Miljöpartiet är ju kända för att sakna koppling till verkligheten och lägga politiska förslag som motarbetar partiets egen politik. Bland annat vill partiet att 80% av gödslet på våra svenska åkrar ska vara stallgödsel och inte konstgödsel, men svensk djurhållarhatande jordbrukspolitik gör att vi helt enkelt har för få djur i jordbruket för att uppnå detta.
Tanken bakom att använda stallgödsel från Miljöpartiets sida är väl främst att stallgödsel sluter kretsloppet av näringsämnen, och att det bidrar till jordförbättring och biologisk mångfald. Gissningsvis har (mp) inte koll på att konstgödsel av fosfor och kalium är ändligt och att vi inte kan använda detta för evigt. Kvävegödsel skapas dock ur luft, där man applicerar energi (oftast fossilgas, men det går lika bra med el från vattenkraft eller vindkraft även om det inte sker idag) för att dra ur kväve ur luften. Kvävekonstgödsel kan vi alltså framställa “för evigt” så länge vi har energi och luft…
Samtidigt är spridningen av konstgödsel mer exakt än spridningen av stallgödsel, då detta kan beräknas i detalj och ingen bonde betalar för mer gödsel än nödvändigt. Stallgödsel leder i själva verket till större näringsläckage än konstgödsel då dosering och spridning aldrig kan bli lika exakt.
Problemet är att djurbesättningarna i Sverige nu är för få. Systematiska pålagor på svenska bönder och aktivt motarbetande av djurhållning, med allt från världens hårdaste djurskyddslagar, världens hårdaste miljölagstiftning, världens högsta skatter för jordbrukare, och ovanpå det en katastrofal vargpolitik som sista spiken i kistan, gör att antalet djur ständigt blir färre.
I teorin kan vi idag bara använda stallgödsel till 50% av vår åkermark. Vi är alltså inte i närheten av de 80% som Miljöpartiet vill se.
Beklagar, Miljöpartiet, för att det skall bli stallgödsel måste det finnas kor, får, gris, häst och höns. Till skillnad mot hipstermat kommer inte stallgödslet från ICA. De där femtioliterssäckarna med kogödsel man kan köpa på ICA Maxi ger inte riktigt rättvisa till de volymer man använder i jordbruket, och kommer oavsett från en ko. Ungefär som mjölken.
Vilket också visar på hur hela veganrörelsen är sponsrad av antingen ändligt konstgödsel eller av djurhållningens stallgödsel.
Därtill vill vänstern införa köttskatt eftersom män äter kött (för det kan inte vara på grund av CO2-utsläpp, eftersom betesdjur fixerar CO2 i marken och vi bör äta mer kött för att rädda klimatet – dock ej installad kyckling och installad icke-ekologisk gris, utan fribetande nöt och lamm) och på andra sätt minska djurhållningen ytterligare, och målet 80% stallgödsel går alltså bara att uppnå om vi lägger ner stora delar av vår åkermark och istället importerar mer mat.
Så nej, vi får nog leva med konstgödsel tills vidare. Därtill skulle vinterfoder till djuren ta upp allt mer av svensk åkermark om vi skulle öka djurhållningen tillräckligt för att nå 80% stallgödsel. Och de betesmarker vi har planterat igen med monokulturella granplantage skulle behöva återställas för att hantera sommarfodret, vilket iofs skulle vara positivt. Betesmarker är trots allt de marker i Sverige med allra högst biologisk mångfald och är ett hem för tusentals unika arter mot vargens enda art.
Det finns dock lösningar. Får vi tillräckligt många miljöpartister i Sverige skulle dessa kunna avstå från all medicinering och rekreationsdroger och särskilda publika toaletter kan sättas upp där medicin- och drogfria miljöpartister kan bajsa och kissa. Helt enkelt återinföra dasset på gården på Södermalm. Sedan kan vi använda det som gödsel istället. Vi kan inte använda det allmänna avloppsnätet, då det blir för mycket mediciner, droger, kemikalier och tungmetaller i avloppsslammet för att använda på våra åkrar.
Tillägg: Det finns massvis med exempel på hur Miljöpartiets politik går emot deras egna mål. T ex CO2-beskattning av svenska industrier, som leder till att svenska industrier läggs ner, och man istället importerar motsvarande varor från Kinas kolkraftsdrivna industri, och på köpet får transporter med fossila bränslen tvärs över halva jordklotet. Politiken kan sammanfattas med begreppet “sopa under mattan”.
72 kommentarer
Nu snackar vi fredagsmys. Underbart!
Kan man inte bara förbjuda allt jordbruk rakt av bara? Det skulle ju lösa en mängd problem. Alla miljöfrågor med fisande kossor, övergödning av naturen, avgaser från lantbruksmaskiner, de skulle försvinna. Alla djurhållningsproblem med kossor som måste vara ute i regnet, vargar som luras in i samhällen för att äta lamm, djurplågande transporter till slakterier, frågan om halalslaktens varande eller icke varande, konkurransen med kossorna om tillgången på vegetarisk föda – alla de frågorna blir lösta.
Sen kommer äntligen de som köpt bostad på landet få vara med om den fantastiska värdestegringen på bostäder, då deras lägen blir attraktivare när man slipper höra traktorer, råmande kossor, surret från fläktar, och annat oljud. Man slipper även stanken från kreaturen och deras avföring, och man slipper framför allt att trampa i restprodukterna när man är ute och försöker njuta av naturen.
Ska man sen införa köttskatt så blir det ju lätt att se till att det inte sker någon försäljning av kött från lokala entreprenörer utan att skatteverket är inblandat. Då kan ju allt kött gå genom en central leverantör, säg ett systembolag för köttvaror. De skulle ju rent av kunna börja sälja kött på systemet, för då har de ju koll på om någon som ser ohälsosamt vit och heterosexuell ut köper abnormt mycket kött, och denne kan ju då ebjudas avvänjning på någon veganklinik. Dessutom kan systemets kunniga personal då rekommendera korrekt dryck till den valda köttbiten.
Som du själv är inne på, Lars, all mat finns ju på ICA, så varför ska vi ha en massa bönder som förpestar naturen för? Lägg ner bonnjävlarna så att alla får tillgång till naturen istället. Även vi stadsbor som inte kan se skillnad mellan en tjur och en kviga..
…vågar ge oss ut på ängarna. (sista delen av sista meningen föll bort – skyller på värmeslag)
Det är i sanning en sanning du skriver, ErikG. Att ingen tänkt på detta tidigare!
Dock får jag ge dig underkänt på sista meningen. Utan betesdjur så blir det inga ängar, om vi inte ska kommendera ut veganerna på grönbete.
Ängar slås med fördel med lie. Hagar betas med fördel av kor. Veganerna kan kanske göra både och…
Vaddå? Äter inte veganerna gräs? Jag trodde det eftersom de pratar om att djuren konkurrerar med människan om maten. Själv är jag ju vit, heterosexuell och medelålders så vad vet jag?
Jag såg liksom framför mig hur södermalmshipsters och hipstrinnor hand i hand med hår och skägg fladdrandes i motljuset glatt skuttar ut på ängen i slow motion och under glada skratt slänger sig i gräset och börjar inmundiga detta tillsammans med bitar av surdegsbröd och hemmagjort mineralvatten, endast avbrutna av att den ambulerande latteförsäljaren anländer på sin trehjuliga cykel.
Tur att jag ska flyga idag, så jag kan balansera upp dessa visioner av ett utopiskt Sverige med lite äkta miljösvineri.. mmm.. doften av jetavgaser.. helgen kommer vara full av dem..
Nja, alltså, i det moderna jordbruket äter ju korna sojabönor och det går ju utmärkt att äta som människa, alltså konkurrerar ju människorna och djuren om maten.
Du är ett gen Erik!
Om man sedan i tar söderhipsternas dokumenterade böjelse för HBTQ så borde rimligtvis överbefolkningen och bostadsbristen lösa sig av sig självt, det blir kanske lite tunnsått med "nästa" generation som förväntas ta över
@Erik:
Tror det föreligger ett missförstånd. När Söderhipsters pratar om "gräs" så är det inte vanligt gräs för matkonsumtion de avser. Det är nåt helt annat.
@Ben,
Soja?
Du har aldrig hört talas om fytoöstrogener?
http://www.greatlife.se/artiklar-och-fakta/soja-inte-att-rekommendera/#.U7-xZEParMI
Nu kanske du har svaret på varför hipsters ser ut som sparrisar.
Och även om manliga hipsters tror att de får "nuppa" mer om de bor på söder KAN de inte det på grund av för mycket sojaprotein.
Ja, jag tänkte just påtala det…
Att med stor konsumtion av soja så får vi, istället för vita medelålders män, en hel hög med vita medelålders hens….
Shenet har en bra sammanställning hur sojaprotein framställs
http://www.shenet.se/ravaror/lecitin.html
Den delen med att extrahera proteinet med hexan eller etanol gillar jag mest.
Känns ganska miljövänligt?
För att spinna vidare på sojaeffekten, F! Och MP kvinnorna är egentligen inte arga på männen, de kanske är frustrerade i stället.
För lite pärlor i håret?
Anders, finns många myter om soja och fytoöstrogener, för en översikt över dessa och hänvisning till publicerad forskning se:media.web.veganlife.se/2011/01/soja.pdf. Skrivet av en disputerad nutritionstoxikolog (KI), och vegan så bör betraktas som en genväg till forskningen inte som ett ovinklat dokument.
@Jesper,
Jag skall se om Denise Minge,r Lierre Keith eller Sally Fallon har några synpunkter på sojaprotein.
Ärligt talat, att hänvisa till en vegannutrionist som i sin tur hänvisar till minst sagt dåliga koststudier är inte okej.
Du vet lika väl som jag att sedan Angel Keys tveksamma forskningsmetodik är det få vettiga människor som tar moderna kost studier på allvar
Den som jag har mest tilltro när det gäller koststudier är Weston A Price
http://gutenberg.net.au/ebooks02/0200251h.html
Eftersom han verkligen tog hänsyn till, heter det, hårda slutpunkter inom medicinen?
Finns det något område jämförbart där allting bara är bluff och båg som inom livsmedel och allt som sägs och skrivs där….
Säger jag som äter helst det jag kan få fram på min egen gård…
Er andra skiter jag i fullständigt. Ät vad ni vill.
Kineserna har käkat sojabönor i åtminstone 1000 år och de har ju lyckats nuppa till den milda grad att de numera är 1 miljard. Så jag tror inte det har en avgörande påverkan.
När det gäller extraktion av sojaprotein så är det väl för det första inget fel på etanol, det är ju en helt ofarlig produkt… dessutom kan man nog indunsta och hålla på och då kan man säkert återvinna den till nästan 100%.
@Anders, det vore inte ok (ad hominem/poisoning the well) att avfärda någons argument bara på basis av att den har en viss bakgrund. Men det kan vara anledning att vara extra uppmärksam. Det är därför forskare fyller i jävsdekleration vid publikationer. Att svepande avfärda all nutritionsforskning är inte seriöst. Välgjorda systematiska översikter, metastudier och enskilda välgjorda epidemiologiska och RCT studier är hårdvaluta även här. Jag kan inte se några övertygande belägg att soja skulle ha en negativ hormoniell inverkan på människor i rimliga doser. Om du gör det får du gärna hänvisa till studier som visar detta så ska jag gladeligen bemöta dem.
De flesta som är äkta engagerade för vår miljö är inte miljöpartister – de vet ju lite om hur det fungerar.
+1
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Att äta något som har gödslas med för mycket av vår avföring är ingen bra idé.
Avföringen bör användas till djurfoder, för att sluta kretsloppet.
Urin går bra att gödsla med direkt förstås, så ingen missuppfattar mig.
Jag gissar att denna lösning blir lag för alla som bor i villa inom en snar framtid.
Allt för att avlasta de kommunala reningsverken.
http://www.alnarpcleanwater.se
Det är lugnt, nånstans mellan 150 och 200K kostar det, tar inte mycket plats heller.
Bra för tillväxten med för övrigt.
Jag tycker att Savorys/LCHF-gänget med fleras tankar om att utöka naturbete för att göra markerna mer biodiversa och livskraftiga är bra, och att det både från djuretiskt, miljö och klimatmässigt perspektiv vore bäst om det köttet vi åt var just naturbetat och/eller vilt. Så ser det ju onekligen inte ut idag, varken i Sverige eller globalt, eller?
Och hur mycket naturbetat kött kan vi äta?
Jag har gjort lite egna beräkningar som mycket väl kan vara felaktiga och som ni gärna får hjälpa mig korrigera.
Premisser:
1. Global yta som lämpar sig för naturbete men ej odlingsmark: Ca 30E6 km2 (500×500 mil) = 3E9 Ha ~ 1/4 av ej istäckt landyta. (http://home.windstream.net/bsundquist1/og3.html)
2. Avkastning betesmark: 1-5kg TS (torrsubstans à ca 5-10MJ/kg).
(http://stud.epsilon.slu.se/3084/1/back_j_110729.pdf)
3. Nötboskap kan behöva ~ 10kg TS/dag. (http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo06_11.pdf)
4. Rimlig täthet naturbetande djur ~ 1-4/Ha (http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo06_11.pdf). Beror på markens kvalitet. Med mina beräkningar tycker jag att det verkar som att 1 djur/Ha är lämpligt.
5. Hur gamla blir djuren innan slakt? Både ekologisk och icke-ekologisk mjölkproduktion verkar för mig mycket tveksam, djuretiskt sett, och dessa djur lever kortare. Om man däremot räknar att en ko blir 10 år innan slakt så kanske det vore en bra kompromiss på köttkvalitet och djuretik? Jag inser att detta är en parameter man kan ha mycket olika uppfattning om.
6. En ko ger ungefär 200kg kött (600 kg startvikt) vid slakt.
–>
Yield från naturbetat kött under dessa premisser: 2g/m2/år.
Dvs mycket låg. För baljväxter mm är produktionen omkring 1000 gånger så hög i snitt med motsvarande makronutrientdensitet! Samtidigt är då detta yta som inte kan eller ska användas till odling.
Globalt:
3E9 Ha potentiell naturbetesmark x 20 kg/Ha/år = 600E8kg/år ~ 1E11kg/år. (~3Mdr naturbetesdjur som samtidigt lever)
Om 1E10 människor -> 10 kg/person/år -> 400g/vecka.
Kött har ca 20% protein -> 400g -> 80g protein. Om dagsbehovet för en stor man är ca 80g betyder det att åtminstone 6/7, eller för enkelhetens skull 90% av vårt proteinintag måste komma från andra källor än kött även om vi skulle ha ett perfekt globalt naturbete med perfekt distribution.
Om många personer väljer att äta vegetariskt så blir det förstås mer kött över till dem som hellre äter det.
Tacksam för synpunkter
Bra där Jesper, referenser för en gångs skull.
Notera att stora arealer inte går att använda till annat än just bete och andra arealer lämpar sig bara för djurfoder, alternativt så är vallgröda ett viktigt inslag i växtrotationen.
Notera även att Savory menar att vi kan få betydligt mer betesmark om vi börjar beta – öknen kan bli till bete igen.
"Notera även att Savory menar att vi kan få betydligt mer betesmark om vi börjar beta – öknen kan bli till bete igen."
Värt att understryka.
Den negativa sidan av det positiva myntet är dock att om vi INTE börjar beta mer, så kommer våra nuvarande öknar få betydligt mer sällskap då merparten av arealen vi kör jordbruk på nu sakta förvandlas till öken.
@Jesper
Lägg till 1djur per 7 ha skog också, motsvarande Svenska klimat förhållanden.
Det är 53% av Sveriges totala yta, globalt, i princip hela Sibirien.
Tyvärr får vi då offra en del av massaindustrin, vilken marknaden redan har gjort för övrigt.
Lägg även till att vi bör ta tillvara på det animaliska fettet bättre som föda.
Animaliskt fett kan ersätta kolhydrater rakt av.
@alnusicana
År 1850 ungefär fanns det 75 milj. bufflar och en jäkla massa fältfåglar på Prärien.
Nu odlar vi mest majs på samma ställe för att föda upp ungefär 105 milj. nötdjur och höns.
Ungefär samma antal djur och ungefär lika mycket mat som produceras nu som då.
Du ser inget tokigt i dagens djurhållning?
@Anders Rydén
Vad är det för otrevlig retorik du framför?
Ingenstans har jag nämnt att jag förespråkar dagens djurhållning, inte heller har Savory eller Cornu gjort.
Betet som vi borde ha, skulle tätt efterlikna de naturliga betesrytmer som bufflarna hade.
Bor numera på en mindre gård där de mellan 1940-1970 i snitt hade 3-4 kor och 2 kalvar, på en yta av 3 ha vall och 2 ha skogsbete.
Din uppskattning av ca 1 djur per ha stämmer nog ganska väl.
Referens: BackstugeBengt et al. – 2014
@Jesper,
För mig är djuretik samma som att de skall ha ett bra liv med bara en "dålig dag" så jag tycker att de förutsättningar som du ställer på att inte ha en mjölkproduktion och en livslängd på 10 år är att blanda in personliga preferenser som inte har med verkligheten att göra.
Det är ganska oetiskt tycker jag, ungefär som att hänge sig åt religiös fanatism eller homeopati.
Räkna in mjölk med ungefär 5000 liter per ko och år och en produktionstid på 15 år.
Detta är inga imponerade produktionssiffror för en fjällko ens.
Tillväxt för en angus är ungefär 330 kg på mellan 14-16 månader
http://www.angus.se/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=44&Itemid=14
Angus är en ypperlig extensiv köttras.
Sen för att förvirra dig med ytterligare fakta, kan du till exempel peta in två får per hektar som kan sambeta med korna utan att öka betesarealen ett dugg.
Nu har jag inte ens börjat att räkna hur många getter du kan ha extra i ett sambete med kor i ett skogsbetessystem, utan att störa timmerproduktionen alltför mycket.
Men som du ser, det finns en hel del att räkna på.
– Betesmarker i världen – 3,36 Gha (FAOSTAT)
– På svenska friska naturbetesmarker gäller tumregeln 1,5 nötenheter/ha (1600 kg TS), på fuktig mark 2,2 – 2,6 ne/ha (2400-2800 kg TS), det senare gäller även fd åker och kultiverad betesmark. Lägre betestryck än så ger igenväxande marker som ger allt sämre avkastning (Naturvårdsverket Äldre fodermarker).
– Globalt är det svårt att få en bra uppskattning – pampas och cerradon, velden, asiens stäpper är å ena sidan avsevärt mer produktiva än våra karga marker – å andra sidan är en hel del afrikanska marker torra under torktiden och i norr behöver vi stalla in djuren över vintern. Hugger till med 2 ne/ha som snitt.
– I världen utanför tropikerna (Tropisk skog har mycket litet markskikt som är tillgängligt för bete) finns 2 Gha skog (FAOSTAT). Salminen och Kekäläinen 2000 rekommenderar 0,05 – 0,4 n.e./ha. Räknar med 0,2 och halverar det eftersom man stallar in djuren under vintern: 0,1 n.e/ha.
– köttdjur når full slaktvikt efter 3 år.
– nöt ger ungefär 50 % utbyte – så snarare 300 kg ätbart protein per n.e.
– Mjölkdjur bör få bli äldre – men ger i gengäld mjölk. Mjölkprodukter är en viktig proteinkälla och mjölkproduktion är långt ifrån oetisk i större delen av världen
Globalt skulle det alltså betyda ca 2 n.e. x 3,36 Gha x 300 / 3 = 672 miljarder kg kött/år = 67 kg kött per person och år + 2-3 kg skogsbete därutöver – Ser ut som om det räcker bra, även om mina antaganden skulle vara väl optimistiska.
***
– det finns ca 800 000 ha oanvänd åker, och ca 1 miljon ha svagbetad naturbetesmark i Sverige (SJV Ett klimatvänligt jordbruk) + enorma mängder skogsbete (SNV Ängs- och Hagmarksinventeringen).
– det finns ingen konkurrens mellan skogsbete och skogsbruk – tvärtom minskar arbetet med att hålla undan sly och man slipper ofta att underkvista.
Tack för input på siffrorna @annan, om du läste noga så såg du att jag inte menade att de var slutgiltiga och att uppfattningen om mjölkproduktion som problematisk är min egen. Det tycker jag inte är fanatism, tycker du verkligen det? Ska gå igenom dina siffror lite senare, intressant med olika cases att jämföra.
Jag har då inte sagt ngt om fanatism, men ville ge dig lite mer input som ändrar resultatet ganska rejält. Livsmedelsverkets senaste hälsorekommendation är upp till 500 g rött kött/vecka för vuxna – så det verkar finnas en viss marginal i produktionskapaciteten.
Kom också ihåg att huvuddelen av världens kor blir mycket ompysslade – och det gäller även många svenska kor, så det finns nog inget problematiskt i mjölkproduktion per se, även om den har spårat ur på vissa håll.
Ursäkta! Det var Anders som skrev så, trodde inläggen var från samma person.. Skriver från mobilen. Tack
@Jesper,
En mjökproduktion på 10000 till 15000 liter per ko och år är väldigt problematisk tycker jag också, vilket är dagen produktionsnivå.
Det var därför jag nämnde 5000 liter i stället, det klarar en ko lätt på gräsbete och i minst 15 år.
En hushållsko som "går på skogen" kan nog maxa 18-22 liter under maj-juli…
Sedan dalar det. 10-12 liter per dag, som mest…
Framåt december kan man få ur henne 4-7 liter..
Och efter jul börjar hon semester…
Det ger – i bästa fall – 5000liter.
Hälften är nog mer att förvänta sig av en riktig hushållsko som skall bli 15- 20 år….
Sådan fanns långt fram, nästan till sekelskiftet, då de flesta riktiga småbönderna försvann….
Okej,
3000 liter som Thomas säger, frågan är då energiinnehåll på den mjölken.
Är det 4 eller 6 procent fett vi pratar om?
Jag är lite tveksam till hur mycket mejeriprodukter vi människor egentligen behöver, och med dagens behandling av mjölkkor generellt.. Men med 3000l/år kan det säkert vara ok. Gillar tanken att djuret bara ska en riktigt dålig (förhoponingsvis kort) dag i livet. Men om vi accepterar att kött inte är en nödvändig del i vår kost, mer en lyxvara som det var förr (däremot finns poänger med lågkolhydratskost för många tror jag, men det är en annan fråga), och om vi anser att de naturbetande djuren kan göra ett viktigt arbete för världens landskap och biodiversitet, då kan jag tycka att det är rimligt att låta djuren dels leva ett lite längre liv (10-15 år för kor?) och ta hand om dem ordentligt under tiden. Nu gled jag medvetet över lite i ideologi och personliga värderingar med avseende på djuretik, hoppas ok. Vad tycker ni?
Felräkning: 10kg/person/år -> ~ 200g kött/vecka = 40g köttprotein/vecka -> ~ 90-95% av proteinet behöver komma från annat håll än kött om alla ska äta lika mycket och enligt dessa premisser.
En annan sak jag tänkt på angående stallgödsel är ursprunget till maten…
Om vi köper in sojabönor från brasilien där de blivit odlade med konstgödsel, så _borde_ en miljöpartist rygga tillbaka.
Finns det någon makthavare som verkar ha koll på den aspekten? Dvs, stallgödslets ursprung.
Det blir ju inte kretsloppstänk bara för att det kommer ur röven på en ko precis.
På egna ägor så tänker jag nog ställa om mer till ängsmark, just för att kunna producera näringen på plats.
De flesta mineraler utvinns såsmåningom långsamt ur sand/mjäla/leran av bakterier.
Ett koncept som fungerat under tusentals år, känns tryggt att falla tillbaka på.
Att en sådan metod inte kan föda 9 miljarder människor är jag medveten om, jag gör inget anspråk på att ha lösningen på det olösliga problemet.
Sojan är en böna.. Kvävefixerare.
Fosfor och kali och andra mineraler finns i marken till viss grad…
Poängen med uppodlingen av djungel är just mineralerna…
Först skogsavverkning. Vinst ett.
Sedan odlingar soja, tills mineralerna som P är slut. Vinst två.
Sedan gräs och bete med kreatur. Vinst tre.
Då kreatursuppfödning inte förbrukar något mineral utan det är bara "rundgång" genom djuren…
Det är det som är det stora problemet: ekologisk odling gör det omöjligt att föda jordens befolkning. Avkastningen i dag, med hållbara metoder, är visserligen högre än på 1800-talet, men inte så särskilt mycket. På tidigt 1800-tal kunde England föda 5.5 miljoner innevånare – lika mycket som de kunnat sedan 1099 (the Doomsday book, Wilhelm Erövrarens skattläggning av England). I dag kan de föda ca 22 miljoner, med ful-jordbruk (men med bättre svinuppfödning än Sverige). Med fin-jordbruk uppskattar jag att de skulle kunna föda 10-15 miljoner. De är 55 miljoner. Liknande förhållanden gäller givetvis Sverige. Jag vet att Åsa Domeij uppskattade att djurvänlig djurhållning skulle kräva ca 10% av arbetskraften inom jordbruket. (Kan vara 15% kommer inte ihåg.) Nåväl, det innebär i så fall 3-5 ggr högre matpriser. Kanske inte så dumt: då får vi den av Riksbanken saknade inflationen.
Källa?
I större delen av världen ser man ingen korrelation mellan ekologisk/konventionell odling och avkastning. Det kommer istället an på hur duktig jordbrukare man är.
Vi odlar redan idag 5 600 kcal/person,dag. En del går bort i svinn och till djurfoder, men kvar finns 2 850 kcal/pers, dag – dvs långt utöver dagsbehovet som är 2 000 kcal för en vuxen kvinna, 2 200 för en vuxen man – och 20 % av befolkningen torde inte vara vuxna…
"Finjordbruket" är ännu bara i sin linda och torde kunna räkna med rejäla produktionsökningar framöver – framför allt när man börjar forska på tropiska grödor. Det finns dessutom enorma arealer tillgänglig mark för "finjordbruk".
Men dyrare lär det bli – och det är bra för fattigdomsbekämpningen. Den absoluta majoriteten av de fattigaste är jordbrukare och gynnas av högre matpriser. De fattiga i städerna får vi hjälpa på annat sätt.
Källor för ovanstående – FAOSTAT, livsmedelsverket, Jorden vi äter
@annan. Källa när det gäller sverige: analys av SCBs data för perioden 1914-2010. Och jämförelse med avkastningen på 1600-talet. Schlicher van Bath har statistik över västeiropa från 800-talet och ftamåt. När det gäller england, dels gamle postan, dels har jag för mig mark overton skriver om det. Agricultural history review brukar skriva om sånt här.
Anledningen till så hög produktion är jordbrukets oljeneroende – och konstgödsel och bekämpni gsmedel. Ekologiskt jordbruk i dag kan konkurrera med konventionellt pga kvarvarande förhöjda näringsvärden i jorden. När dessa försvinner kommer det att bli svårare att bibehålla hög avkastning. Jag känner inte till eko-odling på södra jordklotet, men jag VET att hur du än vänder dig har du arslet bak och du kan ALDRIG få något gratis och att teknisk utveckling går betydligt långsammare än vad du tror. Den verkliga agrara revolutionen inträffade ca 1957-59. Nittonhundra, alltså. Pga olja, traktor och konstgödsel.
Problemet just i väst är att vi försöker odla ekologiskt med konventionella metoder.
Det går helt enkelt inte att odla monogrödor på friland på ett effektivt ekologisk sätt.
Försöker man då räkna efter de premisserna så är man ute och cyklar, rejält!
Till exempel skulle tre systrar tekniken kunna utvecklas i ett ekologiskt hållbart system.
Ett odlingssysten som var populärt i mina hemtrakter för två generationer sedan gav ungefär 15 ton äpplen och 4000 liter mjölk per hektar på ängsmark.
Självklart var det ett hållbart, men arbetsintensivt, system.
För övrigt har jag hellre lyssnat på sådana som Mark Shepherd http://www.forestag.com/in-a-nutshell.html
Än sådana som Åsa Domeij eftersom hon inte har vare sig praktisk erfarenheter eller i grunden vill göra några förändringar.
Avkastningen från svenskt 1600-tal eller ens tidigt 1900-tal har mycket lite gemensamt med avkastningen från modernt "finjordbruk".
Felet de flesta gör är att jämföra västvärldens fuljordbruk med ekologiskt. Dels är detta senare bara i sin linda vad gäller produktionsmetoder – det torde utvecklas. Idag når man upp till ca 70 % av konventionella jordbrukets avkastning. Men visst det är troligt att det aldrig blir lika produktivt som "fuljordbruket".
Men det är fel att stirra sig blind på västvärldens jordbruk.
Afrika har idag snittskördar på 1-1,5 ton/ha – medan potentialen snarare torde ligga på 9-10 ton/ha (Lee R. Lynd & Jeremy Woods, 2011, Perspective: A new hope for Africa). I fältförsök har man kommit upp i 6-7 ton/ha med bara enkla ekologiska metoder (Sv. FN-förbundet, föreläsn på KSLA 2009). Redan detta skulle ge Afrika möjlighet att åter bli nettoexportör. Lägg till lite forskning om sorter som är lokalt anpassade, så som Brasilien gjort och det torde gå att öka ytterligare.
Dessutom var det ju det där med att svinnet är så stort – en dryg tredjedel försvinner i dålig hantering och dålig lagring – kan minskas med hyfsat enkla medel.
Dessutom ligger ju 65-70 Mha åker i träda (FAOSTAT)
Dessutom kan man ju fråga sig om det är nödvändigt att vi använder 50 Mha till hästbete, 50 Mh till alkoholproduktion och 10 Mha till tobak och golfbanor…
Så svälta behöver vi knappast
@anders ryden. I allmänhet skulle jag hålla med dig om domeij, men inte i detta fallet.
@annan. "Potentialen" ligger 10 ggr högre… vad betyder det? Att i en annantid med andra metoder så är det inga problem. Jag är inte teknikoptimist för historiskt finns det inget som stöder detta – om vi inte fuskar rejä lt med ohållbara metoder.
Så nej, jag tror inte att vi kan föda jordens befolkning, knappt Sveriges, med ekologisk hållbara system. Det är ungefär som att säga att eftersom solen ger hela världens årliga energibehov på en dag (tror jag, kommer inte ihåg o kan inte gooogla detta nu) så har vi inga problem med energiförsörjningen. Potentialen finns ju där…
det jag vet är att spannmålsproduktiviteten ökar extremt långsamt fram till slutet sv 1950-talet. Och det finns ingenting som tyder på att teknikutveckling ger MINDRE belastning på miljön. Jag tycker att det är bättre idag, än i går, och det kommer att vara bättre i morgon -med undantag av miljön, som är sämre idag än igår och kommer att bli ännu värre i morgon.
@Lotta.
Problemet historiskt har dels varit att befolkningen har ökat snabbare än vad jordbruket har kunnat leverera mat och dels ineffektiva odlingstekniker.
Jag nämnde som hastigast tre systrars tekniken tidigare, där just pumpa/squash, bönor och majs samplanteras.
Den totala skörden per hektar ökar då på grund av växternas inbördes synergieffekter jämfört med om grödorna skulle odlas var för sig.
Visserligen kommer ett sådan odlingsteknik att vara klart mer arbetsintensivt än dagens konventionella, men som sagt var nu pratar vi om hur mycket vi kan få per hektar i skörd.
Man kan diskutera hur framtidens jordbruk kommer att se ut, men personligen tror jag att i framtiden kommer mycket mer av maten att odlas närmare människorna i städerna.
De flesta kommer att ha tillgång till några höns, kaniner och eget trädgårdsland gissar jag.
Miljömässigt blir det i så fall en stor fördel jämfört med dessa ekologiskt hopplösa gräsmattor.
Ta gärna lite tid till att studera vad Mark Shepherd arbetar med, jag respekterar honom mer än Åsa Domeij.
Att folk svälter nu beror på helt andra skäl än att det är brist på jordbruksmark, snarare är det av ekonomiska skäl.
Den 10 gånger högre potentialen betyder att om man använder afrikas bästa tillgängliga teknik – idag – så kan man öka skördarna upp till 10 gånger. Som sagt, fältförsök har givit 6 gånger högre skördar med bara enkla förbättringar – det räcker mer än väl…
Sveriges har 2,6 Mha åker, varav drygt 1 Mha odlas, resten är vall och träda. Det finns 800 000 ha åkermark som egentligen inte alls används (SJV). Man slår möjligen för att få gårdsstöd. Vill vi bli importoberoende behövs lite av denna till kraftfoder, men åtminstone 400- 500 ha kan ersättas av naturbete. Där har vi alltså möjlighet att öka åkerarealen med 50 % – dvs det täcker mer än väl upp för dagens lägre avkastning från "finjordbruk". Men det är inget självändamål att alla länder ska vara självförsörjande på mat. Båttransporter utgör mycket liten påverkan…
Studera gärna Brasilien som satte igång ett intensivt växtförädlingsprogram i mitten på 70-talet för att få fram lokalt anpassade sorter istället för de sorter som var anpassade för USA. Runt 1990 började dessa sorter komma ut på Brasilianska marknaden och sedan 1990 har avkastningen ökat från 1,5 ton/ha till 4 ton/ha.
Som vanligt kan man konstatera att för att ha en vision för det svenska jordbruket, så måste man ha en vision för den svenska landsbygden för det är där jordbruken ligger.
Den svenska landsbygden har avfolkats i det närmaste konstant de senaste 100 åren oavsett hur världen förändrats. Det finns ingen hållbar vision för landsbygden, åtminstone ingen som är kompatibel med verkligheten. Miljöpartiets linje om att erbjuda landsbygden fiberkabel, utbildning och service känns lite grann som ett försök att hålla tillbaka tidvattnet.
Så, klart jordbruket är på dekis när landsbygden är det.
Man skulle kanske kunna konsolidera jordbruken på amerikanskt vis till storföretag. De blir mindre känsliga för generationsskiften och sånt där och agerar mer marknadsmässigt. Sen får man så klart på amerikanskt, protektionistiskt vis se till att gynna dem skattetekniskt. Då blir de i alla fall inte beroende av att nån faktiskt bor på landsbygden, för avfolkningen verkar vara det enda konstanta i glesbygdspolitiken.
@Ben,
Och foodstamps till plejben.
Trenden att folket överger landsbyggden är inget nytt i historien, romerska imperiet är ett exempel.
Så fort ledarna straffar produktion och uppmuntrar konsumtion bör vi bli nervösa, då har vi hamnat på ett sluttande plan.
Den amerikanska jordbrukspolitiken är från i år anpassad till storföretagens behov via skattefinansierade försäkringssystem som garanterar deras fortsatta vinster…
Förut var stöden inriktade på att bönderna, de fysiska, skulle överleva…
Troligen blir detta system dyrare än det gamla, ty en fysisk person kan dra åt svångremmen mycket mer än en juridisk person.
Men det blir nog bara stadsbefolkningen som märker detta genom högre skatter..
De få landsbygdsbor som stannar kvar kommer nog att lösa sina problem själva.
Som sagt var Thomas, angående Romerska imperiet, historien upprepar sig.
Jag gissar att vi är i "bröd och skådespel" fasen nu.
Uppenbarligen har våra makthavare en dålig förankring i verkligheten för tillfället.
De har inte ens någon grundläggande kunskap om hur mat blir till, eller växternas behov.
Hur var det nu…
Den romerske kejsaren stod och väntade på spannmålsskeppen från Egypten…
Kom de inte på grund av vädret så fick man svälta.
Enligt ordspråket:
" äta behöver man inte, segla däremot måste man.."
Eller hur det var…
navigare necesse est, vivere non est necesse
att segla är nödvändigt, att leva är inte nödvändigt
Jo, det var enligt sägnen Pompejus som sa det och det stämmer att det gällde en leverans av spannmål från Nordafrika till Rom.
Jo, men nu börjar vi närma oss pudelns kärna något.
Vad är det vi efterfrågar? En matproduktion på landsbygden? Eller – att landsbygden ska vara befolkad? I så fall varför? Eller är det helt enkelt så att vi är drabbade av en irrationell nostalgi för den gamla goda tiden med höskrindor och hushållsgrisar?
Ja du Ben,
Personligen tror jag att de flesta har något slags bullerby vision av ladsbyggden.
Hade någon frågat om vi vill att dalmasarna skall gå i folkdräkt och sjunga små grodorna vid midsommar hade en majoritet velat det.
Det är samma sak med de så kallade öppna landskapen, för de flesta.
Orsaken till att jag vill att det skall finnas en levande landsbygd är att utan den är det svårt om inte omöjligt att ha en hållbar framtid för ett land.
Det är som Cornu skriver att MP har ingen som helst susning om de mest basala saker angående förutsättningarna över hur vi skall kunna klara oss.
Det är ingen slump om man säger så att de som dagligen lever mer på naturens villkor sällan sympatiserar med MPs politik.
Det är ingen större katastrof om enbart vi skulle fatta sådana här korkade beslut, men tänk om liknande politik skulle drivas på EU nivå.
Vi lever ju i en demokrati, vi kan väl lagstifta om att alla som bor i Dalarna måste gå runt i folkdräkt. Annars får de väl flytta.
Att det fungerade förr med kogödsel berodde på att korna betade i skogen och sket hemma. På det sättet kom det näring till åkrarna.
Glöm inte att vi även slog hö på våtmarkerna och förde på så sätt tillbaka näringen därifrån så de inte läckte ut i sjöar och vattendrag istället.
Instämmer i Cornucopias analys.
Jag och alla mina förfäder är uppväxta på små miljövänliga lant- och skogsbruk – det som nu så fint heter ekologiskt jordbruk. Det sitter i mina gener att leva miljövänligt -på riktigt.
Så när jag skaffade en liten jordbruksfastighet på äldre dar för leva ut min barndoms nostalgi var det självklart att behålla utedasset och bara installera dusch och disk i stället för vattenklosett.
Slammet från diskvattnet och det förmultnade bajset från utedasset skulle sedan spridas ut på åkrarna på den ensligt belägna fastigheten.
Döm om min förvåning när kommunens unga svindyra miljökontrollanter krävde slamhämtning och depånering på andra änden av kommunen. Ålades dessutom bygga en ny väg med broar som klarade en fullastad slambil på 64 ton och att ploga och sanda vägen på vintern, enkom för slamhämtningen från den då obebodda fastigheten
Jag skulle inte ens få gå ut och pissa på min egen mark- för urinen skulle samlas upp och hämtas.
Hävdade att det var miljövänligare att jag tog hand om min skit själv och spred ut den på mina egna åkrar istället för att slammet kördes omkring i kommunen och depånerades på en avlägsen plats, i synnerhet som ingen bonde ville ta emot detta slam efter depåneringen.
I så fall skulle inte heller bonden på granngården få sprida ut gödseln från sina nöjeshästar på angränsande åkrar. Min gödsel var ju bara en droppe i havet jämfört med det.
Men det skulle inte gå an sade de teoretiskt högutbildade miljömupparna, för det var skillnad på skit och skit, oklart vad.
Men eftersom fastigheten är klassad som jordbruksfastighet så skulle jag kunna söka dispens och göra som bonden på granngården. Men det skulle kosta ytterligare några tusenlappar till att handlägga.
Om dispensen även omfattar rätten att få pissa på egen mark är dock oklart.
Men då får jag väl utnyttja allemansrätten och göra som hundägarna – rasta mig själv i grannarnas planteringar.
Låter överambitiöst…
Bor du vid stranden eller uppe i Norrland.
För i så fall förstår jag att det är överambitiöst.
Nej i skogen.
Liknande här och då skiter vi ändå i tunna som kommunen tar hand om. Trots det har vi varit tvungna att bygga infiltration för gråvattnet ( snackar sommarstuga på ö) och anlägga väg för att en färja vart tredje år ska komma hit med terränggående slamsugare på 22 ton.
Det finnsingen motsättning mellan minskad köttkonsumtion och högre djurbesättningar. Tanken är att vi ska värna livet och minimera lidandet.
Därför skulle bönder kunna hålla stora djurbesättningar för att vara goda människor och förbättra sin karma. (Jag känner folk, som är röstberättigade och äldre än 11 år, faktiskt resonerar på det viset. Vet dock inte om de röstar på mp.) Och vad är väl simpel profit jämfört med god karma??
Jamen, det har ju varit bondens lott alltid.
Att tänka på sin karma.
För något annat kan det ju inte vara….
Jag känner en som gjorde just så, fast då hade de några höns som var villiga att ruva, med tillhörande tupp.
Eftersom hönorna ville ruva fick de göra det, problemet var att det blev en jävla massa tuppar till slut.
Eftersom de nu inte ville slakta och de uppmuntrade djurens naturliga beteende blev hönorna sönderkn****de av alla tupparna.
Fast vi kanske kunde ge djuren p-piller eller någon annan fertilitets störande hormon.
Fast å andra sidan kan det lätt bli lite tokigt om just sådarna läkemedelsrester hamnar i vår mat.
The Ameglian Major Cow är lösningen
Den kon hade jag glömt, fast den finns väl bara på restaurangen i slutet av universum?