Schibsted/SvD uppmärksammade idag förra veckans statistik från SCB om antalet rivna hyresrätter i “bostadsbristens” Sverige. I själva verket verkar det inte finnas något samband alls mellan rivningar och bostadspriser, och därmed inte heller något samband mellan rivningar och bostadsbrist om man hävdar att priserna stiger på grund av bostadsbrist. Vilket förstås är fel.
Som bekant är det inte bostadsbrist som driver upp bostadspriserna. Som exempel står det 210 000 personer i Göteborgs kommuns bostadskö. Endast 70 000 av dessa saknar ett förstahandskontrakt på en hyresrätt. De flesta som söker hyresrätt bor alltså redan i en hyresrätt. Övriga 70 000 bor inte under broar och i övergivna byggnader, utan har förstås redan en bostad.
Rivna hyresrätter per län 2012 och 2013
och prisutvecklingen bostadsrätter. |
Vad som driver upp bostadspriserna är en spekulationsbubbla, driven av minimala räntor och tron att priserna ska stiga, samt en massa trams och felaktigheter.
Sedan rivs det relativt lite hyresrätter i Sverige. Antalet är så litet att det mer handlar om en slump, vilket statistiken visar. Det går inte att dra några som helst slutsatser utifrån rivna lägenheter. 2013 revs noll hyresrätter i Stockholm. 2012 revs 146.
Priserna på bostadsrätter skenar i många län där man river hyresrätter på grund av att ingen vill flytta in i dem. I län med fallande bostadspriser river man inte lägenheter osv. Korrelationen för 2013 är negativ, -0.22 och för 2012 är den positiv +0.21. Det finns antagligen ingen kausalitet alls, utan handlar om individuella beslut om att rivna nedgångna hyresrätter, punkt. Man bör nog snarare söka en anledning i att man byggde mycket på vissa orter för ett antal decennier sedan, och att demografin ändrats sedan dess.
Bostadspriserna lever sitt eget liv och handlar inte om bostadsbrist. Priserna stiger som snabbast i avfolkningslän, även justerat för antalet lägenheter. Att inga hyresrätter revs i Stockholm 2013 är nog snarare en slump, då Stockholm istället toppade rivningarna 2012. Det är inte så att det saknas övergivna lokaler i Stockholm, t ex slakthusområdet och arenadistriktet, där byggnader stått tomma i tjugo år.
På tal om länken till Jan Jörnmarks webplats ovan, så kom Jörnmark ut med en ny fotobok i höstas, som lär intressera bloggens läsare, Krisen (Adlibris 198:-, Bokus 234:-). Den ligger i min enorma hög1. av recensionsböcker och tidskrifter från diverse lobbyorganisationer, men jag har inte hunnit skriva en ordentlig recension än. Köp och läs, oavsett om du är ekonomiintresserad, nutidshistoriefantast, tillhör UE-gänget eller bara gillar undergångspr0n. Själv har jag bland annat glädje av den (och föregångaren Avgrunden) som fotoresearch till kommande Stjärnklart med uppföljare.
1. Tragik var nära att inträffa, när högen höll på att falla omkull när jag plockade fram Krisen. Antagligen kan man här göra en göteborgsk ordvits. Men jag avstår.
5 kommentarer
"När inkomsterna stiger lånar vi mer. Det låter paradoxalt, men förklaringarna är rimliga" Saxat ur Henrik Bolanders kollumn i gårdagens Dagens Industri.
De som borde vara skuldfria är alltså de som är mest skuldsatta och det är 'naturligt' inte konstigt att bostadspriserna fortätter upp utom all rimlighet:-)
Vi har en dysfunktionell bostadsmarknad. Det finns ingen konkurrens. Köper man en ny bostadsrätt får man betala den två gånger. Byggherrarna tar inte ut en "rimlig" vinst de överbelånar. Jag jämförde HSB och en privatbyggherre som byggde likvärdiga bostäder i samma område. HSB:s kvm-pris var högre än den privata byggherrens. När jag ringde Riksbyggen för att fråga varför inte de låg lägre än privata byggbolag svarade man att de hade vinstkrav på sig från sina ägare – folkrörelsen, alltså inte bospararna och de boende. Jag tror inte bospararna är medvetna om det.
Även kommuner vill vara med och tjäna en hacka. Växjö kommun säljer ut lite hyresfastigheter och de försöker trycka upp priset så högt det bara går. Går det så går det…
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=5830942
Moventia: Jag tror att man måste skilja mellan storstäder och övriga landet i stort. I Stockholm är också bostadsbristen drivande även om bubblan också finns med som förklarande faktor samt att ungdomar som under de senaste åren bildat familj önskar större lägenhet/radhus/villa. Då jag är inskriven i Stockholms bostadskö kan jag se exakt hur många som anmäler intresse för olika bostäder och var jag själv ligger i kön. Det är intressant läsning. Kan se att de allra dyraste lägenheterna har viss efterfrågan speciellt om de ligger i innerstan. Dit kan man flytta ibland redan efter något års väntan. Dessa personer hyr hellre än köper pga priserna och inser faran med en krasch. När man ser på Blocket så finns enorm efterfrågan efter inackorderingsrum speciellt vid terminsstarterna. Studenterna skulle ju kunna köpa en etta med hjälp av föräldrarna om de trodde på ständigt höjda priser.
Kommuner river kanske för att de inte kan se att kommunen kan fylla husen med skattebetalare!