Schibsted/SvD uppmärksammar att Telia, via sin nätenhet Skanova, sätter sådan prispress på underleverantörerna av bolagets fiberutbyggnad, att företag går i konkurs och att det sker omfattande byggfusk.
Läget är så illa att få, eller snarare inga, entreprenörer vågar träda fram med namn.
Värt att notera är att detta alltså handlar om Telias eget bygge av fibernät ut till kund. Som slutkund bör man alltså satsa på, att likt fiberföreningarna, bygga i egen regi och utan Telias kostnadspress.
En av mina läsare kommenterade följande till tidigare blogginlägg om fiberutbyggnaden. Problemen bekräftas här, min fetstil.
“Jag är utbildad inom optoteknik och har även en egen firma för fiberinstallation och jag har bara några få punkter jag vill gå igenom
1. Det skall byggas ut fiber till 600.000 hushåll nu dom närmsta 5 åren, tyvärr är största delen i Stockholm och göteborg.
2. Det är nätägarna som tar fram egna riktlinjer för hur deras fiber skall installeras och dom väljer även själv besiktningsmän. Istället för att följa branschstandarden som funnits i tiotalsår.
Inget fel i det, men idag byggs det (framförallt ftth som har mindre marginaler) på ett sätt som kommer leda till ett otroligt stort underhållsbehov inom några få år.
Många bygger med direktförlagd kabel istället för blås-system, något okonventionellt men billigare. Problemet är att det oftast snålas på splittpunkter (skarvskåp).Tanken är att man ska grena ut större fiberkablar, tex en 48 fiber mot 24 stycken tvåfiberkablar som dras direkt till hushållet.
Men eftersom materialet blir billigare ifall man väljer bort skarvskåpen och drar tvåfiberkabeln direkt från nod till hushåll så blir detta nät omöjligt att underhålla i längden och vid kabelbrott kan stora delar av nätet i ett radhusområde bli tvungna att dras om eftersom det oftast inte går att dra om dessa kablar i markrören för det trasslar för mycket.
Ett annat problem är att många som lägger anbud får riktigt låga anbud pga att dom blandar olika tekniker som loosetube och ribbonfiber för att få ner materialkostnaden, men det tillkommer alltid ändrings och tilläggsarbete som vida överskrider originalkostnaden. Tänk att folk blandar 8 baserade system med 12 baserade system hejvilt, det blir kaos i skarvpunkterna och det kommer bli kostsamt att felsöka i framtiden. Den logiska uppbyggnaden faller direkt.
Jag har länge haft tanken att starta ett oberoende organ som ser till att ISO-standarden följs, men detta är tyvärr döfött så länge inte nätägarna själva väljer att ha ISO certifierade entreprenörer som krav.
Då kommer jag till punkt tre. Upplever ni att er hastighet inte uppfylls trots kabelnät. Kräv att få ut .FLV filen med mätresultatet för din fiberinstallation, många entreprenörer fuskar med dragningen och mäter din grannes kabel istället för att kunna leverera ett godkänt resultat till nätägarna. Men ofta skippas mätningen. Finns det ett godkänt resultat men ni tvivlar fortfarande på er uppkoppling kan ni kontakta en svagströmsfirma som kommer ut och mäter er kabel igen för att se att installationen verkligen är godkänd.
Det som skulle kunna göras för att få ner kostnaden är att man fräser ner kabeln istället för att schakta, detta skulle halvera kostnaden för utbyggnaden och man skulle få större marginal till att öka kvaliteten.
Jag är uppväxt med min pappa som är gammal televerkare och jag var med honom när jag var liten och praktiserade, och jag måste säga att jag blir mörkrädd för hur dåligt vi bygger ut denna infrastruktur. Materialet skall gå att använda i minst 70 år. Men de flesta områdesnät jag sett kommer knappt hålla sina två år innan garantitiden för jobbet går ut.
Ställ krav! Har ni egen förening, bygg ert eget fibernät och hyr in en nätägare själv. Det blir dyrare, men mycket billigare i längden och ni får även möjlighet att byta ut en nätägare, när ni tar fiber hos en leverantör blir ni låst till dessa och det behöver man inte vara ifall man bygger eget nät föreningen.”
Fort, billigt och fel även här. Byggfuskmentaliteten från byggbranschen går alltså över även till telekom.
20 kommentarer
Hela samhället är idag infekterat av att "inget får kosta"(aktieägarna inte minst genom ledningen själva som ägare skall ha sina andel längst ner) längre. Till detta kommer den hårda (internationella) konkurrensen generellt. Tyvärr förstör det s.k "aktieägarvärdet" samhällsekonomin mer än ni anar. Problemet är att denna värdering gäller globalt och kan bara förändras i grunden genom en mycket stor kris.
Det är inte "aktieägarvärdet" (shareholder value) i sig som skapar problemet utan kortsiktigheten och fixeringen vid kvartalsrapporterna. Hysteriskt fokus på dessa rapporter, ett evigt fixande och trixande för att frisera siffrorna.
Aktieägarvärdet är påhittat via nyliberala/konservativa idéer i USA. Man har lyckats med en värderingsförskjutning i samhället där man fått aningslösa människor tror att företagen kan och i stort får göra vad de vill för att maximera vinsten och att det ska vara givet. Ett företag är i själva verket styrt av en massa regler varför ägarna i princip får ta det som blir över. Intressent-modellen gäller alltså även idag och har alltid gjort det men ägare och exekutiva har lyckats att få politiker, fack, media och anställda, kunder och leverantörer att tro att företagen på något sätt står högst i pyramiden. De använder t.ex jobben som argument…alltid i en slags retorisk utpressning. Det s.k aktieägarvärdet är ett påhitt som helt saknar grund inom både mikro/makro- eller finansteori. När t.ex ett företag går omkull får aktieägarna vänta till sist(vilket värde). Hur kan du som ägare av en aktie påverka aktieägarvärdet eller företagets beslut etc? Kortsiktighet är ett uttryck för det s.k aktieägarvärdet. Där aktieägarvärdet maximeras genom att alltid manipulera t.ex varje kvartalsrapport så att kursen stiger eller inte faller.Jag har deltagit själv och det är ingen nyhet för analytiker och finanschefer. Samma sak ibland med återköp av aktier och dåliga M&A-affärer för att kortsiktigt skapa mervärde på matematisk väg. Utan reellt organiskt innehåll.
Företagen är nödvändig för tillväxt och framåtskridande men det innebär inte att företagen inte ibland förstör mer än de skapar på längre sikt. Mode gäller även inom näringslivet.
Optotekniern: Jag bor i ett radhusområde med en Samfällighetsförening som i färd med att upphandla fiberinstallation. Framdragning av fiber är redan beställd direkt av det lokal "Elverket". Jag tror att det upplägg vi valt överensstämmer med din rekommendation. Skulle vara intressant med en second opinion. Är du intresserad, kan skicka ett mail till cornucopia, som då kan vidarebefordra min mail-adress
DEL1
Det jag skulle vilja tillägga är att ni ser till att få omfattande kriterier på pränt och signerat när det gäller hur installationen skall se ut, hur den skall utföras, och hur slutbesiktning skall ske, samt vilka krav ni har på denna utbyggnad. Är det verkligen öppen fiber ni bygger ut så är upplägget redan där bra.
Det är så mycket att gå igenom och det är svårt att gå igenom allt via webben, men de viktigaste punkterna, i den ordning det kommer byggas,
1. Planering: ordentlig dokumentation över schakt, skåp, skarvscheman-
detta tar oftast inte kunden del av, men det kan ni säkert kräva ut, som säkerhet att det faktiskt görs innan jobbet börjar
Detta minskar risken för ett "struligt nät" som är dyrt att felsöka i framtiden. När ni får detta schema så skall ni kunna följa en specifik fiber väldigt lätt genom förgreningarna från nod till kund och se att denna fiber fortfarande håller en logisk ordning och position genom nätet.
De bästa näten behöver man knappt schema till att felsöka ifall man vet kundens port i switchen i noden.
DEL 2
2. Utförande och uppföljning av utförande av SCHAKT OCH BLÅSRÖR/DUKT, ni måste nog tyvärr se till själva att entreprenör följer regler för schaktdjup och förläggning, det skall grävas 60cm djupt, 20cm sand som fyllnad, sedan förläggs fiberblåsrören, ytterliggare 20cm sand och varningsband samt söktråd för att kabelpejlare skall kunna pejla in kablarna vid framtida grävning. Görs inte detta korrekt kommer ingen ta ansvar för framtida avgrävningar.
Skarvarna för blåsrören skall kapas med ordentlig duktkap, varken kniv eller avbitare är tillåtet, de skall även konas innan duktskarv placeras på fiberröret. Detta skall även vulktejpas utanpå, (men det görs aldrig), och har skarven blivit kapad riktigt så är detta inte heller kritiskt, men ett stort plus.
Fukt och vatten som tar sig in i blåsrören fryser och kan dra isär fibern med tiden då isen expanderar.
Görs en skarv korrekt och förläggning korrekt där man inte överskrider max böjradie för den dukt som valts så skall inga blåsstop ske överhuvudtaget.
När det gäller söktråden skall den pressas med rätt presshylsa och verktyg, detta skall också vulktejpas för att förhindra korresion på söktråden. Oftast skippar entreprenörer söktråd, eller så tvinnar dom den för hand. Något som tappar sin funktion efter en säsong i backen.
Del 3
3 Utförande och uppföljning av utförande av fiberblåsning och svetsning
Det är bättre att lägga ordentliga pengar på fiberskåpen (skarvpunkterna i nätet) från början, det gör det lättare för teknikerna att arbeta och detta medför också att dom gör ett bättre jobb främst för att det är mycket mer bekvämt med rätt saker, och det går fortare, som minskar arbetstressen, det är som sagt en pressad bransch, denna kostnad kommer garanterat externaliseras direkt mot er samfällighet, något ni bör ta upp för att dom ska köpa dyrare och bättre skarvskåp.
Detta handlar om cirka ~2000kr extra per skarvskåp för att detta skall bli bra, större skarvskåp kan även medföra färre skarvskåp, vilket också är positivt både för tempo och kostnad.
Men detta kan variera mycket beroende på hur området ser ut och befintlig kanalisation och så vidare, oftast utgår man ifrån att befintlig kanalisation uttnyttjas i största möjliga mån, jag själv anser att helt ny kanalisation skall förläggas i hela området. Detta är den enda lösning jag sett i vårt grannland Norge, men dom verkar också ha en större kassa när det gäller ordentlig infrastruktur.
I dyrare skarvskåp får det oftast plats mer kabelsling som också minimerar kostnad för ombyggnad och felreparation i framtiden. En bra gräns är tillräckligt med fiberkabeln för att skarboxen helt skall kunna kapas och göras om tre till fem gånger innan kablar måste blåsas om. Har man otur sitter en lärling där en dag och knäcker kabel på kabel. I större nät i Norge använder man som standard cirka 7 gånger nödvändig kabellängd, eller cirka 15 meter extra. Men detta är i dom större FTTH näten.
Detta skall också slutbesiktas och kontrolleras NOGGRANT att skarvningarna har skett enligt dokumentation, har dom ändrat av någon anledning så skall detta omdokumenteras annars kommer denna kostnad hamna hos föreningen när det skall felsökas eller byggas ut i framtiden.
Finns det plats för utbyggnad av nätet så be entreprenör dimensionera nätet så det finns tillräckligt med reserver. Det är inte alls många kronor i skillnad per kabelmeter mellan tex en 24 och en 48 pars fiber, beroende på leverantör och typ av kabel.
Det är även bra att dom lämnar reserver ändå i framtiden ifall en kabel av någon anledning delvis skadas, så kan dessa svetsas om istället för att klippas och blåsas om.
När det väl är dags för slutinstallationerna hos kund är det viktigt att böjradie för både blåsrör och fiber följs samt att allt är väl förberett för montörerna, då dessa inte har ISO certifieringskrav på sig så är det oftast lågpresterande individer, dock finns det jättemånga duktiga installatörer också, men det är en minoritet bland svagströmsmontörer idag.
Sen skall det finnas krav på slutmätning och dokumentation. Är ni supernoga är OTDR mätning från bägge riktningar som är högsta kravet, då kan man inte fuska med skarvningen av fibern då detta kommer synas på en graf. Annars är det Db mätning som gäller via DTX, men detta redovisar inte hela historien men duger gott nog åt många nätleverantörer.
Det är även viktigt att allt kopparnät som dras i bostäderna är minst CAT6 och att dessa även mäts med DTX och ni får certifierade mätresultat så att överhörning och andra saker minimeras. Digitaltv är ganska känsligt för paketförluster
Del 4
Även ifall det kan bli dyrare i början, då det oftast inte tillkommer några subventioner av nätägarna.
Men ni kommer ha stor fördel av att ni kommer kunna få marknadsmässiga priser i framtiden.
Alla andra som väljer en specifik leverantör är oftast låst till just denna leverantör, dvs alla som väljer fiber från *specifik nätleverantör* kommer inte kunna välja någon annan fiberleverantör i befintlig fiberkabel som installeras i fastigheten, denna ägs av *specifik nätleverantör* men brukas av föreningarna.
Detta är några små punkter som jag anser skall finnas i kontraktet från föreningens sida och att detta besiktas av en oberoende i efterhand.
Tex detaljer är duktkork i skåp, vulkning av större rör för vätskeskydd, att krympslangar monteras korrekt och sandpappring av kabel utförs korrekt annars kommer den lossna och vrida sig i dessa typer av boxar med åren. och så vidare.
Dyker fler tankar upp så skall jag försöka uppdatera mina kommentarer
Nu skriver jag detta som en privatperson och kommentator, så jag har säkert missat en hel del som man kommer på i efterhand, men detta bör räcka för att få ett nät som är väldigt kompetent. Men det kommer garanterat påverka prisbilden på upphandlingen också.
Här finns mycket matnyttig info kring ämnet för den som orkar
http://www.elforlaget.se/index.php?fuseaction=cart.catalog&cd_id=&item_id=051825&listFrom=0
http://www.elforlaget.se/index.php?fuseaction=cart.catalog&cd_id=&item_id=051824&listFrom=0
Eftersom det verkar vara flera som är har lite funderingar har jag skapat en mailadress för diverse frågor för alla, jag hjälper gärna till privat men blir det mycket mail kanske jag inte hinner med alla, men de jag får skall jag försöka vara till hjälp med. Men informationen ovan täcker de viktigaste delarna av installationen och där det fuskas mest, detta bör finnas i kontrakt för att man som kund skall kunna ha någon kraft i att diskutera slutresultat och betalning.
Men den tillfälliga adresser blev:
[email protected]
Jag hoppas att det hjälper någon
Nu kommer snart 5G med betydligt bättre prestanda. Blir inte fiber obsolet då?
Operatörerna har grova problem att leverera 10 Mbit stabilt via 4G och även de bästa och dyraste abbonemangen är cappade till 100 GB per månad. Ska mycket till innan jag börjar tro på trådlösa tekniker som en ersättare till ens halvtaskig ADSL.
Jag har Telenor 4G för bredband hemma sedan december 2012. Ja, det fungerar men hastigheten varierar kraftigt (mellan noll och 30Mb/s) trots riktantenn och ca 2km fri sikt till närmaste mast. Behöver dessutom starta om routern 3-5 ggr per vecka. Flyttar till nytt hus i sommar där fiber dras in i höst (ej Telia!) – ska bli skönt!
Kabelbaserad förbindelse kommer alltid vara överlägset radiokommunikation. Radiokommunikation påverkas av yttre omständigheter som bebyggnad, tjocklek på väggar, material i väggar, natur/träd och vädret.
När jag hade 3G internet via Tre så var det stor skillnad om det var ösregn eller yrsnöväder ute, gå gick kapaciteten ner rejält.
Kabelbaserat är billigt och har kapacitet. 10 Gigabit Ethernet börjar (10 GbE) komma ner i pris nu och snart kan man köra det hemma som privatperson, 100 GbE finns redan kommersialiserat och 400 eller 1000 GbE väntar bakom hörnet.
Snart var väl lite överdrivet. 2020 pratar man om och i dagsläget finns inte ens någon standard. Flera av ideerna kretsar kring att man får upp hastigheten mha små basstationer inomhus, peer-2-peer-nätverk osv.
Gissa vad som behövs om man ska ha en basstation hemma? Backhaul-kapacitet.
Att ersätta fast nät för alla som sitter hemma och tittar på 4k-TV om några år kommer inte att lösas av 5G. Däremot kanske det ersätter wifi.
Som aktiv i byggandet av ett eget fibernät för vår by har jag stött på flera som hoppats att det trådlösa på något magiskt sätt skall kunna leverera tillräcklig kapacitet. "Tycker du att det går tillräckligt fort idag" brukar de flesta svara nej på, och då kommer vi gemensamt fram till att i våran mellanbygd där det finns gott om kullar och barrskog kommer trådlöst alltid vara notoriskt opålitligt.
Apropå byggandet av fibernät så verkar det hål i huvudet att inte förlägga detta i kanalisation. Samtidigt förstår jag precis varför det blir så här. Det är dyrt att etablera ny infrastruktur där det redan finns saker i vägen. På landet kan man i lätt terräng plöja slang för 20 kr m, men hos oss hamnade vi närmare det dubbla (mycket sten), och så fort man närmar sig någon annans befintliga ledningar går det mycket långsammare. Är det också asfalt ovanpå så ökar kostnaden direkt ganska mycket.
Det är alltså inget konstigt att man hellre hänger det i stolpar av kostnadsskäl, men då blir det också betydligt mer känsligt.
Obegripligt att höra att man väljer att köra servisen hela vägen till noden, men det finns ju en logik i o m att antalet svetsar går ner, plus antalet etableringspunkter, vilket är kortsiktigt bra.
Vi har efter ett halvårs drift och 170 abonnenter haft två st nätfel, båda har faktiskt handlat om brustna svetsar i fasaddosan. Det ena var i o f s husägarens fel, men den andra var helt oförklarlig.
Inget fel i upplägget utan med färre skarvskåp så länge det läggs ut ett duktsystem med blåsrör för varje slinga, inte att man förlägger samtliga kablar i ett ~40 markrör som skarvas ut med flexislang vid varje hus (har sett denna lösning ett flertal gånger).
Det är väldigt tråkigt att duktsystemen (blåsrören) ofta ignoreras i hyreshus också för att spara några tusenlappar på materialkostnaden, det är oftast inte många tusenlappar så länge det inte är en väldigt stor förening, för i större städer där omsättningen är stor på bostäder vill många renovera och med duktsystem kan man enkelt och billigt omlockera fiberkonvertern ifall man så vill. Men det är (relativt) mycket svårare och medför även extra skarvning av fiberkabeln
Det är sunt att minimera installationskostnaderna. Det finns ingen anledning att bygga fibernät som håller i 70 år, eftersom komplexiteten i samhället då ändå inte längre kommer att vara tillräckligt hög för att upprätthålla någon högteknologisk infrastruktur överhuvudtaget. 🙂
Snart 20.000 i räkning. Fick igår veta att nästa vecka ska Skanovas Öppen Fibers plastslang dras från stolpen ner i min gamla slang i marken för vanlig telefoni, ISDN, ADSL över vanlig telefoni i den ordningen och sedan till under verandan. Lite senare dras slang till rätt plats på andra våningen och sedan blåses fibern fram. September hade de lovat för några månader sedan men nu blir det framåt månadsskiftet. Får se snart från vem jag ska beställa de olika tjänsterna. Finns ju uppsägningstider för det mesta. Lovar klaga här i lämplig diskussion om något annat än tidigare leverans inträffar.
Fick veta att det var plastlådor som inte klarade kölden. Nu är det galvaniserad plåt. Där borde inte alla gå sönder samtidigt.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Stämmer, men problemet finns kvar för befintliga kunder som fick sina kablar avkortade, du är ny kund och bör inte drabbas av att din anslutningsfiber går av i ditt närmsta kabelskåp, men stamkabeln kan fortfarande skadas av krympskador längre bort i ledet under åren.
Inför installationen rekommenderar jag att du ser till att dom håller grävdjup och böjradie på blåsröret som dras in, samt att de som svetsar håller max 0,3dB i skarven, detta är normen, men följs sällan. Det är ingen fara nu, men desto högre hastighet som ska igenom kabeln i framtiden, desto mer känslig blir den för dämpning
Kunderna som styr. Vill man ej betala för tjänster utan allt skall vara nästintill gratis blir det så här. Konkurenns heter det. Stackars entreprenör som inte fick vara med.
Sen fungerar It branschen så här. Inget är för evigt.
Sen tycker jag fiberkablar är en bra investering, precis som kopparnätet var. Det kan bara bli bättre med åren. Men detta handlar om access till hushåll. Inget husägaren vill betala mer än nödvändigt för. Tänk att den gamla stackars tunna kopparkablen har fungerat längre än beräknat. Det kommer fibern garanterat göra med.
Man kan ej jämföra med förr. Då fanns det bara ett företag som byggdes av folket för folket.
Jämför man operatörer så skall man jämföra deras stamnät. Det är där ni kommer märka skillnad.