696
Alla bankomater i landet, under varumärket Bankomat, låg nere lunchtid idag. Man hade ett stopp i sin IT-miljö (singularis), vilken alltså saknar redundans och slås ut på en enda punkt.
Inget att oroa sig över dock, det finns ju alltid kort. Och de vet vi ju aldrig slutar fungera.
Hur mycket kontanter har du normalt med dig som person?
Tillägg: Enligt IDG är det återigen Evry som står för drift och redundans här. Dags för namnbyte till Nevry? Eller menar de “evry downtime is our fault?” (ja, felstavat).
“Systemet som styr bankomaterna driftas inte av Bankomat AB självt, utan av outsourcingleverantören Evry, säger Johan Nilsson till Computer Sweden.”
23 kommentarer
"vilken alltså saknar redundans och slås ut på en enda punkt."
Juste… redundans är så 1900-tal, så kalla kriget osv.
(Obs! Ironi).
Seriöst: Det är helt bizarrt att det är bara en IT-miljö.
Innebär det också
– att denna IT-miljö är centrerad till en enda geografisk plats?
– att det är olika "pingtid" för olika bankomater i landet, dvs att den som tar ut får vänta olika länge beroende på om de är i Skåne eller Gällivare?
Bankernas system finns generellt i Stockholmsområdet, så Bankomats system lär väl också finnas där? Pingtiden är nog marginellt annorlunda, handlar om milllisekunder.
Antagligen är de i Stockholm, det lär du ha rätt i.
Sant om pingtiden likaså… men ibland undrar man – vissa bankomater är sega. Visserligen kör de av någon outgrundlig anledning ibland windows (syns när de hänger sig..).
/En som är 80-talist och hör till den bortskämda fiberbredband/quake I-III generationen: Tar en hemsida längre än några sekunder att ladda – somnar man.
(Lite ironi där iaf.)
Man kommer osäkt att tänka på bl EVRY branden.
När tillgängligheten på en vara sjunker, måste lagerhållningen öka.
Det gäller också för betalningsmedel. Inte minst för betalningsmedel. Gör det svårare eller mera hasarderat att komma över dem, och den riskkompenserande individen ökar sin lagerhållning av dem.
M0 (som inte ens särredovisas längre) sjunker, men inte är det på rationell grund.
@viktualiebroder
M0 redovisades i mars, men det är klart – det kanske är det förgågna, men då särredovisas inte M1 heller…
För övrigt så är folk inte alltid rationella och då finns ju ingen anledning att förvänta sig att deras agerande är rationellt heller.
OK, för jämförelse bakåt/kuriosaskäl redovisas fortfarande M0, men det bakas in i det officiella måttet M1 tillsammans med inlåning från allmänheten sedan 2006.
Som bekant(?) så ingår M0 i M1 så att den inkluderas där i redovisningen är väl i sin ordning. Vill man veta hur stor M0 är så finns den separat specificerad i officiell statistik och kan man vänta på riksbankens årsredovisning kan man få den uppdelad per valör också (dock ej för minnes-mynt och -sedlar). Vad mer kan man förvänta sig? Att statistiken skall uppdateras i realtid eller?
Nej, det är inte i sin ordning ur riskbedömningssynpunkt att blanda ihop fysiska betalningsmedel med staten som garant med elektroniska betalningsmedel med privata banker som garanter.
Givetvis förstår Riksbanken (ordningen har iofs varit i större säck innan den kom i riksbankspåsen) det, men signalerar ändå med M0 i princip i en fotnot som kuriosa att det är lite foliehatt att insistera på att vilja skilja på äpplen och päron.
Vad man kunde förvänta sig? Ja, till exempel att Riksbanken, som i lag är skyldigt att ansvara för betalningssystemets stabilitet, skulle redovisa penningmängden uppdelat efter den fysiska formen och efter garantens karaktär, stat, privat eller distribuerad, istället för dagens fruktkorg av äpplen, päron och bananer. Så att det gick att göra en rimlig bedömning av sårbarhet när något betalningsmedel faller bort, pga en defaultande garant eller fysiska händelser som påverkar fysiska eller elektroniska betalningsmedel olika.
@viktualiebroder
"Nej, det är inte i sin ordning ur riskbedömningssynpunkt att blanda ihop fysiska betalningsmedel med staten som garant med elektroniska betalningsmedel med privata banker som garanter."
Dumheter – om man definierar en mängd som innehållandes element av typen A och B skall man väl räkna båda dessa typer av element för att räkna antalet element. När du räknar antalet bestick i din kökslåda – exkluderar du då skedar och gafflar för att de är så dåliga att skära med? Samma sak gäller M1 där även sedlar och mynt ingår – varför skall man räkna bort sedlar och mynt ifall man skall addera ihop banktillgodohavanden och kontanter (och några andra komponter)?
Riksbanken signalerar inte M0 som en fotnot – den står högst upp på skuldsidan i balansräkningen. Fotnoten är hur mycket av detta som utgörs av femhundralappar och hur mycket som utgörs av femkronor. Hur mycket som är minnesmynt för kronprinsessan och daniels bröllop framgår dock inte. Ej heller uppdateras siffrorna i realtid ifall det är det du förväntar dig.
Även SCB's statistik (som utkommer varje månad) finns M0 separat specifierat, även M1 finns specificerat (även om de har den enligt dig dåliga smaken att inkludera allt som skall ingå i M1 i M1). Så sent som för mars i år finns denna statistik tillgänglig.
Så vad förväntar du dig? Att riksbanken skall uppdatera sin balansräkning i realtid på sin hemsida eller?
Det är förstås rationellt att M0 sjunker om individen räknar in risken för återkommande sedelbyten. Men det faktumet flyttar bara irrationaliteten till överhetens syn på betalningssystemet i allmänhet.
Man borde egentligen isf väga kostnaderna att ha kontanter emot kostnaderna för att inte ha dem. Den enda kostnaden för att inte ha kontanter är väl risken att man blir stående utan köpkraft, kostnaden blir väl främst att man går miste om eventuell bankränta (kör man med kreditkort så kan man räkna med lite högre avkastning på insatta pengar) samt det arbete det innebär att bära omkring på och att växla in med jämna mellanrum (vilket i dagens läge är ganska måttlig kostnad).
Bankränta?
@Cornu
Det är en eventualitet man kan stöta på hos vissa banker…
tur att man inte tar ut kontanter så att man inte drabbas av dessa haverier. 😉
Oavsett vad man tycker om kontanter/kort så är bankomater en kvarleva från förr.
Butikerna borde ta hand om kontanthanteringen så kan ett helt steg hoppas över.
Kontantmänniskor – Ta ut pengar från bankomaten -> spendera dem i butikerna -> butikerna skickar dem till en uppräkningscentral -> uppräkningscentralen fyller bankomaterna.
Varför inte låta butikerna ta över kontanthanteringen?
Kostnader bör hamna där intäkterna finns.
Staten tar seignioraget, må då staten betala hanteringen. Inte minst kostnaderna för att hindra stölder, vilket väl är (eller borde vara) det skatten primärt går till.
Nu följer iofs seignioraget räntan, som just nu är väldigt låg eftersom den allmänna meningen tycks vara att vi alla kommer att leva för evigt och att en krona imorgon därför är nästan lika mycket värd som en idag.
Men vi kommer inte att för evigt tro att vi alla kommer att leva för evigt. Så betydelsen av seignioraget som statsintäkt kommer säkert tillbaka, om det nu blir genom statliga fysiska eller elektroniska betalningsmedel eller både och.
Kan det vara en konspiration? Alla bankomater kör med Windows XP, Microsoft slutar supportera XP. Microsoft varnar för att de inte kommer ha någon support. Bankerna kaxiga och säger att de kommer klara all utveckling och support själva. Ooops, en stund senare fungerar inte en enda bankomat. Och inte har de någon support på Microsoft att ringa…
Bär alltid i byxfickan kort, id och runt 500kr.
I datorväskan som för det mesta är med finns pass, nån tusing kr, ca $500, €500 och £200.
Hemma finns runt 10.000kr, $1000 och lite blandade valutor.
Hard core prepper, onekligen. Du kan lämna och dra om kriget kommer, omedelbart.
Nja, egentligen handlar det nog mest om att jag reser mycket och att det då är bra att ha cash tillgängligt. Händer dessutom rätt ofta att kortautomater inte funkar, om det ens finns nån. Tänk dock på att många inte godtar USD äldre än 2006.
I sverige funkar ju kort oftast bra.
Är det inte lite intressant att de stora bankerna samarbetar och har samma IT-lösning för sina bankomater? Är inte ett naturligt nästa steg att dessa banker enas om att ha samma IT-infrastruktur för hela sin verksamhet eller delar därav. Naturligtvis med anpassningar av användargränssnitt, produktportfölj och nisch-lösningar för varje bank. Borde spara åtskilliga GSEK/år.
Vad "bra" att man outsourcat, då är det ju någon annans ansvar (det vill säga ingens ansvar) att det fungerar.