LRF Västerbotten uppmärksammar att (mp):s önskade förbud mot konstgödsel gör att 2/3 av all svensk jordbruksmark blir utan gödning om (mp):s förbud mot konstgödsel genomförs.
Arne Lindström, ordförande i LRF Västerbotten skriver hos Västerbottenskuriren:
“I Miljöpartiets värld är således bara gödsel från djuren godkänd växtnäring, och det vore inga större problem med den inställningen – om bara djurens gödsel räckte till! Om man räknar ihop all den gödsel som lantbrukets djur producerar, så räcker den bara till ungefär en tredjedel av vår brukade åkerareal.Antingen måste vi tredubbla djurantalet, vilket troligen samma parti inte tycker är klimatsmart – eller också står vi inför andra utmaningar.“
Nu kommer förstås mineralgödsel (PK-gödsel) att bli en bristvara tids nog, där peak phosphorous förväntas inträffa runt 2030, och i övrigt är starkt beroende av globala transporter och fri tillgång till fossila bränslen för dessa. Kvävedelen (N-gödsel) är dock ett mindre problem, då kvävet i gödslet hämtas ur luften och bara kräver godtycklig energikälla. Mest är detta fossilgas idag, men man kan lika gärna använda vindkraft, vattenkraft eller kärnkraft.
Tids nog måste vi alltså på grund av peak gas, peak oil och peak phosphorous klara oss utan mineralgödsel och sluta kretsloppet genom att hitta sätt att giftfritt och tungmetallfritt få tillbaka gödningen i våra avlopp till jordbruket. Men en chockdoktrin att förbjuda konstgödsel innan sådana system finns kommer bara leda till att svenskt jordbruk slås ut.
VK:s sammanfattning:
“Det leder till sämre miljö, sämre mat, utslagning av jordbruk, färre jobb och en igenväxt landsbygd. De två tredjedelar av åkern som blir utan växtnäring kommer snabbt att förbruka sitt näringsförråd och utarmas. Den minskade inhemska konsumtionen ersätts med importerad mat.”
Nu är iofs detta helt i linje med (mp):s politik i övrigt. Svenskt jordbruk ska läggas ner och man ska istället importera antibiotikaindränkt kött, uppfött under omständigheter som är olagliga i Sverige, eller annan mat odlad med konstgödsel utomlands. Miljöpartiets politik handlar mycket om att sopa problem under mattan och flytta dem till fattiga U-länder. Maten kommer ändå från ICA Supermarket på Götgatan på Södermalm och surdegen förvaras i ett surdegshotell.
Tyvärr vägrar (mp) att förvisa sin surdeg till politik in på långtidsförvaring på närmaste Deli.
Relaterat har Hunter Lovins replikerat George Monbiots kritik av visionäre Allan Savory i en artikel hos The Guardian. Det handlar alltså om att betesdjur som kor och får är lösningen, inte problemet, på klimatförändringarna, där rätt hanterat bete kommer binda CO2 i marken, samtidigt som vi kan återställa stora delar öken till produktiv mark.
63 kommentarer
Jag tror detta gäller kadmium (Skatten avskaffades av alliansregeringen från och med 2010. ) och inte gödsel generellt. KemI vill ha tillbaka detta av olika orsaker
Men för "ekologiskt" odlad mat gäller dessa regler så det kan ju vara det som avses
Undrar om man någon gång kommer att mäta kadmiumhalten i importerad mat? Svenska bönder väljer nästan alltid gödning med låg kadmiumhalt oavsett beskattning men å andra sidan är många svenska jordar naturligt kadmiumhaltiga.
Det kallas ju konstgödselskatten generellt men ja det verkar vara just skatt på kadmium i konstgödsel.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Hittade en motion 2 år tidigare som benämner det som skatt på konstgödsel (och nämner kadmium).
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/mot-201112Sk241-terinforand_GZ02Sk241/?text=true
Den tidigare skatten på gödselmedel var en skatt på både kväve- och kadmiuminnehållet i konstgödslet.
Hursomhelst : LRF uttalar sig om att Mp är sämre än LRFs politiska gren, Centerpartiet. Stor chock.
Det vore vansinnigt att ställa om till ett kretsloppjordbruk innan det är absolut nödvändigt. Jag är helt på cornus sida. Chockdoktriner är inte bra.
Chockdoktriner kan komma ganska snart…
De flesta nu aktiva bönder är runt de sextio…
De stora godsen riskerar att hamna i riskkapitalets ägo…
Det blir den som har råd att äta som kommer att äta…
Maten har aldrig i historisk tid varit så billig som idag. Vi kommer att ha råd att äta. Men kanske inte svenskt.
Och så länge andra vill sälja det till oss för så låga priser.
Det vill de. Det finns en enorm överproduktion av mat som man måste bli av med.
Jag vill ha mer holoistiskt betesbruk, och även ökat ängsbruk.
För detta behöver åkermarkens andel sjunka.
"Om jag fick bestämma"… så skulle jag åstakomma detta genom ökad straffskatt på konstgödsel KOMBINERAT med strafftullar på importerade alternativ.
Utan strafftullar så är det omöjligt för vår lilla ankdamm att styra utvecklingen.
Den enda effekten vi kan hoppas på genom att plåga inhemskt jordbruk utan skyddsmurar från importerade varor, är att vårt jordbruk läggs ned, och andelen tas av producenter utomlands med färre ekologiska betänkligheter…
Ut ur EU och införande av strafftullar är det enda som kan rädda vårt jordbruk.
Inget som kommer hända… men drömma kan man ju i alla fall.
Jag vill hitta något som är ätligare och lönsammare att odla på åkermark än björk och gran.
Att beskatta importen på mat gör norrmännen…
Var flockas norrmän?
Jo, vid mataffärerna på den svenska sidan av gränsen…
Du drömmer! Det krävs andra metoder.
@Magnus Redin
Vad tros om vete till etanol, raps till biodiesel, vall till biogas. Ger mer betalt än matproduktion och håller både åker och kunskap igång den dag vi vill producera mat igen.
Thomas Gunnarson: Norskt jordbruk blomstrar. Att några få norrmän gränshandlar vissa varor ibland är svinn i marginalen.
Magnus Redin, Ja betesrotation med nötboskap är väl ett av de bättre alternativen för att hålla marken öppen i väntan på att politiken ska bli rationell igen.
Annars kan man köra en variant med http://en.wikipedia.org/wiki/Pine_nut + äpplen + krusbär.
Se Mark Sheppards bok "restoration agriculture" för instruktioner att sköta sådana odlingar mekaniskt. För några arméer av drängar lär vi inte se röken av på länge…
Mark sheppard är en visionär, vi behöver fler sådarna.
Etanol från äpplen är en av hans idéer som jag gillar.
Noterar att MP fortsätter att visa att de verkligen har räknat på sina förslag innan de kommer med dem…
Man kan fråga sig hur MP tror att skithanteringen funkar i jordrbruket. Någon som har insikt i jordbruk kan säkert ge säkrare besked, men jag har en känsla av att avföringen från djuren säljs som den biprodukt den utgör till det pris som går att ta för den. Det vore alltså med andra ord inte frågan om att man inte nyttjar skiten och ej heller att man skulle skaffa fler djur bara för att få mer skit att sälja (om man inte lyckas med något så galet som att åstakomma en situation där skiten är huvudprodukten och köttet är en biprodukt som man får försöka hitta avsättning för).
@Anonym. Tycker du ska svara på min fråga igår istället. Men du kanske inte vill spara skattepengar? Inte för att jag väntar mig annat än idioti från någon som snöar in på en metafor om belugakaviar.
Djurbönder tar vara på gödseln, endera som flyt eller fast. Vid lämplig tidpunkt sprids den ut på dennes åkrar (för att ta vallfoder till djuren och födersäd. Kanske lite säd att sälja). Flytgödseltunnorna kan vara stora och kräva sin rejäla traktor så det är vanligt att maskinstationer kör det.
Så det är inte att man köper gödsel så mycket av varandra.
Släppbönderna där det nästintill bara odlas säd och inte har några djur står för mycket av jordbruket men är ju beroende av konstgödsel. Och det går liksom inte att transportera dit flytgödseln – skulle bli tokdyrt om det ska skickas tvärs över Sverige (och tänk vad mycket lastbilar på vägarna det blir, något MP också hatar).
@medimixus
Ursäkta? Jag kanske missade frågan jag inte svarade på (den är inte ställd under den här posten iaf – vilken blogpost avser du?). Jo jag vill att man skall vara sparsam med skattepengarna, men jag ser inte riktigt vad det har med detta att göra.
@Aqualize
Jag har viss erfarenhet från storskalig djurhållning och vet att man hade en hel del gödsel till och från i stacken, men jag tror att man inte hade någon mark att använda. Därav mitt antagande att man faktiskt avyttrade gödslet (för det blev tömt lite då och då).
Poängen var dock främst att i princip all skit från djur kommer till användning som gödsel. Det råder alltså på det stora hela inte en situation där man väljer bort naturgödsel till förmån för konstgödsel utan snarare en situation där man väljer konstgödsel för att dryga ut naturgödslet.
@anonym: ''piratpartiet vill införa medborgarlön''
Mp har blivit partiet som vill väl men som har huvudet så långt upp i arslet att de inte ser ut längre.
Deras resonemang runt näringsverksamhet i allmänhet, och energi- och jordbrukspolitik i synnerhet är totalt befriat på alla former av intelligens, strategitänkande och realism. De är ju långa barn, liksom.
Vad ska vi ha dem till?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag är oskyldig.
Inte ofta, men definitivt denna gång.
Precis. De har en utopi för hur världen ska vara. Allt som inte ska vara där borde man förbjuda tvärt och konsekvenserna av att samhället havererar långt innan deras utopisamhälle uppnåtts verkar de inte tänka på.
Fosforutvinning i Östersjön?
Algerna blommar på grund av fosforöverskott delvis frigjort från bottnarna.
MP vill att Sverige blir unikt!
De har inte riktigt hängt med…
De tror att Östersjön blir bättre med ekologiskt jordbruk.
Att försöka bota pesten genom åderlåtning, ungefär.
Men just detta, att inte hänga med, är väl just de politiska partiernas stora problem i dessa dagar…
Ja det var en tid sedan ett parti hade det som slogan – Häng med!
Fast det var väl heller ingen lösning direkt.
Det sker en viss fosforutvinning från alger, leta efter algomin i närmsta trägårdshandel.
Fler betesdjur är ett bra förslag, men två problem finns:
1) Vargarna måste utrotas helt.
2) Nuvarande koraser är anpassade till intensivjordbruk.
De skulle svälta ihjäl om de skickades ut att beta i hagmarker. Finns det tillräckligt kvar av de gamla koraserna, som kunde klara sig på skogsbete?
2) inte fjällkor. De har ursprungliga egenskaper då ett stort restaureringsarbete skett under de senaste tjugo åren…
Man har använt sig av frusen sperma som ligger som genbank efter ett beslut från 1967!
De äldsta tjurarna är födda runt 1950!!
Så vi kan alltså återskapa en situation som gällde för över hundra år sedan, då ingen större gendrift skedde förrän i slutet på 1900- talet..
För Fjällrasen.
Det finns redan en försöksgård för frigångskor. 🙂 http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/kulturreservat/lillharjabygget/Pages/index.aspx
Det behövs inga försök!
Det behövs ekonomiska förutsättningar för folk som vill prova att driva jordbruk överhuvudtaget….
Men man tror att det handlar om kunskap, när det är ekonomi.
En spontan tanke. Vore det inte bättre ur odlingshänseende att kompostera (+göra biogas kanske) det korna äter och gödsla åkern med det. Det istället för att gå omvägen via en ko. Man förlorar köttet och mjölken men borde det inte ge mer näring till den mer produktiva åkern istället.
Sorry, det är du som funderar på en omväg!
Låter man gräset gå via kornas betningsarbete och låter kon skita där hon går så återanvänds nästan all mineralgödsel (P och K) som näring till de betesväxter som korna äter… En sorts evighetsmaskin.
Men med växter och vegetarianer så blir växtnäringsmineralerna en enkel resa ut i reningsverket.
Det var orsaken till att jordbruket stod och stampade i tusen år innan det blev populärt i Skandinavien…
Korna var effektivare än jordbrukandet…
Nordens massajer, så att säga.
Jo visst kan det vara så att det inte fungerar så. Jag kan lite om jordbruk. Men du menar att en mängd hö som komposteras eller gröngödslas ger mindre växtnäring än samma mängd som går igenom en ko? Gott så, isåfall. Annars skulle man ju kunnat skippa kon och lägga gräset i åkern direkt. Då blir kretsloppet direktare och det borde bli mindre förluster i mellanledet.
En ko samlar in gräs från områden som du inte kan odla eller ens skörda gräs från, koncentrerar mineralnäringen och ger dessutom mjölk och slutligen även kött som biprodukt.
Framför allt leder betet till en mångfald av blommor som är nödvändiga för pollinerare. Utan betande djur får du avstå från all frukt och bär och en hel del av grönsakerna, som alla kräver pollinerare. Du överlever – men särskilt roligt blir det inte
Jo allt det där vet jag. Jag syftar på just mängden växtnäring. Och indirekt det som ger bäst avkastning i mat.
Jag ifrågasätter inte att kor och andra betande djur har en plats i kulturlandskapet. Frågan är om det är riktigt att de är omistliga när det gäller återföringen av näring till åkern.
Jag, med mina ytliga odlarkunskaper, spekulerar kring att vi kunde lika gärna plöja ner motsvarande det vi odlar åt djuren och få bättre jordförbättring av det.
Om vi gjorde det skulle vi kanske kunna få andra positiva sidoeffekter som mer material till biogastillverkning, mindre växthusgasutsläpp iom färre idisslare och eventuellt då bättre avkastning i odlingen.
Angående pollinering så är ängsmarken den artrikaste så vitt jag vet. Färre hagar gör mindre om vi sköter ängsmarken.
Kunskapen om hur betesdjur och växtodling är beroende av varandra verkar vara låg, för att inte säga obefintlig bland dagens människor. Det gör att det kommer fram en del ganska verklighetsfrämmande idéer, eller att man inte inser konsekvenserna av sina tankar.
Ett huvudproblem med din idé är man inte kan återcirkulera all växtnäring, framför allt kväve rinner bort som sand mellan fingrarna, men även för mineralerna blir det alltid ett läckage som måste ersättas. Om du inte använder konstgödsel (=bryter dessa mineraler på annan ort) så är vittringshastigheten av jordpartiklar det som begränsar hur mycket du långsiktigt kan odla utan att utarma jorden. Därför behöver du hämta mineraler från en större yta än själva åkern – eller utöka åkerarealen 10-30 falt (så funkade troligen en del tidighistoriskt jordbruk och så funkar svedjebruk, där jorden får vila 10-30 år mellan odlingstillfällena för att återhämta sig). Så mycket öppen och halvöppen mark riskerar att öka läckaget ytterligare och du hamnar i en spiral där det hela tiden krävs ytterligare marker. Stora delar av världen är dessutom av olika anledningar olämpliga för svedjebruk.
Det betesdjur gör är att de uthålligt skördar mineraler från marker som är för dyra att skörda uthålligt på annat sätt – eller som vi helt enkelt inte KAN skörda med mindre än att vi går för hand och plockar ihop gräset näve för näve. Dessutom får vi alltså mat från dessa marker, som vi annars inte kunde få annat än några nävar gräs från. (i Sverige och några andra länder skulle du kunna få skog = bioenergi, men i större delen av världen växer endast gräs och enstaka buskar på dessa marker).
Tar du bort betesdjuren så minskar du alltså den matproducerande arealen och matproduktionen med hälften samtidigt som du inleder en minskning av mineralförrådet i åkermarken som är kvar. Inte uthålligt.
För att få tillräckligt med pollinerare krävs betydligt större arealer än de ynka 7 000 ha äng vi har kvar i Sverige, hur väl vi än sköter den. Merparten av tidigare ängar är uppodlade till åker (som i ditt system behöver vara kvar som åker för att hålla jämna steg med vittringen). Vi har kan alltså inte utöka ängsarealen nämnvärt. Framför allt är dock artmångfalden i så gott som alla ängsmarker beroende av efterbete. Exempelvis är många arter beroende av tramp för att etablera sig, liksom det finns många insektsarter i ängssystemet som är beroende av spillning.
Det finns mycket få (om något) exempel på uthålliga djur-lösa jordbrukssystem. De som ibland nämns visar sig vid närmare studium samarbeta med ett herdesamhälle, eller vara flodkulturer som får mineralpåfyllning genom regelbundna översvämningar. Japan nämns ibland – men de har istället haft möjlighet att hämta mineraler och protein från havet – något som blir svårt att få till i global skala.
Så nej – vi känner idag inte till något uthålligt djur-löst jordbrukssystem.
Och sen blir man ju så glad av att ha kor inpå sig – så varför skulle vi ta alla nackdelar och risker med ett djurlöst system som troligen aldrig kan bli hållbart, få ensidigare kost och dessutom ett avsevärt tråkigare liv utan kor. Det vore ett rejält nedköp.
Idag odlas mer spannmål är någonsin.
Av enkla ekonomiska orsaker.
Man gör en insats på våren, sår och gödslar.
Och skördar på hösten.
En kort ekonomisk cykel.
Att ha djur, t.ex. Kreatur kräver mångårig planering och satsning. Tio år minst.
Med dagens samhälle går det inte!
Ja, jag skulle hyra ett hus på en gård, han hade ganska stora marker, menade att det var väldigt bekvämt jobb, några få tider då man gör arbetskrävande insatser. Nötkreatur har vi väl bara för mjölk. Priset på bra svenskt kött är vansinnigt, vad vi får är en uttjänt mjölkkossa.
Nu kan jag inte säga att jag är impad av den billiga sydamerikanska biffen heller, mjuk som attans, ingen marmoreing, ofta en skum smak av paketet/gasen/vad det nu är. Tyskt nötkött brukar vara lite bättre, jag tog mod till mig på Coop och köpte ett kilo för 60kr, och det var helt OK köttfärs.
Ca 1/4 av landets nötkreatur är mjölkdjur och rekrytering, resten är kött.
@Thomas G
Ännu mindre insats blir det att odla hybridasp – plantera, stängsla, vänta 20 år, avverka och hösta in lika mycket som om du plöjt, harvat, sått, sprutat, skördat, torkat vartenda ett av de 20 åren…
Maten är på tok för billig!
@Stor Ek
En idisslare är en varmkomposterinsmasin som är självreproducerande, självgående och som indirekt drivs av solenergi.
Dessutom har den en verkningsgrad på ungefär 90% och är 100% återvinnigsbar.
Terrängående dessutom.
Jag har svårt att se något som kan ersätta en idisslare.
@annan
Tack för ett intressant inlägg! Det svarade bra på min undring. Kväve- och mineralläckagen vid gröngödsling eller kompostering är alltså större än vid gödsling via boskap! Då får jag anta att det tekniskt är mycket svårt att komma till rätta med de problemen. Det är bara att ge tummen upp åt mamma mu.
Ja visst är det trevligt med betande djur i landskapet. De skapar de vackraste markerna.
Själv köper jag ett kålhuvud, saltar och får nyttig surkål. Nu i höst kan man verkligen shoppa på kål och rotsaker, som kostar tre konor kilot.
Vad jag förstår så vil MP ha skatt på konstgödsel, inte förbjuda.
Regeringen vill ta bort skatten.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/skatten-bort-pa-handelsgodsel
Ahmedovic
Sa hon inte i Almedalen att alla jordbruk inom ett visst avstånd från Östersjön inte ska få använda konstgödsel?
Det är en gammal artikel, alliansregeringen fick bort skatten för flera år sen. Kommer MP i position så ser de till att den kommer tillbaka.
MP:s dröm är ju förbud, genom skatt så det blir för dyrt, man kommer gå för mycket minus. Men sprider man inte någon form av gödsel så är det inte värt att odla alls.
Och ja, de talade om att rädda Östersjön men de talade i nattmössan (högre näringsläckage med ekologisk produktion är konstgödslat).
Sveriges bönder lever på att det är så roligt att vara bonde så man gör det gratis – skulle man ha något intresse som andra företag att faktiskt gå med vinst och ha en trygg bas så skulle man få stänga igen.
Det fascinerar att gemene man är mer insatt i oljeutvinning än i matproduktion.
Du har så rätt!
Gemene man insatt???
När man läser The Guardian så inser man att vänsterliberala tidningar faktiskt kan vara både läsvärda och vederhäftiga. Lätt att man glömmer bort det som svensk tidningsläsare.
Det är inte många som skriver på den här sidan som är målgruppen för MP, deras målgrupp är folk som bor i staden och vill göra något för miljön, genom att köpa ekologisk kålrot, att se hela kretsloppet är svårt.
Varför har Mp politiker så höga inkomster och höga utbildningar?
En betydligt viktigare fråga, svenska odlingsjordar är numer mineralfattiga. SLU har testat svenska odlingsjordar. Utan viktiga mineraler så producerar inte grödorna optimalt med näringsämnen samt vitaminer. Enligt en 40 årig Fransk studie så leder mineralbrist i kosten till ökad frekvens av cancersjukdomar samt hjärt och kärlsjukdomar. Ett viktigt mineral är magnesium, magnesium reglerar upptaget av andra viktiga mineraler såsom, zink, koppar mm.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svensk-spannmal-mineralfattigare_1802899.svd
Calcium och magnesium buffar mot försurningen…
Därför försvinner de ur marken förutom bortodlingen.
Lönsamheten i odlingen är så låg att via tillförsel av mineraler hålla uppe all åkermark är inte möjligt.
Det gjorde man på 1970- talet, men inte idag…
Problemet med bortodlingen av växtnäringsmineralerna är internationellt, men beaktas inte i samhället.
Jag såg en dokumentär som visade hur svin och hönsfabrikerna i öst förstörde vattnen och stora landarealer. Svingödsel är väl inte så lämpligt att sprida ut kanske men hönsspillning borde väl gå att paketera och sälja och iom det också lösa ett miljöproblem?
Vem ska betala? Konsumenterna letar ju bara det billigaste…
Maten kostar nu mindre än 10 % av en svensk normalinkomst. Förr var det 50 %. Dessutom tar mellanhänderna upp till 90 % av intäkten.
Om konsumenten inte är beredd att betala så sker inget.
Det är ytterst bekymmersamt att inte jordbruk och graden av självförsörjning i landet får den uppmärksamhet den förtjänar. Holistiskt jordbruk ser ut att vara vägen framåt. Jag fann detta och undrar hur svenska bönder ställer sig till det som beskrivs här? Vilket slags stöd skulle behövas? Det som beskrivs gäller klimat som liknar vårt.
https://www.youtube.com/watch?v=uUmIdq0D6-A
Alla som äter borde intressera sig för ämnet.