Våra demokratiska system i västerländska demokratier har sin grund i 1700- eller 1800-talets samhällen, med tillhörande mediabild, debattmöjligheter och sätt att kommunicera eller sprida nyheter. Frågan är om det är dags att bryta detta och modernisera även demokratin. En sådan väg är flytande demokrati.
Flytande demokrati är en utvecklad och genomtänkt variant av sk direktdemokrati, och finns nu väl genomgången och beskriven i debattboken med samma namn, Flytande demokrati av Anders Lönnfält och Joakim Sigvald (Nomad Förlag, Adlibris 142:-, Bokus 158:-).
Alla argument mot direktdemokrati tas upp, och bemöts, och modellen för flytande demokrati hanterar i princip alla problemställningar.
Centralt är begreppet delegater och delegander, samt avsaknad av valhemlighet för delegater. Istället för att alla medborgare ska engagera sig i alla frågor, kan man helt enkelt delegera sin röst till en delegat. Delegaten röstar med alla sina delganders röster, men har ingen valhemlighet och måste alltså ta ansvar för sitt röstande. Man kan rent av tänka sig att en väljare delegerar vissa frågor till olika delegater och rent av röstar direkt i enskilda frågor.
Allt detta blir förstås möjligt med dagens moderna IT-system. För olika typer av omröstningar finns det rent av metoder för att hantera något som kritiker menar är binärt, ja eller nej. Exempelvis medianomröstningar, där medianen i en omröstning om ett intervall beslutas, t ex en röstning om en ersättningsnivå. Därmed kan man inte dra upp ett medel genom att rösta på extremvärden. Andra omröstningar kan vara fördelningsomröstningar, t ex för tillsättande av personer i ett utskott.
Man behöver inte ens rent juridiskt reformera det svenska demokratisystemet, utan det räcker att tillräckligt många som tror på flytande demokrati röstar in ett parti som tar alla sina beslut på denna väg. Vill 25% av befolkningen ha flytande demokrati, så kommer därmed också 25% av inflytandet i riksdagen ske via just flytande demokrati.
En mycket läsvärd och tänkvärd debattbok, som alla som är intresserade av ett modernt demokratiskt system bör läsa. Finns alltså på Adlibris för 142:- eller på Bokus för 158:-. Övriga kan stanna kvar i 1800-talet och den åldersstigna representativa demokratin från hästskjutsens tid.
Bokens beskrivning:
“Vi har förmånen att bo i ett demokratiskt land. Men den demokrati vi lever under har knappt förändrats på ett århundrade. Samtidigt har det övriga samhället förändrats i grunden. Det är hög tid att vi återigen börjar fundera på hur vi kan förbättra demokratin.
Flytande demokrati är demokrati för 2000-talet. En syntes mellan direktdemokrati och representativ demokrati som gör att alla kan vara precis så delaktiga som de själva vill. Tack vare modern teknik är det möjligt att låta dem som vill rösta själva göra det samtidigt som andra överlåter sin rösträtt på politiker. Den här boken förklarar hur och varför detta är vägen framåt för demokratin.”
31 kommentarer
Ytterst intressant! Dock tillhör väl hästskjutsen framtiden?
Allt går igen.
Allt.
Även det goda.
( J.A. Strindberg.
Påsk )
Första jag tänker på är vandöda som går igen!
Sverige har återgått till samma inkomstskillnader som på 40-talet. Så exakt vad är det som har förändrats i samhället egentligen som gör vår demokratimodell obsolete?
Före eller efter skatt?
Nu har jag inte läst boken, men hur resonerar man kring ansvarstagande, budgetar etc?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Bristen på ansvarstagande är ett av de stora problemen med dagens demokrati. Maud Olofsson är ett tydligt exempel: När hon ska utfrågas om Nuon-affären i KU väljer hon att inte komma, och när Aktuellt ställer frågor om affären vill hon inte svara med hänvisning till KU.
I en flytande demokrati är delegater direkt ansvariga inför sina väljare och helt beroende av deras fortsatta förtroende, vilket kan antas leda till att de tar större ansvar och inte gömmer sig bakom retoriska dimridåer. Flytande demokrati bygger också på förutsatsen att människor vill och kan ta ansvar om de får förtroendet. Alla kan inte sätta sig in i alla frågor men väljer någon att delta själv i en omröstning istället för att delegera så kan man anta att personen är särskilt intresserad av den frågan och känner ett personligt ansvar att påverka för att få ett så bra beslut som möjligt.
Budgetering är bokstavligt talat ett kapitel för sig.
Mycket av detta är faktiskt möjligt utan speciellt modern teknik – vilket i mitt tycke är ett krav. Rikets styre måste kunna fungera även under omständigheter där tekniken inte är tillgänglig. Först och främst skall man ha klart för sig att det är en ganska begränsad uppsättning delegater som kommer ha röstvikt nog för att ha praktiskt inflytande. Man skulle kunna skapa det så att man bara låter de 349 tyngsta delegaterna få delta i omröstning – ger en spärr på mindre än 0.3% (mindre för att det kommer troligen finnas delegater med högre vikt och därmed ges utrymme för delegater med mindre vikt än 1/349). Kan jämföras med det partiet du nämner (kommer inte ihåg vad det hette) som ger en granularitet på högst 0.3% i vikt med dagens system.
Beslut enligt medianprincipen borde uppstå naturligt utan att ändra systemet ifall frågan alls kommer upp då man ju lämpligen anpassar sitt förslag så att man kan räkna med majoritet. Notera dock att många beslut är packeterade på ett sätt som gör att det inte blir tillämpligt, t.ex. när man lägger förslag om statens budget så beslutar man ju om det hela.
I sammanhanget bör man dessutom ställa sig frågan om vem som skall ha rätten att lägga propositioner. I dagens läge så är det väl bara regeringen, men å andra sidan om någon annan lyfter en fråga som beslutas så blir ju beslutet väl lika tungt vägande som om förslaget kommer från regeringen. Här är också en vits att hålla igen på tyglarna – det låter ju rimligt att inte enstaka personer kan lägga förslag i riksdagen (man bör ju se till att man har förankrat förslaget ändå).
Sen kanske man borde ta och se över hur beslutande folkomröstningar hanteras och vilken status de har (jämför med danmark där ett beslut i folkomröstning per automatik får grundlagskraft till skillnad från sverige där man slarvat till det så att det bara blir rådgivande). Man kan tänka sig att man kan ha olika tyngd i lagar beroende på hur lagarna har stiftats (via folkomröstnig, kvalificerad majoritet, enkel majoritet eller att man bara delegerat beslutet till regering eller myndighet).
Tillägg: man kan tänka sig ett system där delegaterna tillåts vara juridiska personer (eg parti) så får man det lätt för fårket att rösta ifall de vill köpa ett helt koncept (som de är vana vid).
Vet att Piratpartiet i Tyskland pratat om liquid democracy, samma tanke eller bara till namnet? Nån som vet?
Samma.
En alldeles utmärkt ide, ett litet land som vårat måste vara effektiva för att kunna funka och konkurera på världsmarknaden. Och att överlåta detta på våra politiker är helt enkelt ineffektivt pga att de hinner bitcha bort frågan och gjort den till splittring mellan människor istället för progressivt nyttjande för samhällsstrukturen. Det blir antiprogressivt momentum i beslutsfattandet som fungerar flaskhals, och det har vi helt enkelt inte tid eller råd med.
President Obama kan ju sägas nyttjat detta då han i princip lämnade över beslutsfattandet om intervention i Syrien på den Amerikanska nätopinionen som sade nej och nej blev det. Ett solklart bevis för att både någon form av direktdemokrati och demokratins grundfundament upprätthålls och kan genomföras utan hot mot nationalstatens eller de västerländskt demokratiskt allierade ländernas förmåga att fatta beslut och ändå upprätthålla stabilitet i sina affärer.
Jag tror på detta då det ger tillbaka kontrollen till folket istället för till proffspolitiker.
(Jag förutsätter att man måste ha satt sig in i frågan för att få rösta)
Detta hade kanske, kanske kunnat ge lite hopp till te.x. mig som halvt tappat hoppet om samhället.
Några krav på att sätta sig in finns inte, men istället delegerar man röstandet till någon man anser insatt.
Krav på att ha satt sig in i frågan finns inte, det hade förutsatt ett kontrollsamhälle som vi nog inte vill ha. Men varför göra sig besväret att rösta om man inte är insatt, när man kan överlåta sin röst på en delegat som man har förtroende för?
Nej, anser som Michael Walzer skrev redan 1982 att "the casual or arbitrary exercise of power won't generate self-respect; that's why push-button participation would make for a morally unsatisfying politics".
De flesta politiska frågor som cirkulerar i debatten uppfattar jag som felformulerade. Det kommer inte att bli bättre med ett system med "liquid democracy". Problemformuleringsinitiativet är helt avgörande.
Fullt citat: "The casual or arbitrary exercise of power won’t generate self-respect; that’s why push-button
participation would make for a morally unsatisfying politics. The citizen must be ready and able,
when his time comes, to deliberate with his fellows, listen and be listened to, take responsibility
for what he says and does. Ready and Able: not only in states, cities, and towns but wherever
power is exercised, in companies and factories, too, and in unions, faculties, and professions.
Deprived permanently of power, whether at national or local levels, he is deprived also of this
sense of himself"
…uppfattar jag ofta som felformulerade skall det vara
Jag har inte tid att ha synpunkter på det här, men ta och skriv något om demarki nästa gång. Det ger (också?) hopp om att slippa ifrån ett system med en massa partier som försöker profilera sig på ganska idiotiska sätt. Ingen av de ideologier som existerar är bra nog för att förtjäna ett eget politiskt parti.
Inte för att jag har läst boken, men så som det beskrivs verkar systemet möjligen bristfälligt på följande sätt:
1. Vem bestämmer egentligen vad som är en "fråga"? Ingen omröstning, inget beslut, business as usual. Eller så ställer man frågan utefter hur man vill ha ett svar.
2. Hur får man ett enhetligt ansvarstagande? Jag kan ju rösta "ja" till höjt budgetutrymme för 100 miljarder vardera till vården, försvaret och kulturverksamheten. Pengarna dyker ju inte upp för den sakens skull?
@Ben Dover
1. T.ex. på samma sätt som idag.
2. T.ex. på samma sätt som idag.
1. Demokratisk förslagshantering gör det möjligt för en grupp att gemensamt utarbeta ett förslag. Förslaget måste sedan ha ett visst stöd samt följa vissa gemensamt uppsatta riktlinjer för att gå tas för omröstning.
2. Man budgeterar i procentsatser, fördelade på politikområden, inte i kronor och ören. Ett annat verktyg som kan användas är prioritetsomröstning för att vikta angelägna satsningar mot varandra. De högst prioriterade satsningar som faller inom budgetramarna kan genomföras och resten får skjutas på framtiden.
Jag tror inte någon demokrati fungerar om vi inte lär oss vad demokratibegreppet innebär i grunden. Jag är ingen större vän av SD eller Åkesson, men som etablerat parti med mandat i riksdagen har de all demokratisk rätt att likt andra partier få torgföra deras åsikter inför det kommande valet. När pöbeln ställer sig över detta och begränsar de demokratiska rättigheterna till något som godtyckligt delas ut till de med "rätt åsikt" spelar det nog ingen roll hur vi omsätter den demokratiska teorin till praktik.
Vill man inte ha SD i riksdagen lägger man inte deras röstkort i valkuvertet. Svårare än så är det inte.
Systemet kommer aldrig ändras. Det är makthavarna som i så fall skulle ändra på systemet och det skulle missgynna dem att införa direktdemokrati. Det kommer alltså aldrig någonsin hända i Sverige, eller någonannan stans där det finns representativ demokrati. Det är dumt att slösa energi på det. Statsapparaten är stor, tung, korrupt och omoralisk, och det kommer den förbli i mången hundra år framöver.
Skulle alla ge upp innan de ens försökte skulle vi fortfarande bo i grottor. 😉
Jag gissar att rösträttsreformen väckte liknande tankar.
Som att säga att demokrati aldrig kommer införas i en diktatur – det gynnar inte de nuvarande makthavarna!
Ett av dagens stora demokratiska problem är väl alla beslut som fattas som få medborgare har efterfrågat.
Sen kan man fråga sig på villken nivå besluten bör fattas.
Sociokrati kan vara en dellösning.
Vi har även Bitcoinprotokollet som skulle kunna underlätta att ha en mer direktdemokrati.
En sak som jag tycker borde införas i lag omgående är att respektive partimedlemmar röstar fram i vilken turordning deras patimedlemmar skall stå på röstsedlarna, det om något borde främja ansvarstagande och demokrat.
Självklart bör det vara separata valdagar för kommun landsting och riksdag.
Det finns ett parti som förespråkar flytande demokrati, http://aktivdemokrati.se
Många små direktdemokratiska partier, däribland Aktiv Demokrati, har nu gått ihop och bildat direktdemokraterna. Stötta oss gärna och sprid ordet! http://www.direktdemokraterna.se