Risken att utsättas för brott under ett år är mycket låg, men vi lever alla rätt länge idag och med det byggs risken upp för att utsättas för brott till väldigt hög. Som exempel kommer knappt varannan kvinna utsättas för sexualbrott under sin vuxna livstid.
2011 utsattes 1.1% av alla kvinnor sexton år och uppåt för sexualbrott enligt BRÅ:s statistik. I detta sammanhang definierar jag vuxen som sexton år eller äldre, och använder begreppet vuxen nedan, även om man juridiskt inte är helt vuxen förrän efter 20 års ålder.
Risken att utsättas för sexualbrott faller med åldern för kvinnor. I intervallet 16 – 24 år utsätts 3.2% eller ungefär var trettioförsta kvinna för sexualbrott, årligen. I åldern 25 – 44 år har risken fallit till 1.0%, i åldern 45 – 64 år 0.7% och i åldern 65 – 79 år 0.1%.
Sammantaget under åldern 16 – 79 år blir risken att utsättas för sexualbrott 1 – (0.966)^9*0.99^20*0.993^20*0.999^15 = 0.487, eller 48.7%. Nästan varannan kvinna kommer utsättas för sexualbrott under denna period.
Risken för att utsättas för våldtäkt är dock lägre. På 100 000 invånare anmälde 35 kvinnor 18 år eller äldre att de blivit våldtagna under 2012. Notera att det finns kvinnor som inte anmäler våldtäkt. Samtidigt är det knappast så att man går igenom den förnedring och de plågsamma medicinska undersökningar och förhör man som våldtäktsoffer får genomföra, om man inte känner sig våldtagen. Offrets upplevelse är genuin, oavsett vad lagen och våra tings- och hovrätter säger.
Givet att halva befolkningen är kvinnor så är risken ett givet år 0.7 promille, eller 0.07 procent.
Under åldern 18 till medelåldern på ca 85 år, blir risken att utsättas för just våldtäkt 1-(0.9993^68)=0.0465, eller en kvinna per 21, givet att åldersfördelningen är rak.
Nästan var tjugonde kvinna kommer våldtas under sitt vuxna liv.
Fördelar man våldtäkterna åldersmässigt motsvarande totala sexualbrott blir risken att bli våldtagen under åldern 18 – 85 år något lägre, ca 4%.
Man ska inte underskatta risker man utsätts för under en lång period. Risken att dö kan t ex sägas vara 100%, även om den är låg ett givet år. Med motsvarande uträkningar så kommer ca var tredje person drabbas av ett integritetskränkande bostadsinbrott under sin livstid, givet två personer i medelhushållet.
Beräkningarna av risker ovan är förenklade och justerar inte för att allt färre överlever till en given ålder, eller att det finns något fler kvinnor än män på grund av kvinnors längre livslängd. Alla förväntas här leva en full livslängd och fördelningen man-kvinna antas alltid vara 50%. Ej heller tas risken att utsättas för samma brott flera gånger med. Riskerna är dock indikativa, om än inte exakta.
124 kommentarer
99% av alla män utsätts för sexualbrott under sitt liv, om man ska hårdra lagstiftningen så som man tolkat den i tex Assanges fall.
Nej.
Åtminstone om man någon gång har haft en tjej som väckt en. Men det är kanske bara jag.
Samtidigt undrar jag hur du kan hävda att "det knappast så att man går igenom den förnedring och de plågsamma medicinska undersökningar och förhör man som våldtäktsoffer får genomföra, om man inte känner sig våldtagen", när det falska anmälningar bevisligen sker.
Med lämplig hemförsäkring kan man väl omgående kvittera ut ett ansenligt antal tusenlappar…..
Men alltså.
Första gången jag skriver här.
Tack Cornnucopia för ett högst relevant inlägg som ger en glimt in i ett sådant stort förtryck mot kvinnor så vi män inte ens kan förstå vidden av det. Vi tror vi kan förstå det. Men jag tror att de flesta inte ens är i närheten av att förstå. Vi män går alla runt i illusionen av att vi är jämställda. Den illusionen är det som bevarar och befäster dessa patriarkala hierarkier som existerar i vårt samhälle idag.
Det som fick mig att skriva var bara för att fråga Anders Karlsson hur puckad han egentligen är?
Låt oss säga att jag är en 150 kilos biff som helt enkelt blir kåt på dig. Jag har så mycket mer muskelmassa än dig att du givetvis inte har en chans. Om du inte är rädd för ditt liv så kanske du till och med vågar säga eller än bättre skrika nej. Men i mitt exempel spelar inte det någon roll. Du stretar emot men har ingen chans.
Försök sätta dig in i situationen att någon kör in sitt könsorgan i din mun, eller ditt anus. Du kanske vid det laget gråter. Men mannen som pumpar dig är så kåt så han lyssnar inte på det inte det. Han kanske tillochmed intalar sig att du faktiskt vill ha sex. Sen kommer han i dig och kvar är en tom känsla när det är över. När han är klar med dig. Den sjuka kränkningen på din integritet som människa med rätten över din egen kropp.
Sen för att inte tala om att försöka anmäla detta. Att försöka få återupprättelse för denna kränkning och då i princip bli spottad i ansiktet av vårt rättssystem.
Falska anmälningar sker absolut. Men varför är det när det gäller brott mot kvinnor som du väljer att belysa just den aspekten? Tycker inte du det är ett problem med sexuella övergrepp och våldtäkter mot kvinnor?
Tror du att det är fler kvinnor som lämnar in falska anmälningar än som faktiskt blivit våldtagna. Tror du ens att det är 50/50?
Om inlägget hade handlat om villainbrott, hade du då börjat raljera om att det är jäkligt många som blåser försäkringsbolaget? Eller att egentligen så existerar ju inte villainbrott eftersom tekniskt sett har ju alla råkat ut för villainbrott så fort någon kliver in genom dörren!
Jag skäms över att vara man när jag läser eller hör män som dig uttala dig.
Det var då en väldigt massa irrelevant raljerande och personliga påhopp. Ganska typiskt för människor som du. Du läser in en massa som jag aldrig har skrivit och frågar sen hur puckad jag är.
Ja, jag är i alla fall inte lika puckad som du, bevisligen.
"Falska anmälningar sker absolut" skriver du. Ja men då så, det var ju det jag skrev. Mår du illa över dig själv också?
Om inlägget handlat om villainbrott, hade du då börjat jämföra med mordbrand där fem spädbarn brann inne?
Kan inte skriva de ord jag vill, cornu har säkert nåt filter.
Något jag läste ett väldigt bra inlägg om angående detta med sexuella övergrepp mot män/kvinnor är att man som man väldigt lätt tänker "ja men är man inte stark nog är det bara att säga till på skarpen, de flesta män skulle inte våldföra sig på någon mot dess uttryckliga vilja".
Detta innebär dock att ställa till med en scen, säg att man sitter på en fest och en fysiskt starkare person (troligtvis en man) drar dig till sig eller tar på dig, vad gör du? Försöker ta dig loss? Meningslöst. Säger till försiktigt? Tänk om han inte bryr sig (normalt)? Skriker högt och ställer till en scen? Detta tar emot mer än de flesta inser.
Därför är det väldigt bra om kvinnor blir bättre på att hävda sin rätt och inte skäms över det. Även om det givetvis är alltid är gärningsmannens fel.
Som man kan jag alltid befria mig från påflugna kvinnor utan problem.
Ceke behåll dina sjuka fantasier för dig själv.
Ceke behåll dina sjuka fantasier för dig själv.
Ceke behåll dina sjuka fantasier för dig själv.
Ceke behåll dina sjuka fantasier för dig själv.
Ceke behåll dina sjuka fantasier för dig själv.
Ceke behåll dina sjuka fantasier för dig själv.
Ceke behåll dina sjuka fantasier för dig själv.
Ceke behåll dina sjuka fantasier för dig själv.
Ceke behåll dina sjuka fantasier för dig själv.
Ceke behåll dina sjuka fantasier för dig själv.
Ceke behåll dina sjuka fantasier för dig själv.
Ceke behåll dina sjuka fantasier för dig själv.
Din beräkning förutsätter väl att du bara kan drabbas av brottet en gång. Om en person drabbas av ett brott upprepade gånger eller år minskar risken för övriga.
Som det står sist i blogginlägget: "Ej heller tas risken att utsättas för samma brott flera gånger med. Riskerna är dock indikativa, om än inte exakta."
Tror i realiteten att det är färre kvinnor än du anger. Detta pga att vissa kvinnor utsätts flera ggr. Exempelvis kvinnor som dras till våldsamma eller missbukande män eller kvinnor med egna missbruksproblem.
Detta försvarar inte vad de utsätts för men kan vara en del i en förklaring.
Som det står sist i blogginlägget: "Ej heller tas risken att utsättas för samma brott flera gånger med. Riskerna är dock indikativa, om än inte exakta."
Naturligtvis existerar det riskbeteenden och geografiska riskområden. BRÅ har t ex statistik över olika risker för att utsättas för sexualbrott beroende på en lång rad omständigheter. Det är dock aldrig kvinnans fel om hon blir utsatt för brott.
Att t ex män oftare blir rånade eller misshandlade än kvinnor finns det tydliga riskbeteenden på, t ex "röra sig ensam på stan efter en kväll på krogen" (män alltså).
Att olika riskfaktorer existerar ändrar inte att detta är indikativa risker och rubriken är förenklad. Man kan korrekt säga "risken att utsättas för sexualbrott är 48.7% i åldern 18 – 79 år", men det är ingen bra rubrik.
Jag har för mig jag har läst om en undersökning som visar just att det är så att vissa individer utsätts för sexualbrott mer än andra (på ett sätt som skiljer sig från vad man skulle kunna tänka sig a-la cornus resonemang.
Det kanske inte är helt politiskt korrekt, men en sån statistik tyder på att det är något hos brottsoffret som gör henne till offer.
Onekligen. Ett riskbeteende kan ju t ex vara att lämna sin bostad – eller att släppa in en annan person i den.
@Ben Dover
Jag har för mig att statistiken inte gav stöd för att det skulle vara "riskbeteendet", även om man ser till folk som lämnar sin bostad till och från och släpper in folk isin bostad så är det nog inte så att övergreppen är "rättvist" fördelade.
Tillägg: som någon skrev så var det 1% som var utsatt för hälften av sexualbrotten, jag tror det är bra mycket fler än 1% som ganska regelbundet lämnar sin bostad och även släpper in andra personer i den…
Ja, det där skrev mest för att peka på en uppenbar följdfråga, nämligen hur mycket det är rimligt att man kringskär sin vardag för att eliminera riskfaktorer.
Alkoholintag har väl varit ett poppis tema i mediedebatten, tex. Följaktligen har jag på de senaste tre-fyra festerna legat utslagen och halvnaken festen igenom i förhoppningen att få lite sex, men tji fick man.
@Ben Dover
Med tanke på att 99% av kvinnorna lyckas med att eliminera (minst) 50% av risken så tyder det på att det inte är så mycket man kringskär sin vardag. Värt att ha i åtanke att det knappast är möjligt för samhället att vidta åtgärder som är lika effektiva som den enskildes "försiktighet". Det förekommer i feministkretsar att man förkastar en sådan tanke med motiveringen att det inte är brottsligt att ägna sig åt det de antar är riskfaktorer, men när det gäller brott mot egna kroppen så är det så att det är offret som får lida – bara det bör vara skäl nog att vara "försiktig".
Tror att sådan här typ av statistik är totalt missvisande och vad som räknas som sexualbrott skulle vara intressant att veta. För 1 år sedan handlade det om barnfattigdom och om att 250 000 barn i Sverige levde under barnfattigdomsstrecket. Vilket naturligtvis var helt fel och galet.
De här siffrorna tror jag är precis lika felaktiga.
Förnnekelse, much?
Till sexualbrott mot vuxna räknas blottning, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, våldtäkt, sexuellt ofredande (ej blottning), trafficking och koppleri.
Kanske jobbigt att som man läsa att hälften av alla kvinnor kommer utsättas för detta under sin livstid. Att hamna i förnekelsefasen är naturligt. Nästa steg är att du blir förbannad (antagligen på mig).
Inte förbannad men ändå tveksam till vad som räknas in och till vilken grad.
Om jag blir motsagd i någonting under hela mitt liv så kan ju jag kalla mig kränkt och därmed utsatt för brott eller?
@Nils Nilsson
Läst brottsbalken någon gång? Kapitel sex (pun not intended tror jag) beskriver vad ett sexualbrott är.
Som vanligt finns inte motsvarande undersökning för män med. Jag har utsatts för sexuellt ofredande på krogen ett flertal ggr, vaknat av att en kvinna jag inte känner utför en sexuell handling på mig, utsatts för sexuellt tvång. Jag tror inte alls att jag är ovanlig. Som vanligt inbegriper man tämligen ofarliga händelser för att få upp statistiken och sedan presenterar man det under rubriken sexbrott som led i den feministiska demoniseringen av män.
Jag kan göra motsvarande statistik för män om du vill. BRÅ har siffrorna.
Ovanstående har jag tagit fram helt själv. Jag är alltså feministisk och demoniserar män enligt dig?
Dock behöver du anmäla dina fall av sexuellt tvång för att komma in i statistiken. Mörkertalet är stort, precis som för kvinnor.
Så nästa gång du blir påsatt, tafsad på eller avsugen av en för dig vilt främmande kvinna, kontakta polisen och anmäl det hela. Det är inte ditt fel som brottsoffer, det är det aldrig, du har inget att skämmas över.
Tagga ned! Jag noterade inte att det var du som gjort statistiken. Nej, det skulle jag inte göra, såvida inte kvinnan gjorde det för att göra mig illa. Så har jag inte uppfattat det. Det skulle vara helt oproportionerligt att sätta polisen på henne. Men som svar på en enkät så skulle jag gärna redogöra för händelserna. Men någon sådan enkät kommer knappast någon vilja genomföra. Eller?
BRÅ:s statistik kommer från polisen, dvs anmälningar, inte enkäter. Frågan är om mörkertalet är större för män än för kvinnor?
Ja, jag vet det. Och det var slarvigt av mig stt skriva att du gjort statistiken. Jag menade analysen. Vill någon ha med mina erfarenheter av detta i sin statistik så får vederbörande göra en enkät.
Håller med Catten, Har själv råkat ut för div saker som skulle kunna klassas som sexualbrott. Dock tror jag Cornu skulle censurera bort mig om jag skrev några detaljer. Och troligen är mörkertalet större för man ska ju ta saker som en man. Vidare kan du ju vara lite angenämt på samma gång som det är en kränkning.
Sen har vi ju det där med rent och skärt våld som vanligen drabbar unga män mest. Men genusmaffian har ju styrt debatten till kvinnovåldet. Inte ens våldet mot barn är viktigare än kvinnovåldet tydligen…
Sen har vi ju det där med att (vita) kränkta män alltid ska påpeka att det minsann är synd om män också när man debatterar våld mot kvinnor.
Sen har vi ju det där med att nån alltid skall påpeka kön och hudfärg på folk som har en åsikt.
För den som är intresserad av hur fel Lars antaganden leder så rekommenderar jag:
Brottsförebyggande rådet (2010b) NTU 2009. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2010:2. Stockholm:Fritzes.
Den ger en viss approximation om just personers tendens att bli brottsoffer vid upprepade tillfällen.
Måste dock påpeka att jag inte läst rapporten nyligen och vet därför inte om fel innebär rimligt med fel för att vara indikativt eller om det är väldigt fel.
Vad du säger är alltså att du har ingen aning om jag har fel eller hur fel jag har?
För övrigt, jag medger att beräkningen är förenklad, men om du vill påstå att den är grovt fel, så är det faktiskt upp till dig att visa detta. Jag har redovisat hur jag räknat.
Cornu räknar inte på binomialfördelat sannolikhet.
End.
Vad jag skrev var att den som är intresserad kan läsa BRÅ-rapporten för att se om approximationen är rimlig eller inte. Jag hade källhänvisningen tillgänglig men inte tid att kolla upp den förrän idag . Eftersom jag inte hade tillgång till nödvändiga data tyckte jag även det var rimligt att klargöra att jag inte hade en aning om huruvida jag hade fel eller inte. Däremot ville jag bidra med ett enkelt sätt för dig och andra läsare att kolla om din approximation var rimlig eller inte.
Idag hade jag tid och här är vad Brå har att säga om frågan:
"När det gäller utsatthet för misshandel,hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri och trakasse-
rier under 2010 innebär det att 1 procent av befolkningen utsattes för hälften av händelserna."
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Hets mot folkgrupp raderad. Skärp er.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Det är din folkhemsfundamentalistiska kulturrasistiska avsikt som räknas, inte hur du formulerar dig, och det förstår du mycket väl. Släpp detta och gå vidare.
Hahaha. Okej…
Dubbelradering. Här verkar det som medimixus sagt en obehaglig sanning. Längtar tills du också blir berikad Lars. Det kommer, tro inget annat.
Åh, BP, jag blir rörd till tårar, du är en så fin människa som önskar dina medmänniskor väl.
Inte.
Men du kommer naturligtvis (i bästa fall) att lida i tystnad med dina blåslagna ögon, avsparkade tänder och spruckna läppar. För det första för att du aldrig kan erkänna att du haft fel och för det andra för att du är en så stor filantrop.
Skälet till min bedömning är att du är en survivalist och guldbagge som är ekonomiskt oberoende och dessutom en C-kändis, tror du att du kommer få sitta orörd i din stuga i all framtid? förr eller senare kommer någon för att skörda dig. Det har mycket mindre rika på bygden fått erfara, Antby mfl
Parabellum Cornu,
Häst mot folkgrupp!
Och BP, du menade kanske: Si vis pacem, para bellum. Eller?
Ben Dover: Varför inte: Om du vill ha fred bör du förstå (och inte förneka) varför det blir krig.
Alla som är lite belästa vet ju att Clausewitz hade fel – krig är inte en förlängning av politiken, utan en del av människans natur.
Folkhemsfundamentalister är sällan belästa men ofta kulturberikade.
@ben dover
Således äro svenskar icke människor längre de sista 200 åren?
Vad gäller Carl v Clausewitz begärde han permis från Preussen och deltog på Ryssarnas sida mot Nappe.
Bra gjort!
Skönt att Ben Dover inte är knäckt utan kommer tillbaka med sina visdomsord. Plötsligt har han sänkt Clausewitz också. Har du klippt det från någon blogg?
Medimixus har också köpt kulturmarxisternas propaganda om utbildning. Själv tror jag det finns många folkhemsfundamentalister med hög utbildning, men de har svårt att framträda pga den enorma repression som drabbar dem. Har ingen statistik men många, många års erfarenhet i "branschen".
Rb: Du missade nog ironin i min kommentar. Jag är f.ö en mycket stolt folkhemsfundamentalist med allt vad det innebär.
@RB: Det var ju en av Sir John Keegans teser som han drev i några av sina verk. Keegan blev dock aldrig inbjuden som gäst i Bolibompa, så det är förståeligt att du missat det.
Haha, grymt Ben! 5+
Ben: Om jag inte minns fel så drev väl Keegan tesen att Clausewitz missförståtts, och att resonemanget om kriget som politikens fortsättning med andra medel är ett rent normativt resonemang, ett ställningstagande om vad kriget bör vara och ha för funktion. Den senare omvärlden, han blev väl inte berömd under sin livstid, missförstod detta resonemang och tog det för ett deskripitvt sådant. Eller vad är din uppfattning?
Eller det kanske inte var Keegan som drev den tesen, vid närmare eftertanke.
Grejen med Clausewitz är väl att det han efterlämnade inte var en färdig bok, utan ett ofärdigt manuskript. som dessutom sammanställts lite vartefter.
Så, det är ju en rättfärdig fråga om Keegan argumenterar emot det som Clausewitz en gång verkligen menade – eller den samtida uttolkningen av det han menade. Det där blir väl lite som bibelstudier, liksom. Men om jag minns rätt är ju Keegan lite inne på den linjen i och med att han är inne och resonerar kring hur Clausewitz var en produkt av sin samtid och sitt yrke, etc.
En annan tes Keenan driver är väl att den allra tidigaste krigföringen var rituell och inte särskilt våldsam till sin natur, eftersom stora manförluster skulle innebära så stor ekonomisk skada för primitiva samhällen. Jag har för mig att jag ganska nyligen hörde/läste att ny forskning motsäger detta, och att även de tidigaste krigen var våldsamma och blodiga. Minns dock inte källan, kanske någon annan har koll.
I vilket fall så är det ganska klart för mig att människan har krigiska drag i sin natur och att det inte behövs någon "politik" för att förklara detta.
Jo, har också hört om det. Tror det är en metastudie över arkeologiska fynd, där man försökt kolla dödsorsaken. Globalt tror jag att de kom fram till att typ 40% av alla gamla bronsålders-filurer kreperat pga yttre våld, eller nåt sånt. Tanken svindlar.
Men hey, hellre det än långvården kanske.
Istället för att prata dumheter får ni googla på binomialfördelning.
Så länge våldtäktsmännen inte konspirerar med varandra eller har för avsikt att upprepa serievåldtäktsman mot samma individ är sannolikheten en median på knappt 1% genom hela livet.
Eftersom lagstiftningen med stor sannolikhet kommer att förändra definitionen av sexualbrott är sannolikheten även mindre och relativ till tidpunkt man definierat.
Sannolikheten för att drabbas av brott är osammanhängande och Cornu bör prova ta kurs i diskret matematik, om han har behörighet att söka. Chalmers har bra kurs.
För övrigt får jag nu svårt att ta Cornus grafer och statistik på allvar då man ej bör göra så enkla fundamentala fel med statistik och matematik.
Kollade med statistikprofessor Olle Häggström, blogggranne. Uträkningen är inte fel, utan korrekt utförd enligt honom. Däremot tar man inte hänsyn till andra riskgrupper än ålder.
"Jag tycker inte att "räknefel" är rätt ord för vad du här gör, men uträkningen bygger på ett antagande som jag finner mäkta orealistiskt. För att du skall kunna faktorisera mellan år såsom du gör måste du anta statistiskt oberoende mellan år, dvs att om NN är en på måfå vald kvinna så ger hennes övergreppshistorik fram till år X-1 ingen ledning beträffande sannolikheten för övergrepp år X."
Felet ligger i att det inte är oberoende slumpmässiga händelser, inte min uträkning.
Precis mitt påstående att din uträkning saknar oberoende slump.
För att förenkla ditt fel så kan man göra exempel av din uträkning.
Exempel.
Sannolikhet att bli våldtagen är konstant större än 0, vilket ger att man blir våldtagen förr eller senare, dock kanske efter först n antal miljoner år.
För att ovan exempel ska gälla krävs det att alla blir våldtagna eller att våldtäktsmän kan systematiskt och metodiskt avgöra vem som har eller inte har blivit våldtagen.
Eftersom båda teserna ovan är löjliga återstår det att titta på ditt resonemang om vad som krävs för sammanhängande våldtäkt under en livstid.
Din uträkning lämpar sig för statistisk urval vilket din bloggranne säkert säger att du är jätteduktig på att räkna ränta-på-ränta effekt vilket är något helt annat och att du använder ränta-på-ränta med värde för sannolikhet visar är felet i din uträkning.
Short Version för er som inte orkar läsa:
Cornu använder fel metod för sin uträkning, den metod han däremot använder är rätt utförd, och Cornus håller fast vid att felet inte är i hans uträkning trots att valet är hans eget av formaliseringen.
Grattis!
Nej.
Cornucopia 09:09, jag tycker inte att du korrekt fångar andemeningen i mitt ebrevssvar när du tillskriver mig uppfattningen att "uträkningen är inte fel, utan korrekt utförd". När jag skrev att jag "inte [tycker] att 'räknefel' är rätt ord för vad du här gör" så menade jag inte att uträkningen var rätt – jag menade bara att felet inte var av aritmetisk natur. Felet låg i ditt oberoendeantagande, och jag bedömer det felet som såpass allvarligt att det svar du kommer fram är fullkomligt irrelevant för hur det faktiskt ligger till i frågan.
Här, for the record, är hela mitt svar:
"From: Olle Häggström
Sent: Tuesday, February 11, 2014 08:43
To: Lars Wilderäng
Subject: RE: Räknefel i detta?
Du skriver i bloggposten att 'sammantaget under åldern 16 – 79 år blir risken att utsättas för sexualbrott 1 – (0.966)^9*0.99^20*0.993^20*0.999^15 = 0.487, eller 48.7%'. Jag tycker inte att 'räknefel' är rätt ord för vad du här gör, men uträkningen bygger på ett antagande som jag finner mäkta orealistiskt. För att du skall kunna faktorisera mellan år såsom du gör måste du anta statistiskt oberoende mellan år, dvs att om NN är en på måfå vald kvinna så ger hennes övergreppshistorik fram till år X-1 ingen ledning beträffande sannolikheten för övergrepp år X. Om, vilket jag håller för troligt, vissa kvinnor har större benägenhet än andra att utsättas för övergrepp (t.ex. genom att under lång tid leva med en våldsbenägen man eller mer allmänt röra sig i dåliga kretsar) faller detta antagande. Jag tror därför att dina 48,7% är en mycket kraftig överskattning.
Olle"
Helt ok, Olle. Utelämnade det övriga då det kunde tolkas som ett skuldbeläggande av brottsoffren, även om det knappast var avsikten.
Aha, tack för det. Jag ser nu hur min näst sista mening skulle kunna tolkas som ett skuldbeläggande av brottsoffret, men som du mycket riktigt antar så var det inte så jag menade.
Just. Vill någon skriva något som kan tolkas så, så får de lägga ut det själva.
Som framgått i andra kommentarer står tydligen 1% (jmf 1.1% drabbade av sexualbrott årligen) för hälften av brottsoffren ett givet år. Vad det nu innebär? Att vart tionde brottsoffer har utsatts två gånger? Att hälften utsatts för brott flera gånger? Det finns alltså en bias för vissa riskgrupper.
Frågan är dock hur mycket av det som fångas upp av att man i åldern 16 – 24 är ca 3x så benägen att utsättas för sexualbrott som i åldern 25 – 40.
Man måste naturligtvis titta på olika faktorer, men ålder verkar ha väldigt stor påverkan.
Om vi antar att åldern är det enda som påverkar, så bör min uträkning fortfarande vara relevant.
Det antagandet förefaller orimligt. Notera också att det faktum att åldern påverkar kraftigt är inte ett argument för att andra faktorer kan försummas. (Exempel: En genomsnittlig 50-åring tjänar mycket mer än en genomsnittlig 20-åring. Ändå har vi stor spridning mellan olika 50-åringar.)
Förutsatt att herrns siffror är korrekta (vi kan ha mumlat om något liknande i förra avsnittet av podd-radion 🙂 ) så är det svårt att tro något annat än att mängden sexual-brott, oavsett det faktum att vi numer räknar in mycket mer i den statistiken, gått upp något enorm senaste årtiondena.
Vilket naturligtvis inte folk som tror på att "allt blir alltid bättre" vill höra, men det är svårt att förneka den lätt paraboliska formen på kurvan över sexual-brott i Sverige. Men precis som man kan räkna in sjunkande priser på platt-TV och datorer i inflations-siffrorna och säga att "priserna går inte alls upp!" så kan man väl räkna in en sjunkande mängd bilinbrott som beror på att en bilstereo inte längre är något värd (och liknande) och säga "brotten ökar inte alls!".
Sexualbrott är dessvärre en ganska ödesbådande indikator över hur det står ut med moralen i de bredare folklagren, och även om de absolut flesta aldrig kommer ägna sig åt sexuellt våld är det ändå en skrämmande ökning. För jag har ju svårt att tro att statistiken beror på att den genomsnittlige våldtäktsmannen har blivit mångdubbelt mer aktiv…..
Moventia:
Jag är en rätt vanlig kvinna och har under mitt liv utsatts för
1) Sexuellt ofredande av pedofil (i umgängeskretsen) från 6-13 år vid upprepade tillfällen
2) blottning (i 10-årsåldern) en gång
3) sexuellt ofredande (en del gånger)
4) Våldtäkt där gärningsmannen blev dömd (en gång)
Sexuellt tvång är svårdefinierat och inkluderar ofta offrets rädsla för att säga ifrån, underdånighet och ibland kanske behagsjuka. Så där vet jag inte.
Beklagar.
Och själv är jag en rätt vanlig man som under mitt liv utsatts för
1) En tafsande moder när jag före skolådern satt i badkaret för att tvätta bort flensosten
2) Sexuellt ofredande och blottning när jag helt oförhappandes kom ner i källaren och fann mina kamrater därstädes onanerande för glatta livet. Jag var då 12 år.
Källare kan ofta kännas lite råkalla om vintern. De försökte nog bara hålla sig varma.
Också rätt vanlig man, blivit utsatt för ollningar på LAN, blottningar i bastu, helikoptern på hemmafester. Nu räknades visserligen inte blottningar, men tar vi sexuella ofredanden så räknar jag också in facerapes. Mörkertalet för män är säkert högt. BRÅ skulle gå i taket om alla ollningar kom in i statistisken
Alla som har gjort lumpen har väl runkat bulle, eller?
Även jag som inte gjort lumpen runkar gärna bulle. Sluta diskriminera!
Naturligtvis. Det är därför låg risk kombineras med många som varit utsatta. Har lite vagt tyckt att det är konstigt att båda dessa utsagor verkar sanna, men över lång tid så blir det ju så.
Cornu, jag undrar bara varför du satte åldersgränsen till 16 för brott och 18 för sexualbrott. Någon särskild anledning?
BRÅ:s statistik för brottsoffer (utsatthet) och anmälda brott har olika indelning. Dessutom är det inte "brott", det var sexualbrott respektive våldtäkt.
Jaha okej, ja jag hade glömt bort brotten när jag läst mig så här långt ner bland kommentarerna. Fan vilka korkade kommentatorer du får tampas med ibland…
Behöver du ett akut lån eller finansiell tjänst? Kontakta [email protected]/http://charitycorporation.gnbo.com
Vad i h-e är detta?
Finansiell blottning, eller vad?
Cornu är lite sen med att rapportera om det skenande antalet våldtäkter så jag lägger en snart fyra år gammal länk för den som vill se statik som visar att Sverige avancerat till andra plats i världen vad gäller våldtäkter. Att det är den förda invandringspolitiken som är huvudorsaken kan väl inte någon tvivla på. Kulturmarxister som ju saknar all moral och känsla för sitt eget folk, kan däremot hitta på vad som helst för att vilseleda och bedra det svenska folk som är utsatt för brottsligheten.
http://www.friatider.se/sverige-toppar-internationell-valdtaktsstatistik
OT: Ledsen om jag lägger in "Breaking News" i denna utmärkta tråd. Heder till Cornu.
Möjligen kan bif länk på sikt göra lite för att förändra kvinnors ställning och integritet i t.ex USA etc.
The Intercept har öppnats. En helt ny nyhetsbyrå startad av bl.a Glenn Greenwald m.fl.
Då förstår ni vad byrån har för syfte. Kriget mot odemokratiska och maktfullkomliga regeringar
har nu startat på allvar.
https://firstlook.org/theintercept/2014/02/10/welcome-intercept/
ps! Har själv ett övergrepp i bagaget!
Förmodligen är mörkertalet stort, speciellt där båda känner varandra och den ena inte vill lyssna på ett nej, där ungdomar och sprit är inblandat, och där barn utsätts.
En liten anekdot. Hade en gymnasiekamrat som hade sex med en fjortonårig tjej. Tjejens storasyrra drog som hämnd in killen i en bil och våldtog honom. Han berättade att han var livrädd under hela proceduren, vilket vi andra inte kunde förstå alls. Inga anmälningar blev det av detta.
Föreslår en webb-poll om du vill ha statistik. Vore intressant att se hur många män och kvinnor som råkat ut för övergrepp, som vuxna och barn.
Är detta en ekonomiblogg eller vad f-n ???? Upp, upp, upp
Jag minns Eva Lundgrens utredning "Ofrivilligt kramad" förlåt "Slagen" dam, som basunerade ut att nästan hälften av alla kvinnor utsatts för våld av en man efter sin 15-årsdag. Till saken hör dock att "våld" innefattade allt från ofrivilliga kramar till grova våldsbrott, vilket innebär att över hälften av Sveriges kvinnor inte ens blivit utsatta för en ofrivillig kram!
Undersökningen omfattade 10000 kvinnor men inte en enda man, så hur statistiken såg ut åt andra hållet fick vi inte veta.
Som man frågar får man svar.
Antagligen har alla kvinnor utsatts för ofrivilliga kramar, men hälften vägrar utmåla sig som offer i feministiska undersökningar. Ungefär vad man kan förvänta sig.
Mycket intressant! Verkar stämma också med andra undersökningar (Slagen dam, även om din beräkning leder till något för höga våldtäktssiffor.) Men som approximation över sexbrottsproblematiken för kvinnor är det en bra analys. Det stämmer ganska bra med min egen bekantskapskrets också, där jag bedömer att ca 5-10% kvinnor har blivit våldtagna, men definitivt 50% har utsatts för andra typer av sexbrott – där givetvis ofredande är det vanligaste.
Det är väl som felparkering-somliga gör det till en vana!
Som mamma till döttrar kan jag bara säga, det är ett krig som pågår därute för unga kvinnor. Dom måste hela tiden vara på sin vakt, särskilt om dom ser bra ut. Min 20-åring har utsatts för inte mindre än två våldtäktsförsök! Fattar ni vad rädd hon är att vara ute ensam när mörkret fallit? Andra gången en man tryckte upp henne mot väggen i en gångtunnel valde hon att lura honom till en öppen bensinstation så han hamnade på bild och hon kunde få hjälp av personal. Kräver nerver men som hon själv sa, det är ingen ide att kämpa emot ngn som är dubbelt så stor, bäst använda huvudet istället. Så ni män som snackar ner det här inlägget, skäms!!
Näe, jag väljer oxå en kuk i röven framför att göra mitt yttersta för att kämpa emot. Visar väl på kvinlig mentalitet att jaja, bara ställa upp.
MJ: Kan du utveckla den tanken eller är den färdig som den står?
MJ, du missförstod. Hon lurade honom med sin list och kunde därför undvika att bli påsatt av en apa. Men det kanske var för subtilt för dig att förstå? Kvinnans list övergår mannens förstånd. (och stavning)
Åh, äre bibelcitats-maraton?
Jag kontrar din "kvinnans list" med 1 Timotheos:
"Kvinnan skall ta emot undervisning i stillhet och alltid underordna sig. Att själv undervisa tillåter jag henne inte och inte heller att bestämma över mannen, utan hon skall hålla sig tyst och stilla."
Även den här gamla godingen från Habakucks bok kan vara relevant i sammanhanget:
Ve dig som iskänker vin åt din nästa och blandar ditt gift däri och berusar honom,
för att få skåda hans blygd! Med skam skall du få mätta dig i stället för med ära. Ja, du skall också själv få dricka, till dess du ligger där med blottad förhud.
MJ,
du kanske borde prova på att vara i en maktlös situation där dina försök att värja dig är helt utsiktslösa och bara förvärrar situationen? Då kommer du att inse att du inte kan välja att göra ditt "yttersta för att kämpa emot" utan blir tvungen att hitta andra vägar.
Rekommenderar Eurostat http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/submitViewTableAction.do?dvsc=9
Där framgår det att Sverige i nominella tal ligger i täten (plats 8 i EU) med antal våldsbrott och i förhållande till befolkningstäthet ligger vi antagligen högst upp dvs vi är "värst". En annan intressant detalj är att många andra länder har en nedåtgående eller stabil trend sett över en tioårsperiod. Sverige hör till de fåtal som går i motsatt riktning dvs våldsbrotten ökar. I denna siffra ingår våldtäkter, jag har tidigare hittat siffror som bekräftar att just våldtäkter har ökat mer än andra våldsbrott i Sverige men har inte länken sparad.
Utvecklingen är i högsta grad oroande och BRÅ verkar jobba för att lägga locket på istället för att larma!.
@Besser Wisser 15:26
Din rekommenderade länk kan jag inte öppna. Kan du?
Annars ligger Sverige på en förstaplats i EU över antalet polisanmälda brott per 100000 invånare för många brottskategorier, t.ex. narkotikabrott, sexuellt våld, våldtäkt, sexuella övergrepp på barn, misshandel på senare år.
Jag håller med dig. Jag anser att BRÅ är en ovetenskaplig klåparmyndighet, som har spelat med i brottsutvecklingen, och borde inte heller få ha ansvaret för kriminalitetsstatistiken. SCB är bättre skickat för det ändamålet.
Källa:
Eurostat, United Nations Office on Drugs and Crime
http://www.unodc.org/documents/data-and-analysis/Crime-statistics/Drug_related_crimes.xls
http://www.unodc.org/documents/data-and-analysis/statistics/crime/CTS_Assault.xls
http://www.unodc.org/documents/data-and-analysis/statistics/crime/CTS_Sexual_violence.xls
Ja, våldtäkt är förfärligt, inte minst för att det är så vanligt. Men jag måste säga att jag blir upprörd över följande påstående:
"Samtidigt är det knappast så att man går igenom den förnedring och de plågsamma medicinska undersökningar och förhör man som våldtäktsoffer får genomföra, om man inte känner sig våldtagen. Offrets upplevelse är genuin, oavsett vad lagen och våra tings- och hovrätter säger."
Vad har du för grund för detta påståendet?! Det finns ju tvärtom ett flertal uppenbara anledningar för en kvinna att göra en falsk våldtäktsanmälan, t ex för ekonomisk vinning (skadestånd), för att hämnas, för att slippa ta ansvar för ett snedsteg, för att ha som ammunition i en vårdnadstvist, för att få medkänsla eller uppmärksamhet… och så kan man fortsätta.
Enligt mina begränsade observationer i min bekantskapskrets (ej ögonvittne) och på grund av ovanstående incitament, så skulle jag anta att antalet falska anmälningar är i samma storleksordning som antalet sanningsenliga anmälningar. Om en anmälning sedan leder till fällande dom, ja, det är som vid alla domstolsförhandligar, inte helt olikt ett parti yatzy.
Det är dock en viktig poäng här: det kan vara otroligt kränkande att bli falskt anklagad för ett allvarligt brott som t ex våldtäkt, inte minst för att en stor del av befolkningen har samma vidriga åsikt som Cornu, att kvinnor som anmäler en våldtäkt gör det knappast utan att de känner sig våldtagna – härav följer att en anklagad man alltid är skyldig, oavsett vad han säger, oavsett vad domstolen kommer fram till så kan aldrig rentvås utan måste leva med stämpeln för alltid i mångas ögon – för en kvinna ljuger ju knappast om något sådant. Ingen rök utan eld, det vet man ju…..
Nej, det finns all anledning att ifrågasätta sanningshalten i anmälningar också av så vidriga brott som våldtäkt.
@Magnus Palm 21:49
"Enligt mina begränsade observationer i min bekantskapskrets (ej ögonvittne) och på grund av ovanstående incitament, så skulle jag anta att antalet falska anmälningar är i samma storleksordning som antalet sanningsenliga anmälningar."
Ditt antagande anser jag vara helt galet, vilket jag säger utifrån mina egna observationer av min omvärld och studier av statistik. Jag får intrycket att du har låga tankar om kvinnor i största allmänhet. Rör din observationer:
från kvinnor, som har för dig erkänt att de har falskanmält någon man för våldtäkt, eller,
från män/pojkar och deras utsagor?
"Nej, det finns all anledning att ifrågasätta sanningshalten i anmälningar också av så vidriga brott som våldtäkt."
Ja, det är vad rättsvårdande myndigheter/domstolar hela tiden gör.
Att det sedan blir så få fällande våldtäktsdomar, i fall där en man ska prövas för att ha våldtagit en kvinna, beror i mycket liten utsträckning på att kvinnan begår mened, utan på att det inte finns tillräckliga bevis för fällande dom.
Utan att säga något om andelen falska anmälningar, hur kan det innebära "låga tankar om kvinnor i största allmänhet"?
Att tro att förhållandet ligger på 50/50 borde ju vara lika höga tankar om båda könen, medan du i stället har låga tankar om män.
Gruelse, det är korrekt observerat att jag inte har särskilt höga tankar om kvinnor i största allmänhet. Inte om män heller, dvs i en så stor grupp är de flesta ok men det finns också många rötägg.
Jag kan ju påstå vad som helst av anekdotiska orsaker till att jag tror det är vanligt med falska anmälningar utan att detta tillför något av värde, men jag har alltså inte varit personligen inblandad eller anklagad – som tur och väl är för då hade jag ju varit automatiskt skyldig enligt Cornu (och dig?).
Min antagelse är i utgångspunkten minst lika giltig som din i o m att jag har angett ett flertal plausibla anledningar till att det kan vara just så, men om du i dina studier av statistik har kommit över en trovärdig studie som visar att falska våldtäktsanklagelser är ovanligt så är det intressant, dela gärna med dig! Uppriktigt alltså. Men kom inte dragandes med att det är sällan att mened bevisats; det är ingen indikation på att det är ovanligt i saker som ofta (oftast?) bygger på ord mot ord.
När det gäller uttrycket "av samma storleksordning" så kan det kanske förtydligas en aning (inte för dig då, Gruelse, men för andra som inte har studerat statistik): det är ett grovt mått på "jämförbara" mängder, där ingen är mer än tio gånger större än den andra. T ex så är nio sanningsenliga våldtäktsanklagelser av samma storleksordning som en falsk dito.
Grejen är att du vet inte vad en person har gjort eller inte gjort och en anklagelse ändrar inte detta ett smack. Att anses vara "anklagad, alltså skyldig" är en stor påkänning om man är oskyldig och en helt oacceptabel behandling av en person oavsett om det utförs av rättsväsende eller i sociala sammanhang.
@Magnus Palm 08:40
Jag hade förväntat att du hade gett litet mer substans åt dina ”egna observationer”. Mitt intryck blir således att du baserar antagandet, att antalet falskanmälda våldtäkter är i samma storleksordning som antalet sanningsenligt anmälda våldtäkter, på incitamenten (”uppenbara anledningar”) i din kommentar 21:49.
Om nu hypotetiskt en kvinna bestämmer sig för att falskanmäla en man för våldtäkt, enligt dina uppenbara anledningar, så gör hon detta inte utan att riskera något. Hon lär kunna dömas för falsk tillvitelse.
”Falsk tillvitelse är i Sverige ett brott enligt brottsbalkens 15:e kapitels 7:e paragraf. Den som utan riktiga grunder anmäler annan för brott hos polismyndighet eller annan myndighet kan dömas upp till två års fängelse eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.” ( http://sv.wikipedia.org/wiki/Falsk_tillvitelse )
Dessutom måste kvinnan vara beredd på att konfrontrera den falskanklagade mannens eventuella släktingar och anhöriga, som i en del fall kan vara ytterst hotfulla, oberoende av om kvinnan har rätt eller inte. Rör det sig om tjej som går i skolan, så lär hon dessutom riskera att ständigt behöva konfronteras med killens kamrater och vänner.
Enligt UNODC polisanmäldes i Sverige följande antal våldtäkter för följande år:
2003___2235
2004___2261
2005___3787
2006___4208
2007___4749
2008___5446
2009___5937
2010___5960
2011___6532
Man bör vara medveten om att 2005 fick våldtäktsbegreppet en vidare innebörd.
”Av samma storleksordning” i betydelse inom samma tiopotens, används mer vid storhetsjämförelser, som uttrycks med relativt stora tal, och där logaritmiska diagram används av åskådlighetsskäl. T.ex. när man jämför massan hos olika himlakroppar.
När man använder begreppet ”av samma storleksordning” vid storhetsjämförelser, som uttrycks med relativt små tal (låt oss säga < 1000), så tolkar jag begreppet som ungefär lika stor. Det var denna begreppstolkning jag gjorde uitfrån din kommentar 21:49.
Våldtäkt betraktas som ett relativt allvarligt brott i Sverige. Kanske inte straffpåföljdsmässigt, men i det allmänna medvetandet. Så om nu det årliga antalet falskanmälningar mot män gällande våldtäkt var drygt ca 1000 stycken, vilket i så fall skulle vara otroligt allvarligt för ett rättssamhälle, så borde detta ha uppmärksammats av berörda myndigheter. Jag borde i så fall ha sett någon blänkare om det, och jag tycker att jag följer nyhetsflödet relativt bra.
Jag förnekar inte att någon man falskeligen har blivit anklagad för våldtäkt i Sverige, villket är förfärligt när sådant inträffar. Men det anser jag vara betydligt sällsyntare än 1000 fall om året.
Däremot kan mannen av diverse olika skäl (t.ex. kulturkrockar) ha en annan uppfattning huruvida en intim kontakt var en våldtäkt eller inte. Här kan vi nog finna en av källorna till att vissa män anser att de har blivit falskt anmälda.
Utan teknisk bevisning är dock våldtäktsmål svårbedömda, då ord kan stå mot ord. Domstolar har dock en övergripande regel som tillämpas vid brottmål – de ska hellre fria än fälla.
Jag såg för många år sedan ett reportage av en journalist som besökte en avdelning för sexdömda på ett fängelse. Ingen av de han intervjuade ansåg att de hade begått något sexualbrott. Alla sexdömda ansåg att de hade blivit oskyldigt dömda.
När det gäller våldtäkter i Sverige så är nog inte antalet falskanmälningar det stora problemet, utan antalet våldtäkter som inte anmäls, speciellt av unga tjejer. Ökningen av antalet fall av självskadebeteende, såsom sönderskurna armar, samt de oroväckande höga självmordsfallen bland unga, tyder, enligt mig, inte på en ökad benägenhet hos tjejer att göra falska våldtäktsanmälningar, utan på ett mer brutaliserat klimat med ett ökat sexuellt våld bland våra unga.
Jag kan ibland få otäcka vibbar från de som säger att vissa kvinnor gör falska våldtäktsanmälningar för att få pengar eller medlidande. Ibland misstänker jag att män eller kvinnor, som ha denna uppfattning, har en uttalat nedvärderande inställning till kvinnan.
Gruelse,
Trist att du inte kunde hitta någon statistik om antalet falska anmälelser, även om det var väntat. Det är inte lätt att undersöka en sådan sak, tyvärr, så då återstår bara tyckande och antagelser. Ens världsbild och de anekdoter man har upplevt eller observerat färgar ofta det man tror.
Man kan då tro att falska anklagelser är vanligt, ovanligt eller att det knappast sker. Detta betyder att en nekande man ofta, sällan eller knappast någonsin är oskyldig. Tyvärr lär vi inte komma till enighet..
När ord står mot ord så ljuger en av parterna, men ingen kan fällas, varken för brott eller falsk tillvitelse – och denna situation är mycket vanlig i våldtäktsmål. Både våldtäkt och falsk tillvitelse är alltså relativt riskfritt – och baserat på min världsbild att det finns många rötägg bland bägge kön så är antalet falska och sanningsenliga anklagelser av samma storleksordning. I två av två möjliga av mina anekdoter där kvinnan tar tillbaka sin anmälan så har dessutom mannen blivit övertalad av polisen att inte anmäla kvinnan för falsk tillvitelse. Den ena av dessa kvinnor har senare erkänt att hon hittade på detta för att hon ångrade att hon hade sex. En annan kvinna har för mig förklarat att hon blev våldtagen, men för en anna kamrat har hon förklarat att mannen övertalade henne till sex genom att säga att "får jag inte ligga med dig så tar jag självmord". Jag har flera anekdoter men de har inget värde för dig så det får vara.
Det jag blev upprörd över var att Cornu skrev att kvinnor knappast ljuger i sådana saker, hans förklaring är dessutom helt fel: det finns ingenting förnedrande i rättsmedicinska undersökelser och förhör för en kvinna som blåljuger om sin "upplevelse".
Magnus Palm 11:14,
Jag frågade dig i min kommentar 22:55:
”Rör din observationer: från kvinnor, som har för dig erkänt att de har falskanmält någon man för våldtäkt, eller,
från män/pojkar och deras utsagor?”
På den frågan fick jag inget svar från dig i din kommentar 08:40. Men nu ger du mig ett relevant svar, att du har pratat med kvinnor (åtminstone en?) som har varit med om situationer som vi har uppe till diskussion. Det uppskattar jag.
Jag utgår från att dina två återgivna anekdoter är sanna. Därför tycker jag de är intressanta och för debatten framåt. Kvinnan i den första anekdoten borde nog åtalas för falsk tillvitelse av den berörda mannen, tycker jag. Jag anser att kvinnan i den andra anekdoten blev utsatt för en man som tvingade till sig sex. Tvånget bestod i: om jag inte får ha sex med dig så gör jag detta och detta. Alltså våldtäkt, tolkar jag det som! För vad skulle konsekvensen kunna bli om kvinnan nekade den självmordshotande mannen samlag? Jo, om mannen tog sitt liv så skulle hon ha detta dödsfall på sitt samvete livet ut. Sådant kan vara svårt att bära med sig. Gjorde hon en polisanmälan mot mannen?
Jag har varken hittat eller stött på statistik, seriösa undersökningar, tidningsartiklar eller rapporter, som kvantifierar antalet falskanmälda våldtäkter per år i Sverige. Jag säger inte att falskanmälningar inte inträffar, eftersom man ibland stöter på tidningsartiklar som berättar om någon kvinna som har falskanmält någon för våldtäkt. Men dessa är få och betydligt färre än 1000 per år, anser jag. Som jag skrev tidigare, om det verkligen förhöll sig på det viset att det var drygt 1000 falskanmälningar av våldtäkt per år, så borde det märkas i samhället och uppmärksammas av rättsvårdande myndigheter.
Däremot har jag hört på radion att det är ett bekymmer från rättssamhällets sida att så få våldtäktsanmälningar leder till åtal. Våldtäktsmål är ju generellt sett relativt kniviga, eftersom det sällan finns vittnen. För att en åklagare ska kunna ta ett våldtäktsmål måste han ha tillräckligt med bevis för att vinna målet, annars lägger han ned åtalet. Denna förmenta uppgivenhet inför eventuella framtida våldtäktsmål som lätt kan sprida sig, skulle i förlängningen också kunna leda till att många verkliga våldtäkter aldrig kommer med i officiell statistik. Tendensen kan ju bli att man inte bryr sig om att anmäla. Detta är en otroligt farlig utveckling i ett samhälle som brutaliseras och där den sociala oron ökar. Mängden olyckliga människor kommer då att öka och spridas även till kommande generationer.
Det skulle också vara intressant att höra din åsikt om orsaken till den kraftiga ökningen av antalet polisanmälda våldtäkter mellan 2003 och 2011 (se min kommentar 02:33).
Gruelse,
Till skillnad från dig så menar jag att personliga anekdoter inte hör hemma i generella diskussioner och egentligen inte borde tas hänsyn till när man formar sin uppfattning, eftersom de är för få för att kunna dra några slutsatser ifrån. Men jag erkänner att jag inte lyckas hålla detta själv, mina få observationer har onekligen färgat det jag tror i saken.
Jag beskrev tre separata händelser, två där polisen övertalade mannen att inte anmäla kvinnan för falsk tillvitelse. Ordagrant från den ena gången: "Låt det ligga, var du glad att det inte blev mer av det här istället!". Möjligen är detta en standardhållning hos polis och myndigheter i liknande fall. Man kan ju annars undra varför så många påstår att de är oskyldiga men inte anmäler kvinnan för falsk tillvitelse? Tänk dig in i en situation där berörda myndigheter uppmanar alla nekande män att anmäla, lika ihärdigt som kvinnor nu uppmanas att anmäla våldtäkt. Du inser snabbt att detta kommer aldrig att hända, eftersom det motverkar prio 1 – att få alla kvinnor att anmäla våldtäkt. Och detta är riktig prioritet! Det är inte ett stort problem för en man att bli falskt anklagad, problemet är att man därefter blir stämplad som skyldig i sociala sammanhang "oavsett vad tingsrätten och hovrätten säger", som Cornu uttrycker det. Tonåringen som blev anklagad i anekdot 1 fick flytta och hamnade snett, har inte hämtat sig än mer än tio år efter.
Kvinna nr 3 anmälde inte vad jag vet. Till saken hör att mannen var en notorisk kvinnojägare och hon var djupt religiös. Antar att hon gikk med på sex mot sin vilja, men våldtäkt? Nja. Sexuellt utnyttjande kanske, nyckelordet är att hon gick med på det, man kan inte gå med på att bli våldtagen, känns åtminstone så i mitt rättsmedvetande. Minns iaf att jag fick en helt annan syn på förövaren när jag hörde den mer exakta beskrivningen ifrån min kamrat, och att jag tänkte att kvinnor tydligen har lätt för att bre på.
Antalet anmälningar har nog främst ökat på grund av att antalet våldtäkter har ökat, tragiskt nog! En annan anledning kan vara ett ökat fokus på att kvinnor ska anmäla det de utsätts för. En orsak till fler våldtäkter kan vara ökad invandring eller ändrat ursprung hos nya invandrare, trots allt så är det nästan bara invandrare som misstänks och döms för överfallsvåldtäkter, "tyvärr" kanske man ska tillägga eftersom det framkallar rasism, men så är det.
Jag börjar tröttna lite på den här diskussionen så detta blir möjligen mitt sista inlägg. Ha en god kväll och kom ihåg att det man inte vet om en människa, det vet man faktiskt inte heller och antar man eller påstår något ändå så är man ute på tunn is.
Man, inte minst jag, måste ha en ödmjuk och förutsättningslös inställning till våldtäktsanmälningarna som försiggår i det svenska samhället. Ämnet är komplext och nog så viktigt för de inblandade samt för Sverige som rättsstat. Därför tycker jag att det åligger BRÅ att undersöka och redovisa varför våldtäktsanmälningarna ökar och om det är många falskanmälningar.
Det du skriver är relevant och intressant och jag tar till mig det. Jag tycker det inte är fel med belysande exempel/anekdoter, som, om jag har fattat dig rätt, är:
Anekdot 1:
En kvinna anmäler en tonåring för våldtäkt. Hon tar tillbaka anmälan, ty hon har erkänt att hon hittade på för att hon ångrade att hon hade sex med tonåringen. Polisen uppmanar tonåringen att inte anmäla kvinnan för falsk tillvitelse. Istället flyttar tonåringen flyttar från orten pga. händelsen.
Anekdot 2:
En kvinna anmäler en man för våldtäkt. Hon tar tillbaka anmälan. Polisen övertalar mannen att inte anmäla kvinnan för falsk tillvitelse.
Anekdot 3:
En djupt religiös kvinna har sex med en notorisk kvinnojägare, efter att mannen uppenbarligen har hotat med självmord om hon inte går med på sex.
För djupt religiösa människor är självmord ett fruktansvärt brott; det är ju ett brott mot Guds skapelse. Dessutom är regeln oftast, att sex ska man bara ha sex inom äktenskapet. Kvinnojägaren i anekdot 3 visste vilka strängar han skulle spela på för få sex med den religiösa kvinnan – genom att hota med självmord. Jag antar då att kvinnojägaren och den religiösa kvinnan inte var man och hustru.
Jag, som lekman, lutar nog åt att det som han gjorde mot den religiösa kvinnan kan rubriceras som våldtäkt, enligt Brottsbalken 6 kap 1 § (Dock ett svårt gränsfall):
”Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.”
Det är väldigt oroväckande att våldtäktsanmälningarna, till skillnad från många jämförbara länder, ökar kraftigt i Sverige. T.ex. för Tyskland ser antalet polisanmälda våldtäkter mellan 2003 och 2011 ut så här enligt UNODC:
2003___8 766
2004___8 831
2005___8 133
2006___8 118
2007___7 511
2008___7 292
2009___7 314
2010___7 724
2011___7 539