Den 7:e augusti väckte jag frågan om det är dags att binda räntan på två år. Det är möjligt att det var korrekt, det vet vi inte förrän om två år, men tidsfönstret stängs nu snabbt då de svenska 2-åriga bolåneobligationerna nu snabbt faller i pris, dvs räntorna stiger.
 |
| 2-årsräntan på bolåneobligationer
enligt Riksbanken. Den 7:e augusti markerad. |
De stigande finansieringskostnaderna återspeglas inte ännu i bankernas 2-årsräntor. SBAB har t ex inte höjt sina 2-årsränta än.
Vad som fick 2-årsräntan att hoppa upp 0.165 procentenheter låter jag vara osagt. Kanske är det tillfälligt, eller så har vi nu passerat bottennoteringen på 2-årsräntan och det är bara en tidsfråga innan bankerna börjar höja sina räntor även mot slutkund.
Ett alternativ är förstås att man istället minskar prutmånen på räntan, för att inte väcka uppmärksamhet med att man höjer sina räntor – det kan driva bort potentiella kunder även från andra räntelösningar.
5-årsräntorna har också stigit något, men är fortfarande lägre än för en månad sedan, vilket inte gäller för 2-årsräntan enligt grafen.
3 kommentarer
Jag undrar om detta inte bara är en effekt av att vissa äldre obligationer byts mot nyemitterade?
Den här sortens konstiga rörelser sker relativt ofta i denna dataserie, se länk.
2-år bostadsobligation sedan 2004, med utvalda "hopp" inringade
Jag tror det är något rätt så normalt som är svårt att dra slutsatser från, men någon som jobbar med obligationer kan säkert upplysa om vad som sker.
Det skulle vara av stort intresse (åtminstone för mig) om du ville skriva ihop en genomgång av hur boräntorna sätts. Jag tror att de flesta bara har koll på Riksbankens påverkan och på sin höjd även är införstådda med den spread bankerna själva tar ut.
Det är en bra idé. Mycket bestäms ju av prissättningen på säkerställda obligationer, och investerare jämför ju då med den riskfria räntan som statsobligationer ger.
Ungefär så här:
Banken: Tjena! Jag skulle vilja låna ut pengar till nya kunder, så jag behöver tio miljarder extra snart. Vad sägs om 3% ränta?
Försäkringbolaget: Jag har precis fått in en massa tjänstepensionspengar, jag skulle vilja placera dem på ett säkert sätt. Staten ger ju bara 1%, så 3% låter riktigt bra. Hur ser risken ut?
Banken: Vi har en en del gamla lån som säkerhet. Om vi av någon anledning inte kan betala räntan, så får ni gå direkt till bolåntagarna. Ingen fara, kolla här, vi har nästan inga som inte betalar och värdet på husen som ligger som säkerhet är i snitt 50% av lånen.
Försäkringsbolaget: Hmm… det låter jättebra. Jag tar erbjudandet.
Amerikansk hedge-fond: Jag har hört att det går bra för svensk ekonomi nu och pengarna från mina fondsparare bränner i fickan. Jag har också lärt mig att i Sverige är bolåntagarna personligen ansvariga för lånen, så om allt skulle gå ut skogen kan man ju tvångsförsälja fastigheterna. Jag nöjer mig med 2.5% om jag får investera!
Försäkringsbolaget: Jag vill verkligen ha mer än 1% ränta. Jag bjuder 2.0%!
… och så vidare. Till slut fastställs en kurs på marknaden som motsvarar en viss ränta som banken ska betala till investerarna, och det utgör då grunden till hur banken kan sätta priset för nya lån (man behöver kompensera för lite risk, skatter, etc så nettomarginalen verkar ligga på ungefär 0.5% totalt ungefär).
Ofta lånar bankerna på korta löptider (2-3 år) och refinansierar sig ofta — man köper tillbaks en utestående säkerställd obligation och emitterar en ny. Som man ser i diagrammet kan man alltså i dagens läge till slut komma ner i fantastiskt låga ~0.8% ränta på bostadsobligationer med förfall om två år — det säger väldigt mycket om hur låg risken bedöms vara i dessa placeringar.
Så, denna veckan ligger 2-årig bostadsobligationer på 0.77%, och 2-åriga statsobligationer 0.24%. Ungefär där kan man se kopplingen till reporäntan — senaste åren verkar spread mellan 2-årig bostadsobligation och 2-årig statsobligation vara 0.4%-0.6%.