att ni maila VIA ([email protected]) jag önskar er all framgång
Hälsningar
Mrs Silvia lopez