Skattepengdiarna på Riksbankens presstjänst har fortfarande inte svarat, så istället får jag reda ut Riksbankens underredovisning av hushållens skulder på egen hand. Det snabba svaret är att man endast räknar med skulderna hos de åtta största bankerna i Sverige. Övriga skulder är inte med när man presenterar olika gruppers skuldkvoter. Läget är alltså sannolikt ännu sämre än vad Riksbanken redovisar, närmare bestämt 37.5% högre skulder. I själva verket har bankerna lånat ut stora belopp till folk med inkomster under existensminimum. Svensk subprime.
Riksbanken skriver själv följande i rapporten (PDF), inklusive det finstilta.
“Lånevolymen i datasetet täcker cirka 80 procent av hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) och 94 procent av alla bolån. […] De åtta största bankerna är Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SBAB Bank, SEB, Skandiabanken och Swedbank.”
Därtill har man eliminerat extremvärden tillhörande den yttersta procenten av de skuldsatta, och sagt att dessas skulder bara ligger på den nittionionde percentilen, sk winsoring. De som är extremt skuldsatta fick alltså bara vara enormt skuldsatta.
I kontrast har vi SCB:s Sparbarometer, som alltså även inkluderar samtliga banker, finansinstitut och försäkringsbolag, samt studieskulder och övriga finansiella skulder, inklusive skatteskulder.
Ska vi jämföra de två datakällorna ser det ut som följer.
Så var det med den saken.
Generellt kan vi tills vidare anta att faktiska skuldkvoter är 25% högre än vad Riksbanken anger, detta enbart till bankerna (MFI). Medräknat övriga skulder, dvs studielån och skatteskulder mm, blir skulderna ytterligare 12.5%. Skulderna är alltså 37.5% högre, generellt, än enligt Riksbanken.
Det hela illustreras med skuldsättningen per disponibel inkomstdecil nedan.
Antagandet är att skulderna utanför de åtta största bankerna är fördelade identiskt, vilket är ett antagande. I praktiken är det inte riktigt så illa, då det antagligen finns enligt Riksbanken icke skuldsatta, som tar en del av dessa skulder. Men vi antar nu att detta stämmer.
Vi ser här att skuldsatta individer tillhörande de lägsta disponibla inkomsterna, decilen som i genomsnitt har en disponibel inkomst (inkomst efter skatter, transfereringar och bidrag) har 77 557:- kronor om året, eller knappt 6500:- SEK i månaden, är 1022% av inkomsten, eller 794 436:- SEK per person. Detta är alltså 10% av alla skuldsatta som har den typen av skuldsättningssituation.
I övrigt har de 10% högst avlönade, men skuldsatta, individerna en snittskuld på 1.671 MSEK per individ. Två sådana personer i ett hushåll och man sitter på lånta fjädrar om 3.342 MSEK för att förverkliga sin ståndsmässiga livsstil.
Vad som sägs vara sensationellt och en ögonöppnare för Riksbanken är att man tidigare inte tittat på antalet faktiskt skuldsatta, och därmed har det stora antalet skuldfria bland de lägsta inkomsterna dragit ner skuldkvoten. Nu när man bara tittar på faktiskt skuldsatta så framgår det att de med lägst inkomst sitter på ett rejält, relativt, skuldberg.
Bankerna har helt enkelt lånat ut stora belopp till folk utan inkomster att prata om, vi pratar om disponibla inkomstnivåer under existensminimum. Svensk subprime.
Tillägg: Hur ser det då ut på hushållsnivå, där ibland två personer delar bördan? De 10% hushåll med lägst disponibel inkomst sticker fortfarande ut i skuldkvot, men skulderna totalt sjunker i genomsnitt för denna grupp. Subprimefenomenet finns kvar och de med lägst inkomster är alltså fortfarande hårdast skuldsatta.
Tillägg: Signatur tolvtretton påtalar att alla skulder till samtliga banker är medräknade för de som är kunder hos de åtta största bankerna. Ovanstående grafer och siffror är alltså något fel, där mittendelen av staplarna ska räknas bort. Översta delen, skuld övrigt, ska fortfarande vara med. Alla normalbegåvningar kan justera med lite huvudräkning.
61 kommentarer
Skulderna ÄR eller skulderna kan ANTAGAS vara?
Vidare så är detta en uppdelning på individnivå.
Skulderna fördelas oftast på hushållsnivå.
Fördelningen ser ungefär likadan ut för hushåll – de 10% av hushållen som har lägst inkomster har avgjort högst skuldkvot.
Återkommer på den punkten.
Tack! Då ser det lite bättre ut.
Detta är väl inte helt i linje med bankernas lånevillkor-antar jag.
Vad kan då hänt mellan belåningstillfället och nu.
Pension? Arbetslöshet?Skilsmässa?
@oppti
Jag tror det är ombildningarna i storstäderna, framförallt i staden med de vackraste och mest intelligenta människorna. Lägenheterna säljs av bostadsbolagen långt under dagens marknadsvärde, vilket gjort att fattigpensionärer och arbetslösa får låna. Jag vet t.o.m. om en knarkare i området som fick lån hos BlueStep för ändamålet.
Då kan knarkaren få medel för fortsatt leverna genom att missköta sig och bli vräkt!
Jag roade mig med att se hur mycket det går att maxa ut i belåning via SBAB:s hemsida. Fick fram rent fantastiska siffror i deras "affärsförslag", ett praktexemplar till subprimelån helt enkelt trots att insatsen sänktes till ett minimum. Visserligen helt i linje med utlåning till medlemmar till föreningar med progressiv avskrivning etc. Dubbel subprime.
Det är inte alls underligt att det finns helt katastrofala skuldkvoter, det är helt enkelt SBAB standard method of operation. Det är inte säkert att övriga banker sköter sig bättre.
En del fackförbunds avtal om bolån kan säkert också släpa med sig en del mindervärdiga låntagare. Banken får dem på köpet.
Lars EO Svensson är ute och gapar, har du sett det?
Svårt att bry mig. Antar att han säger att detta inte är ett problem?
Att underlaget inte är tillförlitligt.
https://twitter.com/leosven
Iofs korrekt, vilket jag visat – skulderna är i verkligheten större. Fast jag antar att han hävdar motsatsen.
Jupp, han hävdar motsatsen, som den socialist han är. Skuldfria låginkomsttagare ska betala för skuldsatta låginkomsttagares skulder är alltså andemeningen…
EO hänvisar bara till det s.k bruksvärdet vilket principiellt inte har så mycket att göra med priset på bostaden NÄR den reala ekonomin går utför. Först sviktar marginalköparna och omsättningen faller kraftigt. Sedan är spiralen igång. Precis som under uppgång handlar det om förväntningar och forcerande vinster/förluster. Dessutom utgår EO från genomsnitt vid beräkning av skulder och disponibel-inkomster. Knappast en verklighetsbild av hur ekonomiska processer fungerar. Allt hänger ihop där Sverige utgör ett litet löv som fladdrar i höstvinden. Vi(Europa t.ex) är sedan 2008 inne i en japansk situation i flera avseenden och som bör accelerera. Europa liksom Japan efter 1990 vägrade skriva ner bankförlusterna och det gör att problemen dröjer sig kvar och förstärks vid nästa större kris/recession. Utan en riktig federation med skattesubventioner/transfereringar (en bankunion räcker inte) bör/måste euron/EMU falla sönder på något vis. PIIGS har ingen chans att betala sin skulder. Inte Japan och inte heller USA/UK. Vilka skall devalvera av dessa? Och hur reagerar isf de andra? Det skulle vara ett brott mot de internationella valutaavtalen. Omöjligt att genomföra helt enkelt. Sverige är t.ex ett undantag som ett litet land. Vi har alltid tvingats devalvera när USA sänkt dollarn(70-/80-talet). Med utlandsskulder hos bankerna på 50% av bostadsutlåningen skulle jag vilja se hur en devalvering av kronan(vid övergång till peggad kron)skall kunna ske :). Ska vi fortsätta och sätta negativa räntor så kommer mycket obehagliga ting att hända vad det lider. Kapital-revolutioner/flykt kommer med höjda långräntor.
Korr 16:13; "Kapital-revolutioner/flykt kommer med höjda långräntor." Ger höjda långräntor ska det vara istället för "kommer med …..".
OT:
http://www.svd.se/kultur/understrecket/fascistpropaganda-pa-basta-sandningstid_3536734.svd
Här får ni en rejäl jävla artikel att bita i.
Ja det är oroväckande men man skall inte dra för stora växlar på deras möjlighet att påverka sittande regering trots anknytningar. Att väldigt många makthavare och vanliga människor blev förödmjukade vid USSR´s upplösning och konkurs är självklart. Likaså att man ser Ryssland som en stormakt. Alltså kommer man att försöka återuppstå genom att bla knyta till sig sina gamla satellitstater med framförallt stor andel etniska ryssar men även de där ryska är huvudspråk. Man kommer helt enkelt att se till att sina nuvarande gränser hålls NATO-fria vilket bör ses som deras rättighet i ett storpolitiskt sammanhang(ömsesidigt). Hittills har USA missbrukat "avtalen" från Sovjet´s upplösning. Inget USA skulle tolerera i en omvänd situation(eftersom USA fortfarande spelar på sin dominans).
För övrigt håller jag med om att Sovjet alltid har varit en fascistisk stat sett till dess definition av personkult, repression av oliktänkande, mediakontroll, enpartisystem, militarism, propaganda-apparat, hög indoktrinerings-faktor med dominant politisk påverkan genom intransparenta kanaler, tillåten intolerans mot svaga marginalgrupper(judar, homosexuella, religiösa, icke-ryssar etc).
Ryssland idag går i fel riktning och blir ekonomin bara sämre fortplantar sig ovanstående strömningar mer och mer. Så länge inte Ryssland börjar bygga mer på entreprenörskap och institutionell stabilitet istället för råvaru-beroende och oligarker kommer man inte att lyckas bli en ekonomisk stormakt. Tvärtom riskerar landet att söndras inifrån vilket kan möjliggöra statskupper och/eller militära konfrontationer. Den viktigaste frågan gäller hur ett framtida ekonomiskt samarbete mellan Kina och Ryssland utvecklas samt hur USA/Europa/Japan får plats i detta. Frågor som valuta-och handelsavtal är ämnen som idag utgör grunden för ekonomiskt/politisk krigföring mellan USA och Asien. Men USA valde via WTO (multiföretagens agenda)och Kina som "most favoured nation" att "ge bort" en stor del av sin styrkeposition enbart för önskan om fortsatt kapitalexpansion(även fortsatt dollarberoende internationellt).
För USA gäller:
Glöm inte den sedan 30 år ökande korruptionen, korporativismen, medborgarkontrollen (NSA t.ex), mot "en svag enpartistat"(demokrater och republikaner allt mer lika i praktiken), valsystemet baserat på sponsring är inte längre demokratiskt(revolving doors), ansvarslös ekonomi på andras bekostnad(reservvalutan), expansionism och militär/ ekonomisk uppbyggnad/dominans långt borta från eget territorium, mediasponsring/reklam är lika med kontroll. USA är på väg på den fascistiska vägen. Men USA är fortfarande en ledarnation och därmed fortfarande en hyggligt sammanhållande nation jmf med Ryssland i flera avseenden. USA är dock på väg utför medan Ryssland genom sin nyvunna patriotism genom Putin borde vara på väg upp förutsatt att ekonomin inte sviktar för länge och för djupt.
@Ben Dover; I fascism-hänseende måste Kina ses som mycket värre än Ryssland ivf fram till år 2000. Kina riskerar tillbakagång igen pga av ekonomins risker. Inte minst med en ledare som Xi Jinping som anser vara av den gamla konservativa sorten. Som vanligt är ekonomi en huvudorsak till odemokratisk utveckling.
Av USA, Kina och Ryssland är det dock bara den sistnämnda som är ett grannland till oss. Plus att kineserna – hittills – varit relativt sett mer introverta. Vilket dock kan komma att ändras.
Ja Ben men om vi skulle få se samma typ av upplösning i Kina som i Ryssland från 1989 så skulle vi nog också få samma typ av "galningar" där. Det är jag övertygad om. Men repressionen i Kina får väl, trots den ekonomiska liberaliseringen, anses mer eller mindre total. Folk får bli rika och resa utomlands. Men myglar de så avrättas de liksom om de underminerar partiet och ledningen.
Fast riksbanken har ju gjort jämförelsen på individnivå, dvs varje individs skulder matchas mot samma individs inkomst. De har, för de individer som har lån i någon av de 8 största bankerna, hämtat information om samtliga lån från UC om samtliga övriga krediter, och i skuldkvoten ingår alltså SAMTLIGA lån för varje individ.
De enda som inte ingår är de som inte har några lån alls i de 8 största bankerna. Men för de som ingår räknas samtliga krediter med. Det står förklarat ganska tydligt i länkad pdf… På första sidan…
Vem är det som styr "skeppet"? För frågan är om sättet att räkna hos riksbanken är medvetet
De räknar rätt, Cornu räknar fel (och verkar inte kunna läsa).
Jaså, vad gör jag för fel? Jag använder exakt deras siffror, och lägger på SCB:s ytterligare skulder.
Ja, återigen problem med läskunnigheten? 😉
Läs mitt inlägg ovan – de inkluderar alla skulder (som finns registrerade hos UC, så bara CSN och skatteskulder bör saknas). Du hävdar att de bara inkluderar skulder hos de 8 stora.
Vem är det som inte kan läsa:
"Lånevolymen i datasetet täcker cirka 80 procent av hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) och 94 procent av alla bolån. […] De åtta största bankerna är Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SBAB Bank, SEB, Skandiabanken och Swedbank.""
Det står tydligt att man använt UC, men UC har bara hämtat ut data för lån i de åtta största bankerna och detta motsvarar bara 80% av skulderna till MFI.
Bolån är en delmängd av MFI, för övrigt.
Angående UC, så står följande:
"För att kunna genomföra bättre analyser av hur hushållens skulder utvecklats över tiden och på individ- och hushållsnivå har riksbanken med stöd av riksbankslagen och via UC samlat in kreditinformation om samtliga låntagare hos de åtta största bankerna."
Så vem är det som inte kan läsa?
Riksbanken skriver också uttryckligen att de verkliga skulderna är högre.
"enligt CCB uppgick hushållens lån från MFI till 2 826 miljarder kronor i
juli 2013 och 81 procent av dessa bestod av bolån."
Så vad är ditt problem?
Du tolkar 80 % av volymen som en monetär enhet inte som en mängd?
Men driver du med mig? Läs första sidan i PDFen:
"Riksbanken har med stöd av riksbankslagen och via UC samlat in information om
skulder för samtliga låntagare hos de åtta största bankerna. Informationen omfattar
alla lån som dessa låntagare har och inte bara de som är givna av de åtta största bankerna.
6"
Fotnot 6 säger:
"Data inkluderar alla lån som är registrerade hos UC."
Detta skulle såklart vara svar till Cornu 17:02 ovan…
Likväl skriver de att de endast täcker in 80% av skulderna till MFI och att de skippar studieskulderna etc. Så de verkliga skulderna är högre. Punkt slut.
Så din graf med inkomstdeciler är alltså felaktig, eftersom du lägger på skulder som redan är inkluderade.
Vidare skriver jag att jag gör ett antagande.
"Antagandet är att skulderna utanför de åtta största bankerna är fördelade identiskt, vilket är ett antagande."
Ett antagande kan vara fel, det betyder inte att jag räknar fel, jag räknar efter antagandet. Effekterna finns redovisade klart och tydligt, och vilken normalbegåvning som helst kan justera därefter.
Ja, du kan skriva att grafen är felaktig. Men räknat fel har jag inte gjort. Jag har räknat efter ett felaktigt antagande, men jag har räknat rätt. Jösses.
Studieskulder och skatteskulder är exkluderade, ja. I övrigt är samtliga skulder inkluderade. Men inte samtliga individer som har skulder (dvs, de individer som inte har någon skuld alls hos de 8 stora finns inte med i statistiken).
Du lägger på 25% för att "kompensera" för något som redan ingår i datat.
Tur att du är så bra på att ta kritik.
Jaha, och vad är "bra på att ta kritik"? Acceptera gnäll, med otydliga motiveringar och att en del inte förstår ord som "antagande".
Uttryck dig tydligt från början istället, istället för "Cornu räknar fel".
Jag har skrivit att grafen är felaktig. Jag ändrar dock inte grafen, då påslagen tydligt syns och alla kan justera därefter. Bara lägga ihop nedre och övre delen av stapeln, som fortfarande är relevant.
"Cornu räknar fel" är inte kritik, kritik innehåller motiveringar och argumentation. "Cornu räknar fel" är gnäll.
Kritiken fanns i ett annat inlägg postat några minuter tidigare, detta var ett svar till dopad som tyckte rb räknade fel…
Du räknar rätt givet ditt antagande, men ditt antagande är missvisande.
I ursprungsdatat finns 1 801 725 hushåll representerade, och de uträknade skuldkvoterna etc baseras på 80% av total utlåning / 94% av bolånen.
Om du vill fördela ut _alla_ övriga skulder, så borde du i rimlighetens namn öka antalet hushåll som är med i urvalet. Annars antar du att det är exakt samma hushåll som av någon anledning har X antal ytterligare lån. Detta gör att skuldkvoten överdrivs.
Det vill säga, det är förmodligen andra hushåll som tagit dessa extra 20% lån. För att siffrorna ska bli rätt så måste ju då deras disponibla inkomster också räknas med, inte sant?
Exempel: Studenthushåll 1, med disponibel inkomst på 100 000 kr, har studieskulder på 200 000 kr men inga bolån. Om du vill fördela ut studieskulder på olika skulddeciler, så kommer ett sådant hushåll faktiskt att _sänka_ skuldkvoten något, eftersom den mörkbruna stapeln smetas ut på fler hushåll (och därmed en större inkomstsumma) som inte var med i ursprungsurvalet.
Man kan till exempel göra att antagande att 1.8 miljoner av hushållen sitter på 80% av skuldvolymen, och att övriga 20% av skulderna finns hos 450 000 hushåll som inte var med i riksbankens urval.
Inkluderandet av dessa 450 000 hushåll kommer därmed att sänka skuldkvoten i de redovisade skulddecilerna. Även om det inte är 450 000 "extra" hushåll utan bara till exempel 200 000, så kommer ändå skuldkvoterna att krympa. Ett annat enkelt exempel är att det finns hushåll med inkomster och endast studieskulder. Förekomsten av sådana hushåll (vilket förmodligen är rätt många) kommer att sänka skuldkvoten i samtliga deciler.
Sättet som du räknas på överdriver faktiskt skuldkvoten.
Tillägg: Ja, jag inser att detta är ett antagande du gjort. Men det är faktiskt det mest _pessimistiskt_ möjliga antagandet, konstruerat för att redovisa så hög "riktig skuldkvot" som möjligt. Särskilt för "övriga skulder", som garanterat fördelas på fler hushåll/individer än vad som ingår i urvalet ovan.
Sedan är det lite intressant att veta vad de 20% "övriga MFI"-skulder består av och hur en (tänkt) fördelning kan se ut. Det verkar dock vara annat än bolån. En möjlighet är lån till jordbruks- och skogsfastigheter, och då är ju inte de hushållen medräknade i originaldatat.
Det är inte bara pessimistiskt, det är direkt felaktigt eftersom skulder från andra långivare är inkluderat redan… se sista stycket, första sidan i pdf
Aha, det stämmer ju faktiskt. Att det bara är 80% av lånen som täcks är ju för att man gjort rensningar i materialet (därmed faller mina 1.8 milj hushåll till 1.5 milj hushåll)!
Då är alltså huvudinlägget och grafen helt felaktig. Se fotnot 7: "Dessa andelar är efter rensning för extremvärden (se bilaga 2)".
Då kan man inte ta samma hushåll och plussa på de saknade 20 procenten, utan måste i konsekvensens namn också trycka ner originalskuldkvoten.
Det cornu gör är alltså att dubbelräkna skulderna.
Men han har ju även lagt till en kommentar om detta i inlägget…
Japp, om man läser så långt 🙂
Resten av inlägget står dock okommenterat fastän övriga slutsatser också är ogiltiga (tex "Generellt kan vi tills vidare anta att faktiska skuldkvoter är 25% högre än vad Riksbanken anger, detta enbart till bankerna (MFI). Medräknat övriga skulder, dvs studielån och skatteskulder mm, blir skulderna ytterligare 12.5%. Skulderna är alltså 37.5% högre, generellt, än enligt Riksbanken.") — man får alltså ignorera pratet om skuldkvoter.
Nåja. Riksbankens rapport är ändå ganska intressant läsning. Vi har helt säkert en viss andel känsliga hushåll, tex om räntan stiger till 6-7%, vilket inte är omöjligt (dock förutsätter detta "högkonjunktur" eller plötslig utbudschock). Däremot var det 17 år sen räntan var _högre än_ 7%, så någonstans där borde man räkna på känsligheten.
400% @ 7% ränta = 28% av inkomsten i ränta (19.6% om ränteavdragen får vara kvar)…
En fråga relaterat till skuldkvoten är hushållens förmögenhet. Vanligtvis när man hör om skuldkvot så kommer det på tal att visst är svenska hushåll skuldsatta men hushållens förmögenheter har ökat i motsvarande takt. Min fråga är om det finns statistik som visar belånade hushålls förmögenheter istället för att räkna in alla hushålls förmögenheter?
Nu kan man väl travestera Marlenes sång: When will they ever learn.
http://www.svd.se/naringsliv/pengar/vice-riksbankschef-kraver-atgarder-mot-hushallens-skulder_3537416.svd
Med reservation för att jag bör medge att jag inte haft tid att läsa in mig på den här nyheten idag eller Cornus förtjänstfulla analyser och diskussionen kring den:
Vad sägs om de lån som idag ligger i bostadsrättsföreningarna och på så sätt, indirekt faktiskt borde ingå i uträkningen skuldkvoten?
De skulderna är väl fortfarande inte med eller?
Mycket bra fråga! I synnerhet för de nybyggda BLT-lådorna.
Boverket och analytiker Bengt Hansson citeras idag i DN där rubriken är att "Flyttskatten" hindrar de äldre att flytta. Vilket nonsens! Han hävdar att det är billigare för dem att bo kvar istället för att flytta till en mindre bostad. Att de bor billigt är en sak eftersom de har inga eller låga lån och ofta en hygglig pension. Hansson hävdar att det beror på transaktionsskatterna med hänvisar konstigt nog till köp av villor som inte gäller de äldre som är säljare och inte köpare. Att sälja innebär ju en fantastisk vinst idag för de äldre. Vad är vinstskatten i sammanhanget om de skall köpa en mindre bostad? 22%! Nog får de råd att köpa en mindre lägenhet. Detta resonemang kring skatter på vinster är löjlig. Om vinsten vore noll då! Vad händer då? Jo lånet bör minska(om man har det) eftersom priset på den nyinköpta lägenheten måste vara lägre en den sålda större. Vad är problemet? Äldre bor kvar för att de har råd helt enkelt. Inte pga av transaktionskostnader eller reavinstskatter. Kanske dags för en verklighetsutflykt och intervjuv med de gamla "snåljåparna".
Däremot är kvm-priset på en brf-lgh betydligt högre än för villan på centralorten. Så har det väl alltid varit!? Man får mindre för pengarna.
"ofta en hygglig pension" – vore intressant med definition på "ofts" och "hygglig" – tack.
Ja Sivan, jag pratade om de som har ett hus. Med OFTA menas som det står. Ett äldre hushåll där makarna bor i ett hus och mannen har en bra pension(kanske uppåt 80% av "slutlönen", dvs födda före 1956) medan kvinnan har en ganska låg pension. Tillsammans har de det dock hyggligt bra då de saknar lån, har besparingar och ibland även ett litet lantställe. De utgör en typisk medelklassfamilj som krymper stadigt idag. De utgör den generation som föddes mellan 1925-1950 där mannen varit tjänsteman men i många fall även arbetare.
.
Cornucopia: varför inte redovisa hushållens tillgångar också ?
Varför bara se på skulderna ?
Om du läser ett företags årsredovisning, ser du väl till både debet och kredit, inte bara den ena sidan ?
Att se på skuldsättningen i relation till inkomsten, skuldkvot relatiivt årsinkomst, är väl intressant först när låntagarna inte klarar av räntebetalningarna. Så länge varje individuellt hushåll kan betala räntorna, ser jag inte skuldkvoten som något problem.
OK, du är socialist alltså, som tycker att de få som sitter på tillgångarna ska lösa övrigas skulder?
http://cornucopia.cornubot.se/2013/09/skulder-och-tillgangar-bara-socialister.html
I övrigt – tillgångar kraschar i värde, skulder består. Därtill, hur ska hushållens skuldsättning minska, om A säljer sin lägenhet till B, och på köpet dessutom får 22% skatteskuld på vinsten?
Nä, jag är inte socialist och vill inte bli ettikerad åt något politiskt håll !! då jag generellt inte sympatiserar med något av partierna !
Jag kan ju bilda mig en egen uppfattning utifrån SCB:s uppgifter
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Finansrakenskaper/Sparbarometern/7811/7818/24790/
där det framgår att hushålleni 4:e kv 2013 har 8 935 200 miljoner i tillgångar inkl. 1 692 742 i bostadsrättsandelar. Villor och radhus verkar inte inkluderas i tillgångarna ?
Skulderna är 3 113 725 miljoner, summa netto för hushåll 5 821 475 miljoner i" överskott"
och det är en ökning av överskottet från 5 066 428 ett år tidigare så vad oroas RB över ??
Skriv gärna något begripligt om detta
Återigen, 20% sitter på 80 – 87% av tillgångarna. Att då jämföra skulder med tillgångar innebär att man är en socialist som anser att man ska ta tillgångarna 20% sitter på och betala övrigas skulder.
Ett alternativ till att du är socialist är att du är dåligt påläst, obildad och har otur när du försöker tänka.
http://cornucopia.cornubot.se/2013/05/battre-visualiseringar-av-svenskarnas.html
Även
http://cornucopia.cornubot.se/2013/06/de-20-rikaste-svenskarna-ager-87-av.html
Varför är du så otrevlig och dryg i ditt svar Lasse Wilderäng ??
Läs även denna blogg !
http://fundamentalanalys.blogspot.se/2014/05/logn-forbannad-logn-och-riksbanken.html
Har dui inte läst denna blog , då du inte kommenterar något ?