Med anledning av det eviga pratet om hushållens tillgångar, trots att dessa inte är jämnt fördelade, så kan en frågeställning här på bloggen vara om ditt hushåll kan lösa sina skulder med sparkapitalet?
Det handlar alltså inte om att sälja bostaden för att lösa skulderna, utan om du faktiskt kan lösa skulderna med sparkapital. Nu är inte bloggens läsare representativa för Sveriges befolkning, då majoriteten av läsarna är högavlönade och högutbildade män i ett åldersspann på 25 – 55 år, med i snitt större tillgångar än gemene man, pga visst högre aktie- och investeringsintresse, men det är ändå intressant och relevant. Klarar inte en majoritet av bloggläsarna av att lösa sina skulder med sparkapital så lär inte en majoritet av svenska folket klara av det heller.
Svenska hushålls skuldsättning går nämligen inte ner för att hushåll A säljer bostaden till hushåll B. Det enda som faktiskt minskar skulderna är att man betalar av dem med sparkapital. Dit räknas fonder, bankkonton, aktier, ädelmetaller, obligationer, derivat mm, men inte pensionspengar eller reala tillgångar.
Kom ihåg att det ska vara ditt sparkapital efter reavinstbeskattning som räknas. Att byta en bostadsskuld mot en skatteskuld är inte att förbättra situationen.
Enkäten är nu stängd. Skärmdump nedan.
Läsare som alltid hittar något specialfall och felformulering i frågeställningen kan som vanligt nämna dessa i kommentarer.
48 kommentarer
Många med mig gör en förmögenhetskarriär under livet.
Börjar med skulder och slutar på plus.
Såhär såg det ut 2007 se diagram här:
http://www.rikatillsammans.se/2011/04/09/mycket-intressant-svensk-privatekonomisk-statistik/
Snåljåp.
Allmosor utsläcker synd så som vatten utsläcker en eld.
/Koranen.
Koranen tycks inte vara fredsskapande och är inget rättesnöre för min del!
Allmosor är passiviserande och permanentar fattigas situation. Bistånd bör vara stöd till självhjälp. "Hand till hand" rekommenderas i stället-lån till dem som ser något de kan investera i som ger en framtida försörjning.
@oppti
Ej heller tycks bibeln vara fredskapande och är inget rättesnöre för min del…
Koranens allmosor gäller väl antagligen också bara muslimer så man ska akta sig för att göra sig beroende av religiösa människor.
Jan Bolmeson på Rika Tillsammans, nämnt ovan, har en något märklig investeringsfilosofi som ska råda bot på denna snedfördelning av resurser. På lösa grunder och med bas i en något otydlig analys ska man köpa träd som sedan planteras i Kenya, Afrika. 30% av den modellportfölj han presenterar på sin blogg baseras på dessa träd. Better Globe, företaget bakom träden, lovar "Amazing Profits!" med 12 ggr garanterad avkastning på investeringen. Kostnader för skötsel, avverkning och logistik verkar inte behöva räknas in för dess mirakelträd. Men företaget verkar ha fått en otrolig deal med garanterade priser på slutprodukten, 20 år in i framtiden. Rimligt?
Behöver då Bolmeson vänta 20 år på avkastning? Nej, i väntan på detta får han inkomster i form av provision på de träd som han säljer på andra, som i sin tur får provision på de träd de säljer på andra osv… (kan ni stava till Ponzi?)
"Läsare som alltid hittar något specialfall och felformulering i frågeställningen kan som vanligt nämna dessa i kommentarer."
Givetvis hittar man om man söker…
Reala tillgångar är lite tvetydigt – i vissa texter avses tillgångar som är "fysiskt materiella" dvs inkluderar även fysisk ädelmetall, men jag antar att cornu avser just fastigheter och bostadsrätter och liknande.
Vidare så har vi tvetydighet i begreppet pensionspengar som mycket väl kan omfatta de tillgångsslag som anges och behöver inte vara belagd med de inskränkningar som nämns, nämligen att kunna säljas nu (i år) utan att man kan förvänta sig att köparen skuldsätter sig på köpet.
Sen kan man ju fråga sig ifall köparens behov av skuldsättning är ett problem i sammanhanget, det hela var ju en fråga ifall det enskilda hushållet "kan" frigöra sig från sin skuld. För vi skulle väl inte gå på konceptet att den enes skuld skulle kunna betalas med någon annans förmögenhet? Isf borde man få räkna in reala tillgångar iaf i den mån de kan undvaras (som sommarstuga, båt osv).
Frågan och svaret är felaktigt ställda om du vill att gemene man ska räkna av sina sparpengar från bostadsskulden, men inte få räkna med det sparkapital som en gång har satts in i bostaden och eventuellt har växt eller minskat.
Gör om gör rätt?
Förtydligande:
Du ska räkna med din skuld du har i bostaden
Du får inte räkna med ditt sparkapital du har i bostaden
Du vet inte vad du pratar om.
1. En bostad är inte sparkapital, däremot kan det vara kapital.
2. Visa mig hur du säljer t ex 25% av din bostad för att lösa dina skulder. Svaret är att om inte "mamma och pappa" ska rädda dig genom att köpa en bit av din bostad så är inte bostaden uppdelbart kapital, du kan inte sälja bara en liten del av bostaden, likt du kan göra med t ex fonder eller aktier.
Poängen är att titta på om hushållen kan göra sig skuldfria på det vis som problemförnekarna för fram, där de räknar in värdet på bostaden i hushållens kapital. Svaret är att det verkar man inte kunna, eftersom någon faktiskt måste köpa bostaden så minskar inte skuldsättningen, generellt.
Fråga: om man amorterar på bolånen-är det sparande?
@Cornu
Däremot funkar det för vissa kommerciella fastigheter. Många fastigheter är packeterade i aktiebolag så där kan man i teorin sälja en del av fastigheten eller rättare sagt bolaget som äger fastigheten, men i praktiken är det nog svårt att hitta köpare med mindre än att de får röstmajoritet i bolaget (och då kan man fråga sig vad man skall ha de återstående aktierna till). Jordbruksfastigheter och skog kan man stycka av och sälja.
Även fritidshus bör funka ifall de är av det billigare slaget, man kan med tanke på förekomsten av rätt dyra aktier inte gnälla över att man inte kan sälja av pytteportioner av egendomen (isht mot bakgrund av tillräckligt stora skulder). Tillgångar man säljer i portioner om storleksordningen 100tkr borde kvala in iaf (ok inte mycket till fritidshus, kanske kolonistuga).
@oppti
I detta sammanhang har det samma effekt och bör räknas, när du amorterat lika mycket som ditt bolån var så kommer ju ditt sparkapital vara tillräckligt för att lösa åtminstonde ditt bolån…
Tillägg: man kanske inte duttar med avstyckningar av fastigheter värda i den storleksordningen, men resonemanget är lite också att ställa i proportion till hur stora skulder man har. Har man en miljonskuld så kan det tänkas att man styckar av mark värt en miljon för att fixa fram pengarna.
Annars kan man ju tänka sig andra sätt att mjölka sina tillgångar på pengar, men då är man snarare mer inne på att ha cashflow-överskott för att göra sig skuldfri inom viss tid, men det kan tänkas finnas sätt att få pengarna nu (t.ex. arrendera ut mot förskottsbetalning, sälja servitut), men då är man kanske lite mer inne på att låna för att betala skulder (fast inte riktigt).
Anledningen varför du ska amortera på ditt boende är så att du har råd att bo NÄR du blir pensionär. För de allra flesta innebär det minst en halverad inkomst. Och det är "Annual income twenty pounds, annual expenditure nineteen [pounds] nineteen [shillings] and six [pence], result happiness. Annual income twenty pounds, annual expenditure twenty pounds ought and six, result misery." som gäller. (och för de som är födda efter 1975 ska nog vara jäkligt glada om de får halva lönen i pension.)
Debatt Håkan A Bengtsson och Klas Eklund
Nationalekonomer ska inte styra bostadspolitiken
Så länge bostadspolitiken abdikerar rullar bollen marknadsliberalernas väg
av Håkan A Bengtsson
http://www.dagensarena.se/opinion/nationalekonomer-ska-inte-styra-bostadspolitiken/
Klas Eklund (Bokriskommittén): Skyll inte bokrisen på ekonomerna
http://www.dagensarena.se/opinion/klas-eklund-bokriskommitten-skyll-inte-bokrisen-pa-ekonomerna/
Cornu:
1. Om det är så du resonerar så anser jag att du inte bör räkna av din bostadsskuld i debatten "Kan du räkna av dina skulder med ditt sparkapital".
2. Du säger kapital i bostaden, jag säger sparkapital. Jag skulle vilja hävda att när man amorterar så är det i en form av sparkapital. Javisst, pengarna kanske inte finns kvar den dagen du säljer alternativt har minskat. Det kan pengarna göra om du sparar i en fond också. Även i en fond måste någon köpa dina andelar för att du ska kunna sälja.
Bor i hyresrätt, har studieskuldetr som jag kan lösa med sparkapital.
Samma här. Men hur jag än räknar på det så är det mest fördelaktigt att behålla studieskulden och sparkapitalet (egentligen skulle jag vilja vara skuldfri).
Samma här, men jag vet inte om det är så genomfördelaktigt med studieskulden. En hake är ju att räntan inte är avdragsgill (för mig iaf) och placerar man sparkapitalet i en ISK så får man därmed skatta för det kapital man lånat istället. Visst kan man tänka sig att man får bättre avkastning som överträffar detta, men har man räntefonder i ISK'n så kan man hamna i ett läge där avkastningen på dessa är högre än statslåneräntan förra året (och därmed blir fördelaktig att ha i ISK), men ändå inte hög nog för att kompensera för både CSN-räntan och schablonskatten.
Så min slutsats blir att jag avser att avveckla min studieskuld.
Klassiskt vanlig sits. Min syn (i bjärt kontrast med Cornu's) är att ni / er variant av kategori 2 har en större riskexponering (eller jag menar kanske egentligen en ofördelaktigare sits / sämre rustade för framtiden) än kategori 1 i enkäten.
Många (de flesta förutom lyxfällekandidaterna) i kategori 1 skuldsätter sig i tillgångsslag med en 'inneboende' hävstång (då rådande status quo premierar konsumtion men straffar sparande).
Men i Cornus värld är detta nonsens då illikvida tillgångsslag är de enda som står kurs-/marknadsrisk och garanterat kommer rasa 99% i prisnivå. De likvida tillgångarna däremot kommer av någon underlig anledning inte alls att drabbas av samma öde och storm på kapitalets ocean.
Jag menar att kategori 1 är närmare kategori 3 än vad kategori 4 är.
Att sitta i hyresrätt (kategori 4) på ålderns höst… (när dina likvida tillgångar runnit ur dina händer i stormen på kapitalets ocean) …garanterar kattmat till både frukost, lunch, middag.
Kategori 1 kommer nog däremot (mha aldrig sinande engångseffekter från staten) klara sig igenom stormen och på ålderns höst kunna retirera som kategori 3, eller 2.
Du kanske ska sluta fantisera om "Cornus värld". Börsen och likvida tillgångar kommer krascha tillsammans med bostadspriserna. De som inte löser sina skulder kommer ångra sig.
Men hela enkäten visar och stärker min tes – de som tittar på svenskarnas tillgångar och hävdar att dessa kan lösa skulderna är ute och cyklar. De kan inte ens lösa skulderna idag, när börsen är på topp. För att sälja bostaden till en annan person minskar inte hushållens (men väl hushållets) totala skuldsättning, då ytterst få kan köpa en bostad skuldfritt idag.
Ja, din tes och tillhörande resonemang är rätt. En bra undersökning och uppvaknande knäpp på näsan.
Min rant går lite förbi ämnet. Statlig subventionerad skuldsättning är förkastligt ur ett samhällsperspektiv. Men på det personliga planet är det bara att tacka och ta emot. Så min uppmaning är att svälja stoltheten och utnyttja situationen. (Sen är det ju så klart bra att ha fri sikt till nödutgången när SHTF).
Bor i villa med små lån som jag kan lösa utan att sälja bostaden eller något annat
Läste Bor i villa med sms lån… och tänkte "heh, inte länge till".
Klart att man kan minska skuldsättningen generellt genom att sälja en bostad. Familj A har 2 miljoner på kontot. Familj B säljer till familj B och löser sina lån med pengarna de får från familj A. Skuldsättningen minskar med 2 miljoner.
Om man med dagens värderingar på marknaden inte klarar av att betala sina bostadsskulder är man jävligt snett ute, extremt normalbegåvad eller max 30 år.
Eller så har man inte en susning vad man håller på med placeringsmässigt.
Du låter föraktfull.
Inte alls, bara konstaterar att börsen står i all-time-high och ändå kan "ekonomerna" på Sveriges största ekonomsite inte lösa sina skulder.
Åder är inte en faktor tycker du? Jämför en 25-åring som precis börjar sitt första jobb med en 65-åring som precis gått i pension och hunnit spara i 45 år.
Nej, en 30-åring kan troligtvis inte betala av sina skulder med sparade medel så denne inte hunnit ackumulera tillräckligt kapital.
Äpplen eller päron månne?
Ålder*
Sixprx har avkastat över 100 procent de senaste 5 åren.
30-åringen som började spekulera som 25-åring har haft utmärkta förutsättningar att spekulera bort sin skuld.
Så alla som inte investerat i börsen är dumma? De flesta smarta 25 åringar borde lärt sig något av krisen 2008 och sett att det finns nåt som kallas för risker, och att sitta här 5 år senare med facit i hand och säga att man borde investerat allt när börsen låg på botten inger inte direkt respekt. Jag vart grymt sugen på att köpa warrants eller aktier i swedbank, men jag vågade inte. När jag spanade in aktien låg den på 15-17 kr, upp 1000% nu… men jag satsade pengar på något mycket säkrare istället, skulle inte göra ett annorlunda val om börsen krashade idag.
Säkrare? Som vadå? Bostadsmarknaden? Hehe
Öppnade ett eget bolag….
Hej Bloggare! Du skriver här ovanför att börsen tillsammans med bostadsmarknaden kommer krascha. Vad finns för tendenser för sådant? Vilken tidshorisont menar du?
När bostadsmarknaden vänder ner kommer börsen, med mer eller mindre förskjutning att gå åt samma håll – det kan ske före, samtidigt eller efter och kan skilja något år (jmf 2005/2007 i USA).
Vad finns det för tendenser att bostadsmarknaden vänder? Naturligtvis går finansmarknaden i vågor, men i genomsnitt över längre perioder bör börsen gå upp och bostadspriser öka?
@Herr Diskonterad
Frågan du bör ställa dig är VARFÖR börsen bör gå upp och bostadspriserna öka. Börsen kan man ju förklara med att bolagen måste generera vinster till ägarna vilket gör att börsen åtminstonde måste avkasta vinst och med tillväxt så kan man förvänta sig att priset på aktierna stiger. Men för bostäder? Ja varför?
Till listan på skulder i form av bostadslån, studielån etc. bör väl läggas skuld till staten (Skatteverket) i form av uppskjuten kapitalvinstskatt på försäljningen av tidigare bostad? Jag har en känsla av att många glömmer bort detta ”lån från staten” som de flesta som har gjort en ”bostadskarriär” sitter med.
Avbetalat och klart för min del men jag tror som du att många om inte de flesta som har gjort bostadskarriär inte alls tänker på detta lån.
Skulle inte förvåna mig om ny regering antingen höjer räntan på detta lån alternativt inför fastighetsskatt och behåller räntan som lades på detta lån som kompensation för sänkta utgifter när fastighetsskatten togs bort.
Om man nu verkligen har noll i skulder och en rejäl hög med kapital kan man då bli klassad som K-märkt eller åtminstone röd-listat utrotningshotad och därmed klara sig från kommande konfiskationer?
Gronvita om du har den rejäla högen kapital på ett bankkonto kan du vid ett riktigt allvarligt krisläge riskera en viss procent i konfiskation. Har du bara en rimlig del förslagsvis under 500000 på bankkonto och det övriga kapitalet i "säkra" aktier är risken mindre. Tycker du verkar mest grön eller vitmärkt. Själv har jag ett lågt lån på villan och inget på lantstället. Lite för att banken ska se mig som inte helt ointressant. Mesta kapitalet finns i osäkra aktier där det lilla lånet kan lösas på tre bankdagar om inte alla aktier plötsligt blir värdelösa eller konfiskerade eller börsen stängs.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Vad bostaden har för värde relativt lånen, är ganska ointressant , så länge man tänker fortsätta bo kvar och sköter sina lånebetalningar till banken. Enkäten är ju lite ologisk, för det förutsätter att banken kräver att man ska lösa lånen. Frågan borde varit : "Kan du amortera lånen så att man uppfyller lånevilkoren till banken, när bostadsmarknaden "kraschar" ?
Men även det förutsätter att man ska sälja och inte bo kvar.
Det som krävs är att man vid en försäljning får ett pris som täcker skulden, får man inte det ska man antingen täcka skulden med sparmedel, eller fortsätta betala på restskulden.
Låg 100% rörliga räntor under 90-talet och 500% reporänta, hade som mest ca 100% belåning ,idag tjugo år senare,har jag ca 50% belåning.
Anser att Cornucopia blandar ihop saker i debatten.
@kylig
Nu exkluderar cornu som du ser i texten just bostaden från sparkapitalet. Det som föranledde denna undersökning är tesen som framförts att hushållens tillgångar är så stora att skulderna inte skulle vara ett problem (men i den tesen räknas kanske bostaden in), men det man i det resonemanget bortser ifrån är det faktum att de som sitter på skulderna och tillgångarna inte är samma personer och det är väl lite det som är bakgrunden till undersökningen.
Det är givetvis så att det är en hel del som klarade sig igenom 90-talets kris, men att för den sakens skull dra slutsatsen att det inte var någon kris eller att det inte fanns de som råkade illa ut är att släta över det hela lite väl lättvindigt. Mycket av krisen berodde ju faktiskt på att det fanns folk som inte kunde betala sina lån och att det ledde till problem för bankerna.
Problemets kärna handlar om att ha lån i "något" vars värde man inte kan kontrollera eller på rimligt vis anskaffa.
Om jag är skyldig Cornu att städa hans hus 10 gånger, gentemot att jag får låna hans spade i tre dagar. Ja då finns det inget problem med denna skuld. Förr eller senare får jag traska över med dammsugaren. Alternativt kanske jag kan något annat för Cornu som gör att han stryker skulden.
Problemet är att tillgången på pengar (likviditet) har visat sig vara mycket varierande. Med andra ord är pengars värde ytterst volatilt jämfört med "reella tillgångar". Detta trotts att vi alltså har en riksbank med ett så simpelt mål som att hålla pengars värde någorlunda konstant över tid.
I dag är pengar lättillgängliga (billiga). Men imorgon kanske de inte är det. Den som är på väg att skuldsätta sig bör därför fundera över om det verkligen är klokt att ha en stor skuld i något som man inte själv kan styra sin förmåga att betala tillbaka i.
"Visa grafiskt" klipper texterna i grafiken.