Trots krig rasande i Ukraina, Gaza, Syrien, Sudan, Irak, Kongo, mfl platser upphör man aldrig att förvånas över svenska journalisters misshandel av militära facktermer, när det gäller utrustning. Här följer en första enkel kurs för journalister, skriven av technothriller-författaren Lars Wilderäng. Kursen kan också vara lämplig för författare.
Ett vanligt fel svenska journalister gör är att de skriver egna artiklar utifrån utländska, främst engelsspråkiga artiklar, och gör då ofta översättningsfel. T ex heter det robot på svenska och inte missil. När en svensk journalist skriver kryssningsmissil, så vet man direkt att vederbörande översatt från en utländsk artikel och inte gjort något eget journalistiskt arbete.
Här följer ett försök att åtminstone nå en lägsta anstädig gräns. Kurs 101 fokuserar på eldhandvapen för markstrid. Då detta är en grundkurs kommer jag inte beröra k-pistar, eller kulsprutepistoler (eng submachinegun), då dessa numera är mycket ovanliga i militära sammanhang utanför specialförband. Speciellt som det finns en trend mot allt kompaktare automatkarbiner.
Kommande kurser tar bland annat upp de fruktansvärt vanställda användandet av pansarvagn (en term som inte används fackmässigt) för alla former av militära fordon, oavsett om dessa är stridsvagnar, stridsfordon, pansarbandvagnar, bandhaubitsar, pansarterrängbilar etc. Även artilleri som granatkastare och haubitsar kommer tas upp. Nej, det heter inte kanon.
Automatkarbinen
Handeldvapen är vapen som soldater bär själva och kan avfyra på egen hand.
Det vanligaste handeldvapnet hos militärer är automatkarbinen. Automatkarbinen är finkalibrig och använder gevärsamnunition, till skillnad mot k-pistens pistolammunition, oftast 7.62mm (olika hylsstorlek för NATO respektive den ryska sfären), 5.56mm, 5.45mm etc och skjuter långt (“några hundra meter”) och med hög precision. Enkelt förklarat är det ett gevär, med ett stort magasin, och kan skjuta hel- eller halvautomatiskt, dvs upprepade skott kräver endast att man trycker på avtryckaren upprepade gånger, eller med rent av håller inne avtryckaren och skjuter automateld. En del automatkarbiner kan dock inte skjuta helautomatiskt, eller eventuellt högst tre skott åt gången i en salva.
På engelska heter vapnet assault rifle. Ska inte översättas anfallsgevär.
Vet man inte hur man ska benämna ett militärt handeldvapen så bör man använda automatkarbin.
 |
| Svenska Automatkarbin 5C, den sk AK-5C. Källa, skapare och licens se Wikipedia |
Alla automatkarbiner och vapen har en tillverkare. Tillverkaren för svenska AK-5 ovan sker på licens av Bofors och FFV, men ursprunglig design är gjord av belgiska Fabrique National. Ändå kallar man vapnet AK-5 eller automatkarbin och inte en Fabrique National.
Svenska försvarsmakten har även andra automatkarbiner än AK-5, vilket specifikt gäller för specialförbanden, som exempelvis SOG. Så dra inte den felaktiga slutsatsen att allt är en AK-5 i Sverige. Hemvärnet använder AK-4. Använd automatkarbin om du är det minsta osäker. Notera rödpunktssiktet ovanpå AK-5C på bilden ovan. Det är därmed inte ett prickskyttegevär.
 |
| Amerikanska automatkarbinen M-16 i olika verisoner, inklusive M4A1. Källa, skapare och licens se Wikipedia. |
Andra kända automatkarbiner är amerikanska M-16. Den kallas inte för Colt eller Fabrique Nationale, vilket är tillverkaren. Numera använder amerikanska militären allt mer M4A1, tredje vapnet uppifrån ovan. Kan man inte skilja på en M-16 och en M4A1 bör man använda beteckningen automatkarbin.
En journalistisk särställning är serien av automatkarbiner som journalister gillar att kalla AK-47 eller kalashnikov. I själva verket är det alltså som att kalla en M-16 för en Colt, utan att veta om den ens är tillverkad av Colt och inte i själva verket tillverkas av Fabrique Nationale. Kan man inte identifiera vilken modell av vapnet det är ska man använda automatkarbin. Några modeller följer nedan, för den som anser sig kunna separera dessa. I Ryssland är exempelvis AK-74 standardvapnet och oftast när någon pratar om AK-47 i U-länder är det ofta i själva verket en AKM. Så använd automatkarbin om du inte vet. Och nej, du vet inte.
 |
| En AK-74. Inte en AK-47. Källa, skapare och licens se Wikipedia. |
 |
| En AK-103. Inte en AK-47. Källa, skapare och licens, se Wikipedia. |
 |
| En AK-47. Faktiskt. Källa, skapare och licens, se Wikipedia. |
Prickskyttegeväret
Om det sitter ett kikarsikte på ett militärt gevär är det ett prickskyttegevär. Notera att ett rödpunktsikte inte är ett kikarsikte. Kikarsikten är större än så.
Ett prickskyttegevär kan vara en automatkarbin, t ex använde svenska försvaret AK-4 med kikarsikte som prickskyttegevär fram till 90-talet, när PSG-90 infördes. Just PSG-90 är ett sk repetergevär, eller om man så vill en studsare. Ja, precis, samma vapen som en älgstudsare man skjuter älg med. Det är alltså inte automatiskt, utan kräver att man drar tillbaka och skjuter fram slutstycket för hand mellan varje skott.
På engelska kallar man prickskyttegeväret för sniper rifle. Här fungerar det alltså att direktöversätta.
Prickskyttegevär skjuter längre än en automatkarbin med extremt hög precision i händerna på en tränad skytt, en sk prickskytt. Prickskyttar uppträder dock inte ensamma i riktiga militära organisationer, utan åtminstone i par, där den ena parten är en observatör (eng spotter), som letar mål, kommunicerar med ledning, har koll på läget runt om, rapporterar väderförhållanden som vind, lufttryck, luftfuktighet, temperatur mm och rapporterar eventuell verkan av eventuell eldgivning. Prickskytten kan därmed koncentrera sig på att sikta. Prickskyttegruppen kan också ha ytterligare personal för närskydd.
 |
| En PSG-90. Notera kikarsiktet. Källa, skapare och licens se Wikipedia. |
Några andra prickskyttegevär, se nedan. Återigen, kan du inte skilja på modeller använd prickskyttegevär.
 |
| Ryska Dragunov SVD-63. Notera kikarsiktet. Källa, skapare och licens se Wikipedia. |
 |
| Amerikanska Barret M82A1, ett tungt halvautomatiskt prickskyttegevär. Notera kikarsiktet.
Heter Automatgevär 90, AG-90, i Sverige, där det har varit tänkt för att skjuta sönder distansutlagda minor på svenska flygbaser i det gamla nedlagda invasionsförvaret Källa, skapare och licens se Wikipedia. |
Kulsprutan
Ett tyngre kulvapen är kulsprutan. På engelska kallas denna för machinegun, vilket får en del journalister att översätta till felaktiga maskingevär. Kulsprutan är ett understödsvapen, vill skillnad mot ett eldhandvapen, då det generellt kräver flera personer att hantera.
Det är ett vapen som generellt (men inte alltid) hanteras av två eller fler personer, en skytt, laddare och eventuellt en gruppchef eller observatör som leder eldgivningen, då skytten kan ha svårt att se något. Vapnet matas oftast med ett band istället för ett magasin, även om magasin förekommer, t ex trummagasin på svenska KSP-90. Laddarens roll är att se till att matningen av bandet inte får problem, samt byta band när bandet tar slut. Kulsprutor kan skjuta länge, långt och mycket, men med dålig precision. De är gjorda för att klara uthållig eldgivning, trots den värme detta utvecklar. På många kulsprutor kan man även byta pipan och laddaren kan bära med sig flera pipor för att snabbt byta för att kunna upprätthålla eldgivning.
Kulsprutor kan också vara monterade på fordon, inklusive stridsvagnar och helikoptrar.
Använd iaf kulspruta om en kulspruta. Inte kalashnikov, inte AK-47, inte automatkarbin och inte maskingevär. Och inte, hemska tanke, k-pist.
 |
| Svenska KSP-58. Källa, skapare och licens se Wikipedia. |
Ytterligare understödsvapen, som pansarskott, granatgevär, granatsprutor, pansarvärnsrobotar, granatkastare mm lämnas till ett senare kurstillfälle.
Övning A
Dagens övning för att testa era kunskaper är att korrekt benämna nedanstående vapen. Utan att klicka på länken till Wikipedia.
 |
| Hur ska du benämna detta vapen i en journalistisk text? Källa, skapare och licens se Wikipedia. |
Övning B (frivillig)
Som extra övning till nästa tillfälle, då vi ska titta på militära fordon för markstrid, är att benämna nedanstående korrekt. Utan att klicka på länken till Wikipedia.
 |
| Är detta en pansarvagn, stridsvagn, stridsfordon, pansarbandvagn, bandhaubits, luftvärnskanonvagn
eller pansarterrängbil? Eller kanske en jeep? Källa, skapare och licens se Wikipedia. |
#mediaviewer/Fil:M16a1m16a2m4m16a45wi.jpg){kind=link}
54 kommentarer
Hahahaha detta var underbar underhållning, bra jobbat! Enda som fattades var länkar till den/de artiklar där man använder höjdare som "Anfallsgevär" och "Maskingevär"
Till exempel: http://www.expressen.se/kvallsposten/maskingevar-kan-ha-anvants-i-skottdrama/
Övning A: var en luring, med ännu en beteckning på ungefär samma typ av vapen. Axelstödet avslöjade lite vad just det vapnet heter, för det är ju bara den "serien" som har ett sådant.
Med kursen ovan ska svaret på A komma direkt.
Ja, men nu räcker det ju inte att bara artbestämma vapnet, det skall ju bestämmas ner till M-noommeri (motsv) också 🙂
Möcke bra! Bara en liten MÖP-passus: tillse att det står eldhandvapen i hela texten och inte (som främst i början) handeldvapen. Ja, jag är petig, men så erkänner jag mig som MÖP också. 🙂 2S1 för övrigt…
Eldhandvapen, handvapen med vilket du avger eld. Till skillnad från exvis bajonett.
Handeldvapen. Eldvapen som kan bäras med händerna. Till skillnad från exvis lvakan (luftvärnsautomatkanon).
En SMG (sub machine gun) då, oumbärlig för oss kronvrak som har vår vapenexpertis playstaytion Playstaytion och inte militärövningar som du, vad kallas en sån på svenska? och en RPG, vad ska journalisterna skriva i stället för "Bazooka" så du blir nöjd? Och så favoriten gatling gun, vad kallas den vapentypen på svenska?
"har skaffat vår vapenexpertis genom playstation" menade jag förstås..
SMG = Kulsprutepistol (typ Sten gun eller kpist M45) Dessa skjuter pistolammunition.
Bazooka, RPG = Granatgevär om du laddar om "röret" flera gånger.
AT4, Panzerfaust motsv. "engångs" borde kallas för pansarskott.
Gatling gun är ju egentligen bara en flerpipig kulspruta, eller automatkanon, beroende på kalibern (gränsen går vid 20mm, men jag kan ha fel).
Nicklas, granatgevär heter det nog bara när laddningen inte har en egen driving, RPG och liknande skulle nog kunna kallas raketgevär.
Gatling gun är som du säger, en automatkanon eller kulspruta som använder Gatling-principen. Jag antar att man kan kalla den Gatling-kulspruta.
SMG – Kulsprutepistol (Automateld med pistolammunition)
AK5 – Automatkarbin (Automateld med gevärsammunition, Karbinmodell) Karbiner är kortare och mer kompakta än gevär men skjuter samma ammunition.
RPG – Granatgevär (inte att förväxla med Granatkastare som är uppåtriktade rör på stativ och kan ses i typ alla krigsfilmer)
Gatlinggun 20 mm – Roterande höghastighets automatkanon. – Moderna originalet M61 och dess riktiga namn är inte Gatling utan Vulcan. Jag har sett den kallas Vulkan-kanon i svenska översättningar. Väger cirka 100 kg så inget handeldvapen.
"Gatlinggun" 7,62 mm – Roterande höghastighets kulspruta – Populärt kallad "Minigun" eftersom det är en nedskalad Vulcan. Heter M134 och är 38 kg tung, därav orsaken att den enda filmstjärna som konkat runt med den är Arnold Schwarzenegger. Har sett den kallas Vulkan-kulspruta i svensk översättning.
Gatlinggun – Gatling-kulspruta, Handvevad roterande kulspruta från 1860-talet
Kul och allmänbildande! En rolig twist är att både "handeldvapen" och "eldhandvapen" används i texten. Båda lär vara korrekt. Själv använder jag "eldhandvapen"
Eldhandvapen torde vara mer korrekt (bokstaven E i PEK).
Själv blev jag upprörd över hur du i din beskrivning av Hawksystemet kallade belysningsradarn (förkortas brr) för målradar. Eldledningsradar hade också varit ok.
Väntar nu på att någon ska reda ut vad det är för skillnad på kamouflage och maskering.
😉
Vad gäller orden missil vs robot misstänker jag att du slåss i en hopplös uppförsbacke, den ökande användningen av ordet robot i dess civila mening gör att det nog är bara bra om även vi svenskar går över till att tala om missiler när det är relevant att vara tydlig.
Bloggrannen Usabloggen skriver för övrigt ofta om robotar, senast häromdagen:
http://www.usabloggen.se/2014/07/22/nar-kommer-robotarna-att-ta-over-varlden/
Håller helt med. Jag använder själv ofta ordet "missil" när jag vill vara tydlig. Undantag för sammansättningar som förtydligar, t.ex. "jaktrobot".
Dessutom kan både termerna "robot" och "missil" användas.
Wikipedia säger: "En missil är en obemannad militär luftfarkost med stridsdel och egen framdrivning. Missiler kan delas in i robotar som är styrda och raketer som saknar styrning."
Så en robot är ett specialfall av en missil.
Eller anser du Cornu att Rikstermbanken (med MSB som källa) har fel?
Något jag undrar, finns det någon speciell betäckning för marksman rifle på svenska?
Det torde vara skarpskyttegevär. Svenska AK5B, med lågförstorande kikarsikte, användes för skarpskytte förr. Idag finns inga avsedda skarpskyttevapen i svensk militär standardbeväpning. Alla militära vapen med kikarsikte är inte prickskyttegevär, Cornu.
Kommer ihåg höjdpunkten när en journalist från den stora tidningen med egen byggnad och namn som står skrivet med ljusskrift på taket, skrev stridsvapen och tyckte det var hur självklart som helst vad han menade, vapen som används i krig helt enkelt. För att skilja ut dessa från vapen som inte används i krig.
Du glömde att nämna att man ALDRIG ska använda ordet "krypskytt" när man menar "prickskytt". Detta misstag är extremt vanligt. Sedan är en automatkarbin med kikarsikte inte ett prickskyttegevär, det brukar på engelska kallas DMR, Designated Marksman Rifle, lämpligtvis kallas det "skarpskyttegevär" på svenska.
Dags att ta fram grammar nazin i mig: 'submachinegun' stavas 'submachine gun'. 'Machinegun' stavas motsvarande 'machine gun'. Och den ryska AK-kalibern är 5,45 mm, inte 5,54 mm.
SVD:n är ett skarpskyttevapen, inget prickskyttegevär.
Jag minns en artikel i Aftonbladet för ett antal år sedan, där journalisten hade använt en engelskspråkig text som källa och försökte översätta rocket-propelled grenade. Resultatet blev "propellerdriven granat".
Jag hittade artikeln i fråga. Här är den. Det stämde visserligen att det var Aftonbladet, men det tycks vara en TT-artikel från början.
Bild B kallar vi pansartank.
Utgår från att du i nästa inlägg klart och tydligt korrigerar "handeldvapen" till den korrekta benämningen
Tillägg: Ag-90 används, eller åtminstone användes, inom jägargrupper för målbekämpning. När jag låg på fd K4 hade min jägargrupp en Ag-90 skytt. Svårt att träffa med och tungt att släppa runt på men ack så respektingivande.
Min exfru har utbildning på någon variant av de sovjetiska vapnen. Hon kallade den "Kalasjnikov".
Fast K:et i AK nn står väl för Kalasjnikov, så hur kan det vara fel att kalla alla efterföljare för Kalasjnikov?
Kalasj kallas den visst bland brukarna, antingen det nu är i Ryssland, bland droghandlare i Kolombia eller rebeller i Centralafrikanska republiken. Kalaxi i Angola ("Tatatata! É kalaxi do Mukuaxi, camarada…")
Tioåringars vokabulär är ju alltid den mest relevanta på alla språk, även om det är bittert att det i det här fallet gäller ett eldhandvapen.
Menar du AK-5 eller AK 47/103/74/12? för i AK-5 så betyder det Automat Karbin
Bandkanon 1 har aldrig funnits för det har Cornu bestämt. I Sätila heter den Bandhaubits 1, capish?
http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Bandkanon_1
Dessutom är (nästan) alla moderna haubitsar kanonhaubitsar egentligen.
Skillnaden mellan kanon och haubits är att haubits skjuter i övergrader. Kanonhaubitsar kan skjuta både över och undergrader.
I Finland heter automatkarbinen i försvarsmakten faktiskt stormgevär, så det är en helt ok översättning till svenska i min mening. I synnerhet eftersom det första stormgeväret/ automatkarbinen kom från tyskland och hette sturmgewehr (stormgevär).
Sen har vi tyskans StuG, vilket är Sturmgeschütz och översatt blir stormskydd vilket var en stormkanon inom det finska försvaret och där med blir en helt godtagbar översättning. Stormkanonen är alltså en stridsvagn men med utan roterbart torn, se svenska Stridsvagn S.
Men allt beror ju på om du vill låta rikssvensk eller om du vill låta som en tölp, obildad i det svenska språket, från de gamla östra provinserna.
Ja, bandhaubitsen på sista bilden är fö finsk och grunden till hela mitt inlägg. =)
Ja, för dig som undrade, så hade finlands försvarsmakt mer artilleri i sin självständighetsparad än vad som finns i hela svenska försvaret. Då var det ju även bara en liten uppvisning av vad för olika prylar som finns i massor förbandssatta.
Min svärmor har mer artilleri i sin skärgårdsstuga än vad som finns förbandssatt i hela svenska försvaret. Åtminstone under förutsättning att svärfars El Gamo-luftgevär åtminstone nästan kan räknas som artilleri. Pinsamt men sant.
Finlandssvenskan tog över de tyska namnen, och därför heter det stormgevär (automatkarbin), maskinpistol (kulsprutepistol) och maskingevär (kulspruta) för den som använder korrekt svenskt språk i Finland.
"Geschütz" betyder väl ändå "kanon"? Eller "pjäs", möjligtvis.
Ja och jag trollade ju bort mig själv fullständigt igår för glömde ju helt bort att StuG på rikssvenska helt enkelt är Infanterikanonvagn!
Ta det försiktigt! Att läxa upp och blotta journalisters uppenbara kunskapsluckor (för att inte tala om inkompetens då det handlar om basal research) ses inte med blida ögon här världens mest demokratiska land. Det kan sluta med ett media-drev där du betecknas som fascist (vem är inte detnu för tiden om man frågar Arnstad), Breivik-anhängare (du verkar kunna mycket om vapen, Breivik hade vapen ergo du gillar Breivik, starkare än så behöver faktiskt inte bevisföringen vara i kvällspressen, i Sverige 2014) och ff.a. någon som vill begränsa yttrandefriheten d.v.s. rätten för en journalist på en dagstidning att skriva något trots att det för alla normala människor är uppenbart felaktigt. Vi lever i den bästa av världar!
För att vara så pass nedvärderande mot dina journalistkollegor så är du själv ganska dåligt påläst. Begreppet missil är på frammarsch inom Försvarsmakten och försvarsindustrin och återfinns exempelvis i läroböcker i militärteknik. Detta eftersom ordet robot idag har en helt annan innebörd för de flesta människor. Du är även fel ute vad gäller handeldvapen då det vedertagna begreppet är eldhandvapen. Det inser du snabbt genom att googla alt. slå i ordlistan på forsvarsmakten.se. Kanske läge att ta det lite lugnt i sin kritik innan du läst på själv.
/En som arbetat en del med robotar (missiler)
Ja, missil är ett ord som vinner mark, sakta men långsamt. Å andra sidan finns det gott om konstigheter i svenska språket: Eldhandvapen är det vedertagna militära begreppet. Det vedertagna civila begreppet är handeldvapen. Lustigt men sant…
/En som arbetat en del med eldhandvapen/handeldvapen och även sett robotar/missiler på närmare håll än vad som normalt är hälsosamt;-)
Den sista bilden är ju helt solklart en pansarvagn. Den har ju kanon, larvhjul, kamo. målning och, sist men inte minst, PANSAR. Solklar Pansarvagn alltså.
Fin ironi, men fel. Faktum är att man på bilden ser att den inte har en kanon, baserat på elevationsvinkeln.
Med andra ord så är det en Haubitspansarvagn.
C
Terminologi har varit en militär paradgren
Försvarsmakten har historiskt sett varit ett föredöme vad avser att ha en tydligt beskriven nomenklatur
Och detta givetvis av en orsak – missförstånd kan kosta liv
Men nu i de stora satsningarnas tidevarv så har det ju givetvis satsats även på detta område
Stabspublikationen NomenF har inte uppdaterats på många år – det uppdateras över huvud taget inte många stabspublikationer längre (och det kommer inte ut många nya heller)
Du kan ju försöka hitta en uppdaterad källa med underlag till terminologin ovan – försök t ex med kategorin "stridsfordon" eller "hjulfordon" 😉
Satsningen PRIO kommer även den att få en intressant påverkan på nomenklaturen i FM
När FM bestämde sig för att satsa på PRIO (SAP) beslutades att verksamheten skulle anpassas till standardsystemet SAP – och inte tvärtom
Detta får nu som konsekvens att FM håller på att införa "SAP:ska", dvs den terminologi som SAP använder
"Förnödenhet" blir "material" och en hel del andra nyheter
Kalshnikov är uppkallad efter konstruktören. Det är ingen tillverkare.
Jo, sedan förra året är det det. Izmash bytte namn till Kalashnikov-koncernen förra året.
För att komplicera det ytterligare så är ju de flesta ak47 egentligen AKM'er eller kloner därav
Alla branscher innehåller facktermer och man måste därför ha ett visst överseende med att en journalist som inte är expert på det aktuella ämnesområdet ibland använder fel termer. Min personliga favorit är naturligtvis modermodemet där man lyckats få till flera fel i en och samma mening på ett underhållande sätt:
http://modermodemet.com/
Cornu,
Du i ditt högfärdiga rikssvenska elfenbenstorn glömde totalt att svenska faktiskt är ett officiellt språk i ett annat land. Här gäller missiler, maskingevär, maskinpistoler o stormgevär.
Försök med lite vidare vyer.
Lite kurs i universitetsterminologi för technothrillerförfattare:
en första kurs i ett ämne benämns normalt(*) i Sverige som en A-kurs, 101 är amerikansk terminologi.
(*): fullständig benämning idag torde vara G1N (se http://www.kau.se/bli-student/lasa-pa-universitet/sa-fungerar-studierna/nivaer-poang-och-betyg/nivaer-pa-kurser)
Det vet jag mycket väl. Skriver bara så för att irritera.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/2-100-licensierade-kpistar-i-sverige/
Suck..