Riksbankens nya bok tar också upp den svenska börsens utveckling sedan 1901. Man har identifierat elva börskrascher, där börsen fallit mer än 25% i realt värde, dvs justerat för inflationen.
Kraschen 2007 – 2009 var ingalunda den värsta, och inte heller IT-bubblans krasch var den värsta nedgången. Kraschen 1989 – 1992 var för övrigt värre än under finanskrisens nedgång 2007 – 2009.
Avgjort värst var istället nedgången som påbörjades innan första världskriget och först upphörde 1921. Här pratar vi om en krasch på 75% realt.
 |
| Källa: Riksbanken |
Vad som kan vara intressant är att titta på frekvensen av krascher, t ex under en 20-årsperiod.
Hur man än gör prickar man inte in slutet eller början av mer än två krascher på 20 år fram till 1987.
Sedan har vi den finansialiserade ekonomin från 1980-talet och framåt. 1987 – 2007 blir det inte mindre än fyra krascher, om man räknar med årtalen. Vill man att hela kraschen ska omfattas så får man in tre krascher 1989 – 2009. Detta är inget nytt, börskrascher har blivit betydligt vanligare sedan vi fått de extrema börsuppgångarna som inleddes runt 1980 och framåt.
Och vi kommer få se nya börskrascher. Ekonomin har blivit ännu mer finansialiserad sedan finanskrisen, finansialiseringen är själva metoden för att öht få börsen att gå upp numera. Något som förstås skapar allt större obalanser och kommer leda till nya krascher. Återstår bara att se hur omfattande.
30 kommentarer
Mycket talar för att vi kommer att stå inför en av de största nedgångarna vad det lider. En global skuldsatt ekonomi under avtagande avkastning där kapitalägarna till slut inte vet var de skall placera talar för mycket stor volatilitet. Dollarn faller som tidigare sagt sist. Börsen i USA fortsätter att stiga tack vare att billiga lånepengar kan användas till aktieåterköp för att öka vinsten per aktie och därmed hålla p/e talen någorlunda borta från extremen(utom för de mindre bolagen noterade på t.ex Russel-listan m-fl). Men vad händer med bolagens soliditet? Kreditriskerna? Förr eller senare kommer luften att gå ur denna konstgjorda finansmanipulering som pågått i över 10 år. Men först kan man tänka sig att kurserna når sin exponentiella topp där realekonomin till slut faller kraftigt igen. Bolag som då utarmats på egenkapital riskerar att kollapsa. Dels av rörelseförluster, dels av svårigheter att få in nytt kapital(för höga kurser trots stora kursfall) eller låna på en kreditmarknad som igen kommer att kollapsa likt 2008-09. Vilken bank vill låna ut till företag vars soliditet är körd i botten samtidigt som konjunkturerna faller kraftigt? Vi är då i ett läge där centralbanken/FED redan utnyttjat alla sina vapen och är försvarslös.
@rttck
Återköp av aktier borde inte påverka börsvärdet av ett företag kan man tycka (hur det är ställt med den saken i praktiken kan man kanske undersöka), detta borde innebära att P/E-talet inte heller borde påverkas av detta.
Dock påverkas soliditeten eftersom det i praktiken i teorin att man lånar pengar och ger bort till aktieägarna (ie man bokar om eget kapital till skulder) – vilket ju inte låter som en bra ide.
Själv undviker jag bolag som finansierar sig via nya krediter utan är självfinansierade via kassaflödet.
Min gissning är att vi har några goda år framför oss globalt pga konjunkturen som kommer att stärkas.
Sverige under extremvänstern hösten 2014 får man dock vara vaksam på.
@Anonym
Färre antal aktier att fördela vinsten på leder till lägre p/e-tal.
Detta sker i stor omfattning framförallt i USA.
Om du tittar på rapporteringen därifrån så är det i princip alltid vinst/aktie som avses.
Detta kan leda till fenomenet att vinst/aktie ökar samtidigt som den totala vinsten sjunker.
@gefle
Hur ställer du sig till bolag som finansierar sig via aktiekapital då;) Någonstans måste man ju ursprunglingen fått finansieringen ifrån och när det gäller expandering så är det inte helt ovanligt att man behöver tillskott av pengar – man kan antingen lösa det genom att låna eller som kapitaltillskott från ägarna (ie nyemission), men oavsett vilket så löser man inte det via kassaflödet.
Jag tror inte man skall vara så kategorisk i motstånd till att finansiera bolaget via krediter av olika slag – tittar man på ett normalt bolag så har du ju både skulder och eget kapital på högersidan i balansräkningen.
@gefle
Förre antal aktier att fördelat (oförändrad) börsvärde på leder till motsvarande ökat p/e-tal (vilket är börsvärdet delat på vinsten, men man kan roa sig med att dela börsvärdet och vinsten på antal aktier).
Frågan är alltså hur börsvärdet egentligen påverkas av uppköp av egna aktier (visserligen bör det minskas pga att man försämrar soliditeten, men den effekten kan knappast ses som något positivt för en sund aktieägare)
I korta drag gillar jag bolag med hög soliditet, starkt kassaföde samt goda utdelningar.
Om nu förslaget med begränsad avdragsrätt för räntor slår igenom i Sverige tror jag den värsta lånehysterin gjort sitt på börsen (gäller främst fastighetsbolag).
@gefle
Som jag förstått så avser den begränsade avdragsrätten för räntor inom intressesfären (rätta mig om jag har fel) – det skulle innebära att man fortfarande får dra av för räntekostnader ifall det rör sig "genuina" lån (som jag skulle gissa att många fastighetsbolag har).
Annars gillar nog flertalet av aktieägarna hög soliditet osv, men å andra sidan så finns det ju avvägningar att göra då dessa motverkar varandra (utdelningar minskar ju soliditeten t.ex, mindre soliditet kan ge större avkastning på eget kapital osv).
Som jag har förstått det innebär förslaget avdragsrätt upp till 25% av rörelseresultatet.
Bolagsskatten blir 20%.
Dock känns detta onekligen osäkrare efter EU-valet.
Känns som att vänstersocialisterna tävlar om att att höja skatten mest.
@gefle
Jag hittar inte det förslaget – vad är egentligen tanken bakom det? Att BLK skall få minskad konkurrens från bolaag om möjligheten att skuldsätta sig eller?
@gefle/Anonym; Återköp ger givet samma vinst en ökad vinst per aktie. När börskursen stiger under dessa förutsättning kan p/e-talet bli oförändrat teoretiskt sett. Vad kommer först? Kursförändringar eller återköpsmanipuleringar? Vid oförändrade vinster ger återköps-signaler stigande kurser. Ledningarna kan därför styra både kurser och p/e-tal teoretiskt sett(c.p).
@Anonym
Förslaget ligger mig veterligen inte ute på nätet.
Tanken bakom förslaget är att billiga pengar (krediter) ska bli dyrare.
Jag tycker förslaget är ett steg i rätt riktning.
Fastighetsbolagen tycker naturligtvis tvärtom, 15 av 17 noterade fastighetsbolag får med detta förslag höjd skatt.
Politikerna är nu ifärd med att höja skatterna rejält. Som vanligt när de kört ekonomierna i botten och dragit på sig skulder. En ökad fastighetskatt ligger i korten eftersom den är en av de största potentiella inkomstkällorna efter moms och inkomstskatt. Husen står fast.
@rttck
Att man får kortsiktiga kursrörelser som avviker från det "teoretiska" är inget jag bryr mig speciellt mycket om – det var snarare frågan ifall man får ändringar i börsvärdet som blir bestående (som är stora nog att de inte kan motiveras med sänkt soliditet eller liknande). Jag tycker att det borde finnas någon som gjort mödan och beräknat hur ett återköp påverkar börsvärdet (generellt).
@gefle
Var finns förslaget att beskåda då? Jag hade för mig att ganska mycket av vad regeringen/riksdag producerar i detta avseendet fanns tillgängligt på nätet (om man bara vet var man skall titta).
@Anonym; c.p är det teoretiska värdet betydelsefullt vid en värdering. Det är ju trots allt så det går till i analys-värden.
@Anonym
Det finns att läsa om förslaget hos DI men då måste du vara prenumerant.
@rttck
Man skulle kunna förvänta sig att ifall bolaget disponerar vinsten genom att betala ut hälften till aktieägarna eller disponerar den genom att använda hälften till att lösa in aktier skulle vara utan skillnad för bolagets värdering (iaf ifall man förväntar sig att det är en engångshändelse). Det som händer med själva bolaget är ju att man minskar egna kapitalet med halva vinsten – enda skillnaden är att man får färre aktier att fördela såväl börsvärdet på bolaget och visten på. Teoretiskt sätt tycker jag att P/E-talet borde bli oförändrat.
Frågan är om utvecklingen av värdet i praktiken avviker från det teoretiska, det intressanta är ifall utvecklingen på kort sikt avviker från långsiktiga (kan man t.ex. få extra betalt om man säljer precis då – och sen köpa tillbaks billigare?).
@Anonym; Vet inte varför du blandar in utdelningar här. Utgångspunkten är värderingen mht till utestående antal aktier och vinsten per aktie. Att sedan bolagen har olika vinstutdelnings-politik är nästa steg men som inte har något med p/e-talet att göra. Andra faktorer som t.ex utdelningar och försäljningstillväxt etc påverkar sedan hur man ser på ett högt resp lågt p/e-talet. Det högre p/e-talet kan mao värderas lägre/som billigare i sig. Men här diskuterar vi strikta matematiska effekter och hur bolagsledningarna manipulerar siffrorna via återköp. I princip gäller ju att samma vinst skall fördelas på färre aktier. Alltså stiger kursen genom att vinsten per aktie ökar. För att p/e-talet skall vara oförändrat måste kursen öka motsvarande(vilket är logiskt). Om den sedan gör det är en annan sak där flera andra faktorer spelar in.
Ditt inlägg 13:17; du skriver att börsvärdet är (oförändrat) vid återköp av aktier(färre aktier). Så är det inte eftersom en oförändrad kurs * färre antal aktier = lägre börsvärde jmf med före återköpet.
Mitt ursprungliga inlägg pekade på möjligheten att p/e-talet kunde stiga eftersom fler blir intresserade att köpa de aktier i bolag som annonserar återköp. Dvs att priset stiger mer än det förväntade/faktiska värdet av att antal aktier minskar.
@rttck
Anledningen till att jag blandar in utdelningar är att man rimligen kan mena att värdet i ett bolag påverkas av att man minskar egna kapitalet. Poängen är att värdet på bolaget är oförändrat genom återköpet givet man jämför med situationen där allt annat är lika (och däri införstås balansräkningens sammansättning). Om bolagets värde och vinst inte påverkas så påverkas inte P/E-talet heller.
"Ditt inlägg 13:17; du skriver att börsvärdet är (oförändrat) vid återköp av aktier(färre aktier). Så är det inte eftersom en oförändrad kurs * färre antal aktier = lägre börsvärde jmf med före återköpet. "
Det utgår ju från tesen att kursen är oförändrad – ser man vad som hänt i bolagets resultaträkning, balansräkning, framtida utsikter inte påverkats i nämvärd grad (om man jämför med ett annat scenario där egna kapitalet är detsamma – t.ex. att man delat ut pengarna istället). Detta innebär att man bör förvänta sig att kursen stiger av denna anledning.
"Mitt ursprungliga inlägg pekade på möjligheten att p/e-talet kunde stiga eftersom fler blir intresserade att köpa de aktier i bolag som annonserar återköp. Dvs att priset stiger mer än det förväntade/faktiska värdet av att antal aktier minskar. "
Just det var det jag efterfrågade belägg för, någon måste ju ha undersökt hur återköp påverkar aktiekursen kortsiktigt och långsiktigt. Fram tills återköpet skett så kan man visst tänka sig att kursen ökar och kanske är större än vad som är fundamentalt motiverat – om jag då gissar att kursen efter detta återgår till en nivå som är fundamentalt motiverat så kan man nyttja detta genom att sälja sina aktier och sedan köpa tillbaks dem, eller?
5 år sedan sist, lär vara dags igen snart…
Borde inte 1998 vara med för då föll börsen närmare 40% på 2,5 månad?
Det är korrekt att börsen föll 40% hösten -98.
Om vi nu ska se det i ett vidare perspektiv steg börsen trots detta med 17% exklusive utdelningar år 1998.
Stämmer för vi började lågt det året och det kom tillbaka fort efter botten i oktober, men jobbig berg och dalbana för investerare att vara med i;-).
Den gången som alla andra efter den, så var det centralbanker och grattis pengar som räddade upp det.
Jo jag minns det mycket väl.
Paniken man hade och hur överlycklig man var när Greenspan sänkte räntan.
@Lynx
Snart 16 år sen den sättningen, känns som igår, time flies.
Vilket intresse det var för aktiehandel på den tiden, "alla" var med.
Lycksökarna är borta nu vilket jag kan tycka är ganska skönt.
Ja jag minns det också som igår;-). Jag jobbade som aktiemäklare då och även de institutionella investerarna hade en panik jag aldrig sett eller kom att se igen under mina år.
Ja på den tiden var det riktiga volymer och åren efter efter var det en tillströmning till handeln av aldrig skådat slag tills det sprak igen… Ja de är borta, men ersatts med algoritmer som inte är av godo tyvärr.
Ser ut som om vi närmar oss en till.
Å den ser inte vacker ut.
Är det verkligen realt värde som är intressant? Alternativet för mig som privatperson är sparkonto, och där lider jag också av inflation. Skulle jag välja räntefond så är det väl samma sak. För mig är det alltså nominellt värde som visar om aktieinnehav är ett bra alternativ.
Aktier ser jag dock till viss del som inflationssäkring med hopp om att bolagets vinster är reala och inte nominella. Om vi antar samma värdering relativt vinst så är det du angett alltså ett mått på hur bra aktier är som inflationssäkring på kort sikt.
Räntan har ju varierat över tid, så mer relevant ur investeringsperspektiv är kanske att jämföra hur börsen har gått med vilken sparränta man fick för att se om börsen var ett bra val. För att få en väl definierad ränta så kan man väl använda Riksgäldens och dess föregångares räntor.
Statestik och samband, http://www.tylervigen.com/