The Guardian har skrivit en artikel om de nordiska länderna, och konstaterar att Sverige är en enpartistat, där åsikter förtrycks och förföljs om man inte följer enpartistatens konsensusuppfattning. The Guardian har alltså korrekt identifierat att vi lika gärna kunde gå till val över personal inom ett och samma parti, Riksdagspartiet, som står för (s)ocialis(m) – alla åtta partierna.
Ett citat ur artikeln:
“Effectively a one-party state – albeit supported by a couple of shadowy industrialist families – for much of the 20th century, “neutral” Sweden (one of the world largest arms exporters) continues to thrive economically thanks to its distinctive brand of totalitarian modernism, which curbs freedoms, suppresses dissent in the name of consensus, and seems hell-bent on severing the bonds between wife and husband, children and parents, and elderly on their children. Think of it as the China of the north.”
Man bor i Stockholm för den härliga atmosfären
sägs det, träffa människor och sådant. Foto från resan till onsdagens förlagskonferens. |
Kanske är det bara jag? Eller äsch, det är bara jag, men när jag åker till Stockholm brukar jag gå omkring och titta på folk och dessutom hälsa, t ex på tunnelbanan. Folk blir fullständigt chockerade och ser livrädda ut. Det är bara författaren i mig, som finner det intressant att studera människor, fundera över vilka de är och vart de är på väg, och varför.
“The Swedes are, he says, “highly adept at insulating themselves from each other”. They will do anything to avoid sharing a lift with a stranger, as I found out during a day-long experiment behaving as un-Swedishly as possible in Stockholm.”
Ett utmärkt ställe att studera människor är t ex tunnelbanan, där man kan konstatera att samtliga resenärer lika gärna kunde åkt bil. De stirrar ut genom fönstret, studerar sina fötter väldigt nog, leker med sin iPryl eller isolerar sig från omvärlden med hörlurar. Mest fascinerande är de som stirrar ut genom fönsteret. På tunnelbanan, dvs rakt in i en bergvägg, och inte bara på stationsbilden ovan.
När skrämde du en stockholmare sist genom att titta på vederbörande och rent av säga “hej”? Eller kanske “tack” eller “varsågod” om någon håller upp dörren?
Har ni ens reflekterat över att ingen möter någons blick? Jag var inte snabb nog med kameran, då jag försökte vara diskret. Det var ännu värre och tydligare innan folk klev av på stationen. Kan dock konstatera att eftersom ingen tittar på någon annan så behövde jag inte ens vara diskret med kameran. Jag kunde antagligen klätt av mig naken, utan att någon skulle reagerat. (s)o(m)bie(s)?
79 kommentarer
Inte helt osann, tyvärr.
Fast vore det inte mer korrekt att använda DDR-Sverige, för att hålla historien lite mer korrekt. I den Tyska Demokratiska Republiken fanns det också flera partier att rösta på, men de små var marionetter.
Trevlig helg för övrigt, och ser fram emot nya boken.
mvh
Statsmannen
Svenskarna skulle behöva genomgå något slags psykoanalys. Vi är defekta i huvudet på något sätt. Man borde utlysa ett tiomiljonerspris till den som lyckas sätta fingret på sjukan vi lider av och ordinera en välfungerande terapi.
Kanske skulle vi behöva tydligare normer. I England var jag på en fotbollsmatch. När 10000-tals fans välde ut från arenan så gick de både på trottoaren och ute i vägen,men när en kvinnlig polis ropade: Walk on the pavement,please! Då hoppade alla upp på trottoaren. Tydligen var det inte socialt accepterat att bråka med polisen om en sådan sak. Om alla vet vilka regler som gäller kan polisen gå obeväpnad och styra en folkmassa med ett enkelt : please
Nja, i UK hade de som vägrat gå på trottoaren blivit arresterade och belagda med någon slags ASBO-order. Storbrittanien är ett extremt kontrollsamhälle i jämförelse med Sverige.
Håller med Baron. Kolla på alla deras kameror överallt. Ingen möter väl blicken eller hälsar i London heller?
Dessutom skall väl inte britterna läxa även om det är deras vana trogen. De tror ju jämt att de skall vinna fotbolls-vm eller f1 precis som vi svenskar. Inte så olika ändå…
Det är klart att en del av våra beteenden har att göra med att vi försöker fokusera på "viktigheter" snarare än på meningslöst småprat. Och att engelsmännen inte är så förfärligt annorlunda än svenskar. Det är i ganska hög grad storstadsmentalitet det handlar om. Men inte tror jag att vi mår särskilt bra.
Jag har vid ett flertal tillfällen startat trevliga samtal med personer på tunnelbanan, men till 100% har de jag pratat med varit besökare i Stockholm och i 90 % av fallen har det varit utländska turister som jag börjat prata med. Utfallet har i inte alls blivit det samma när jag varit i Tyskland. Där har jag till och med varit med om att främlingar startat diskussioner med varandra när de åker kommunalt, men det klart, tyskarna kanske är ett levnadsgladare folk än svenskarna. I Stockholm tror jag oxå att det finns fler som är rädda när de rör sig i stan och i tunnelbanan än vad det gör i Norrland eller i andra storstäder i Europa.
Det är mycket lättare att få kontakt med folk i småstäder eftersom de är dels små, och dels är (var) svenskhomogena. Det är inte så konstigt, dem amerikanske forskaren Robert Putnam har funnit att en hög nivå av mångkultur gör att folk isolerar sig och förlorar förtroendet för varandra, även om de är av samma etnicitet.
Tyckte mig helt subjektivt uppfatta att stämningen på stan blev betydligt dystrare och osäkrare efter tragiken med flickan Krantz.
Tror mig för övrigt ha läst att han som ledde arbetet på tunnelbanan ansåg sig ha dödat huvudstaden. Det är trist att åka under jord och inte se solen och fjärdarna, speciellt under vintern. Men det blir bättre för politikerna nu när familjen Banan ska åka kollektivt och broarna blir mindre igenkorkade.
En stad behöver inte vara otrevlig för att den är stor. München kallas
Der millionendorf för att det där är så lätt att prata med folk.
I Wien hälsar man artigt på alla som kommer in i en affär, det är precis som i Norrland.
I New York är det lättare att få kontakt med människor än i Stockholm.
Är det så konstigt att svensken inte vill prata med svensken när vi nu är så sura,tvära och griniga i nästan allt vi säger och gör. Ta dig själv till exempel!
Har du träffat mig? Nej.
Träffat?
Har inte ens siktat på dig.
Mött skulle det väl vara?
En författare skall använda rätt ord, herr Lars.
Du börjar bli ganska tramsig, Skepparn. Kör du med dubbla identiteter här i tråden? Du svarar som om det är du som är Arne Plahn.
Ganska?
Torde vara ett mycket vänligt omdöme om det gäller mig.
Nej,det gör jag nu inte.
Fråga bloggaren
Han har ju stenkoll på IP numren våra.
Jag har stött på C en gång och han var skämtsam. Han blir nog av med aggressionerna på jobbet.
Vet inte om jag håller med dig, kgb35. Jag har roligt på jobbet mest hela tiden. Ibland har jag långtråkigt, men då hittar jag på något, så blir det roligt igen. Jag jobbar i stort sett alltid med ett leende på läpparna, möjligen ibland med veck i pannan.
Det är bara det att många projicerar sin egen sinnesstämning på det jag skriver, och blandar ihop allvar och städat skämt. Vilket förstås är helt avsiktligt från min sida. Jag utelämnar som bekant alltid smileys och annat sådant.
Bra då håller du förhoppningsvis på länge än.
Jag skulle nog satt i två smileys i texten ovan. 🙂 En vid varje underfundighet. Den förra var en referens till skepparens kommentar. Det andra en vändning på ett talesätt.
Nja, inte är det så jävla tjo och tjimmigt i London heller… Att inte titta folk i ögonen eller hälsa är normalt storstadsbeteende. De som har tilltalat mig i London är 1) män som fulraggar 2) knarkare 3) psykiskt sjuka. Svenska killar är lyckligtvis trevligare och jagar inte offentligt (även om det förekommer, men är faktiskt ganska ovanligt jämfört med om man befinner sig utanför landets gränser).
The Guardian har annars rätt i att vi för en "destruktiv" familjepolitik. Å andra sidan så står bankerna för en familjefrämjande politik iom att det är nu är för dyrt att skilja sig – åtminstone i Stockholm, vilket också märks i statistiken. Att det fortfarande är så många som skiljer sig tror jag beror på att folk inte har fattat att vi har avskaffat välfärdsstaten och att det i dag ÄR familjen som måste stå för den ekonomiska tryggheten.
Artikeln i The Guardian har 2816 kommentarer. Ingen människa som orkar kolla igenom dem. Det tar väl en hel dag. Annars finns det troligen en del värdefulla synpunkter. Om läsarna kunde ge betyg åt kommentarer hade intressanta kommentarer lättare att komma upp till ytan.
En god ide Kuckeliku.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Tyckte de jag hann kolla var mycket nordenpositiva.
Ni/vi tycks inte vara så illa omtyckta.
Bara göteborgare och tuppar(?) som ogillar oss.
Det torde man klara galant.
Artikeln i The Guardian är reklam för artikelskrivarens bok på samma ämne. Dock är jag något tveksam över hur bra reklam det är. Men man får väl lita på författarens känsla för målgruppen i England som förmodligen gillar förmodligen att läsa nedsättande personliga betraktelser över andra länder. Som Svensk finns det ingen anledning att hetsa upp sig över artikeln, som vissa verkar ha gjort i kommentarsfältet.
Att den tas upp på den här bloggen visar att vi har något slags mindervärdeskomplex, att vi är överintresserade av vad andra skriver om fosterlandet, speciellt om det är nedlåtande, för vi är ju bäst i världen på i princip allt.
Att titta ut genom fönstret i tunnelbanan är ett sätt att på ett icke påträngande sätt betrakta sina medresenärer via spegelbilden i fönstret. En kunskap som lantisar inte riktigt fattar. De bara sitter där och blänger otrevligt rakt på sina medresenärer.
Fniss.
Du medger alltså att folk inte klarar av att någon tittar på dem?
Jag skulle säga att fönstret är en vilsam intetsäga yta att vila blicken på medan tankarna gör sitt viktiga.
Jag vet inte varför det skulle vara att föredra att säga "Hej" och "Goddag" till alla på tunnelbanan. Det blir rätt hafsiga och ytliga samtal, om de ens är villiga att haka på.
Det är ju inte som så att folk har obegränsat med tid att fundera, så eventuell tunnelbanetid tror jag kan duga rätt bra till det. Korta pauser att sortera och samla tankar.
Tycker man att det verkar väldigt värdefullt att inleda halvdana ofärdiga små samtal som mest lär bestå av hälsningar och artighetsfraser, så kan man ju göra det. Men jag tror vi kan sluta oss till av utfallen att de flesta inte tycker det är så mycket att hänga i julgranen.
Det är förresten inte i tunnelbanan som samtalen försiggår, så bildkommentaren från tunnelbanan om attt man flytta till Stockholm för den härliga atmosfären och träffa människor, är som att fota en restaurangtoalett och säga att "här trodde man att man går på krogen för den aptitliga miljön och fina inredningen, men det ser man ju hur det ser ut med den saken".
Vaddå titta in i en bergvägg? Det är fullt med kabeldragningar och installationer att titta på, synd bara att tunnelbanan går så snabbt.
Man kan även räkna lamporna
Märk väl att Stockholm=Sverige. The Wannabe City. Staden där alla kissar ner sig av upphetsning för att någon i New York kommer på att man kan brygga sitt egna öl med pelargonblad i. Hade The Guardian åkt till vilket annat område i Sverige som helst så hade dom fått en annan bild.
Har The Guardian skrivit artikeln?
Massolit förlag t.ex Stjärnklart?
Nog finns det en författare bakom?
Varför så blygsam,Lars?
Och precis som i Kina så accepteras enpartiväldet så länge som man levererar.
Och leverarar har man faktiskt gjort, Sverige är trots allt ett av världens rikaste länder.
Haken?
Jo, leveransen har varit i formen av ett SMS-lån, lev nu betala sedan. SMS-lånet är naturligtvis bostadsbubblan samt andra långsiktiga underskott, tex kommunernas pensionsbetalningar mm.
Men politikerna har investerat mycket prestige i att leveransen bestått av en klok politik, med högprofilfrågor som klimatalarmism, genusvetenskap, privatiseringar, globalisering, mm.
Politikernas samhällbygge är en chimär, ett luftslott, som kommer att rasa.
Och när fuskbygget rasar så börjar det intressanta. Troligtvis blir det som i Grekland, befintliga partier marginaliseras. Frågan är vad det blir istället? Höger eller vänsterdiktatur? Återdemokratisering? Och hur kommer processen att se ut? Sammetsrevolution som i Tjeckoslovakien? Inbördeskrig som i Jugoslavien? Byte till en mera hårdför diktatur som i Vitryssland?
Som någon skrev innan så är Sverige mest likt DDR i det forna östblocket, så sannolikt kommer utvecklingen likna det som skedde där, dvs en relativt fredlig process.
Jo,visst!
Men DDR hade ju Västtyskland som tog hand om dem.
Vem f-n vill ha ett Sverige i upplösning?
Betydligt mindre fredliga processer emanerade dock från den nämnda regionen ett halvsekel tidigare.
För att inte tala om 1618-1648…
På tal om enpartistaten är det ett ämne där jag tycker detta är extra tydligt: abort. Detta är ett av de etiskt svåraste ämnena som finns där gränsdragningen mellan mammans och barnets rättigheter debatteras av hela världen.
I Sverige har vi uppfunnit en helt godtycklig kompromissmodell där mamman bestämmer själv i X veckor och sedan ska samråda med socialstyrelsen i Y veckor och sedan är det förbjudet. För all del en bra modell kan jag tycka.
Det intressanta är att om man så mycket som piper i en annan riktning än denna modell så är man ond. Prova skriva en debattartikel, du är paria direkt.
Moventia:
Medger att vi är ett konstigt folk. För att generalisera: På landsorten mobbar man nykomlingar som inte fullständigt faller inom deras godkända mönster. I storstan Stockholm isolerar sig folk väldigt ofta. Många är rädda att göra bort sig och springer med ögonen i backen och kutad rygg för att undvika någon slags kontakt med omvärlden.
Familjesammanhållningen är på upphällningen och ungarna och gamla skuffas undan på anstalter, som ska få kosta så litet som möjligt. Ingen protesterar på allvar. Andelen skilsmässor och ensamhushåll är väl störst i världen.
Skönt att bo på ett mångkulturellt ställe där allt är mycket mjukare och roligare.
Den erfarenheten har inte jag.
Vi flyttade ut från en av Stockholms norra förorter med tvenne barn till ett lantbruk.
Hade aldrig arbetat som bonde.
Mobbad?
I h-e.
Synnerligen hjälpsamma grannar.
Snickarens hustru kom med ett mycket gott uppslag.
Varvid jag öppnade en rörelse även på gården.
Och hon fick en anställning…
Mobbad där?
Tvärtom !
Man skall akta sig för generella omdömen.
Se på f-n
Även jag kan vara positiv.
Testa väx upp i en svensk småstad och skilj dig från normen.
Eller väx upp där helt normalt och flytta därifrån och sen vänta 10 år innan du kommer tillbaka.
Blir ju en annan sak om du flyttar ut och försöker vara och göra som lokalbefolkingen redan gör, Då får ni redan där en gemenskap.
Varför finns det så många t.ex. bögar, punkare eller andra mer "extremer" i storstäderna? (Frugan anmärker t.ex. på att det är så otroligt mycket bögar ute i Oslo).
Helt enkelt för att man samlas i storstaden då man inte alltid får plats i de små samhällena när man sticker ut. Är man stans enda homofil, eller svartrockare eller vad det nu än må vara så kommer folk peka finger på den ensamme.
Det där har nog mer med allmänna förfallet i landet att göra. Fler och fler saknar medel, åk utanför skattediarområdena och se vad utsugningen gjort. Jämför med för femtio år sedan.
Men säg som det är. Smartphonens nedkomst har gjort det ännu skönare för storstadsmänniskan att gömma sig. Men värst är nog hur fler och fler blir allt mindre hänsynsfulla. Inte av ondo utan av just bubbel-beteende, dvs ser inte andra. Har själv åkt mycket tunnelbanan och studerat folks gradvisa förändring.
http://www.dailymail.co.uk/news/article-2547780/Youngsters-check-phones-ten-minutes-One-20-looks-mobile-minute-day.html
Notera att det står "check" och inte hur länge man läser. Alltså intervall-mätning.
Kanske blir man mer varse hur folk uppträder i en främmande stad? Jag upplever samma fenomen när jag försöker åka rälsbuss i Göteborg. Fast det är rätt uppenbart att jag inte lyckas få igång rälsbussbiljettautomaten och det står fullt med folk runtom som jag försöker fråga hur det fungerar så vill ingen prata.
Det brukar sluta med att jag är framme innan jag listat ut hur man betalar. Dom som "styr" rälsbussen vill inte heller prata. Tror inte ens man får prata med dem.
Det är inte unikt för varken Stockholm, Göteborg eller Sverige. Det är så i nästan alla större (och mindre) städer i hela världen… Åtminstone i de 2-300 jag har besökt…
Det kan också bero på att inte heller infödingarna har en aning om hur skiten fungerar.
Äh, Vet inte om jag håller med. Dels för att så extremt asociala är inte folk på tunnelbanan. En del pratar och när det finns behov av att prata eller en anledning så kan det bli nog så stimmigt (förseningar ned tåg/tunnelbana ståendes mellan stå stationer. Men visst är folk lite stoiska. iPrylarna och dylikt har ju gjort folk lite tystare, men likväl är folk fortfarande sociala i sina egan iPrylsnätverk.
rttck har en poäng i sin åsikt om dubbelbeteendet.
Men i övrigt är det just storstad = anonymitet och viljan att gömma sig. Det är vanligt.
Du har helt fel. De som pratar pratar inom den egna gruppen, i bästa fall. När det gäller åldersgruppen under 25 sitter alla i gruppen med sin pseudo-vän för att kolla "likes" och chat m.m.
Men visst är det främst storstadsfenomen. Jag menade inte att du har fel. Däremot att jag anser att du har fel när det gäller trenden. Jag upplevde dock en betydligt mer kontinental stämning i Sthlm från perioden 2002 tills mobilen blev var mans egendom.
Men svensken(främst i staden) har fortfarande svårt att närma sig folk med avvikande mening och attityder liksom yta/image.
Hatkärlek. Alltid lika gulligt. Vi Stockholmare gillar spenaten också. Oftast i små doser dock.
Tihi. Nu har Norden varit på piedestal i nåt år med Pippi-ekonomi, deckarundret och Nordic cooking så då är det ju oundvikligt att nån kommer på idén att åka hit och visa att det nordiska paradiset inte existerar. Välbehövligt med lite tillnyktrande perspektiv, men ojandet över den dåliga stämningen på tunnelbanan är ju otroligt default och tyder mest på en lat journalist än nåt annat.
cornu skriver: "Folk blir fullständigt chockerade och ser livrädda ut"
cornu börjar få vissa insikter om sin sociala inkompetens. Men det har nog inte nått ända fram än.
Dock kan jag inte se att fördomarna om att folk inte skulle säga tack när någon håller upp dörren är annat än just fördomar.
Kvinnor brukar inte tacka men det har nog med könsdiskriminerande förväntan att göra. Män brukar säga tack. Iaf svenska män.
Jag tror vi alla kan se framför oss hur cornu sitter och stirrar på folk med gapande mun.
Blir väl så när cornu träffar på stockholmare.
Men han får passa sig. En del uppskattar inte att han stirrar på deras systrar/flickvänner.
Folk i Sthlm vill i regel inte föra ett samtal med en främling. Däremot den riktigt gamla generationen. Vad är det ett tecken på? Jo självupptagenhet och alienation. Något vi svenskar är bra på.
Folk, oavsett var de bor, vill sällan föra samtal med en främmande människa som man inte har något annat gemensamt med än att man råkar dela tågvagn i 5 minuter…
Det är inte min internationella erfarenhet!
Men då har du heller aldrig åkt tunnelbana i Stockholm som utlänning. Folk tenderar att vara betydligt vanligare mot turister. Det är iaf min nationella (och internationella) erfarenhet.
Folk är väl deppiga för att de insett att de sitter hopplöst fast i ett mörkt, kallt,geografiskt avlägset och totalitärt samhälle där man som huvudsakliga uppgift har att tjäna människor man inte känner på ett arbete man med all sannolikhet inte tycker om.
Förr gick det utmärkt när man levde av jorden i samklang med naturen då fanns det stora fördelar med att leva här. Vinter erbjöd korta arbetsdagar, en annan typ av föda och arbete men man levde i symbios med naturen och alla dess väsen
.
Sedan den industriella revolutionen har människan istället blivit ett biologiskt kuggjul vars syfte är att inte känna utan att tanklöst tjäna den skattefinansierade maskinen och effektivaste sättet att driva en likriktad arbetsstyrka på är ett politiskt förtryck i någon form (jantelagen) Politisk korrekthet). Man ser naturligtvis till att han en övertrycksventil (Läs Alkohol) distribuerad av den statscertrifierade langaren av flytande droger och tillika monopol oligark systembolaget.
Nu med Internet är det är det helt föråldrat att bo sähär långtifrån all ära och redighet om man inte har mycket pengar dvs frihet. Se bara på sommaren när man även om man inte har några pengar kan njuta av det goda livet ute i solen och vara lycklig över att man existerar överhuvudtaget och ligga och grubbla över världen. Men i ett vinterslaskigt Stockholm på en jävla tunnelbana där man tjänar en individföraktande samhällselit vars främsta mål är att hindra människor att känna gemenskap och kärlek mot varandra vill man nog stirra sig så långt bort man bara kan.
Lite facinerande hur gnälligheten kommer fram genom att många kommentarer omedelbart angriper hur illa ställt och lika eländigt det är i England 🙂 Är det fight or flight mentaliteten.
Poängen var att regimen måste vara totalitär för att hålla folk i fållan annars kommer ingen vilja bo här för att det är meningslöst när vi gör allt på internet.
Dock tror jag inte att det är nödvändigt om vi får större friheter och en mer avslappnad attityd kan det nog vara hanterbart.
ja, vi är så unika. antar att du inte åkt tunnelbana i andra länder heller
Behandlingen av UKIP torde väl peka på att de också är ett Kina i så fall?
Det var en frilansjournalist som skrev artikeln. Inte "The Guardian".
Min tolkning av "Effectively a one-party state … for much of the 20th century" (=i praktiken en enpartistat under stora delar av 1900-talet) är att det syftar på socialdemokratins många år vid makten i Sverige.
Tycker inte det följer av det att The Guardian säger att vi har en enpartistat *idag*…
Cornucopia är ju inte från tunnelbanetrakter och har skrivit hur han känner sig vilse på Södermalm. Grejen med tunnelbanevagnarnas fönster i tunnlarna är att de reflekterar bilder av vagnens innehåll. Trafikanterna tittar på varandra utan att det ska märkas att de gör det.
Men ibland möts ögon även där, kan jag tillägga.
Och syftet är inte paranoja, utan artighet. Att låta vara i fred.
En konstruktion som inte blir mindre fel av att den är avsiktlig.
"Totalitarian modernism"? Vad menar karln?
Gissar att han saknar typ fossiliserad överklass, njurpajer, plommonstop och tvåkammarriksdag. Och människor som bara kan ett enda språk.
Han kanske borde åka till Indien, dom har mycket traditioner med hustrubränningar och kastsystem och sånt och är inte sådär obekvämt moderna.
Lustigt du nämnde njurpaj.
Testade en dylik vid Greenwich.
6/10 i smak.
Överlevde.
Vet inte om jag skall skylla den måltiden att jag missade
Sydney Smith.
F.ö en kille som klarade sig glänsande i skiftande lägen
Fick bl.a Svärdsorden efter sin insats vid Svensksund.
Njur-paj? ring Gambro! Ha ha ha.
@ Ben Dover:
Dom kan två språk – english and rubbish
Herr Bend Over
Vad är det för fel på dotter min?
Men det är klart
Ibland behövs även Gambro utensilier.
Inget egentligen. Men det låter lite grann som om han åker till Sverige och letar efter karaktärsdraget som gör britterna så brittiska, deras traditionalism. Och när han inte hittar den, så klankar han istället ner på typiskt svenska karaktärsdrag.
Om Sverige är totalitärt modernistiskt så kan man lika gärna anklaga Storbritannien för att vara hopplöst omodernt och totalitärt traditionalistiskt.
Han är fan som en sån där sällskapsresan-kille som åker utomlands och vill ha svenskt kaffe och köttbullar. Vad är poängen med att överhuvudtaget resa utomlands istället. Upprörs han av att svenskarna är mindre traditionella, stanna då för fan kvar i Keswick.
Tänk på att han är gift med en danska.
Hon har säkert förmedlat danskarnas kärlek till Sverige.
Kanske helt omedvetet.
Vad gäller England och Danmark kanske han skäms en smula över herr Nelson och Köpenhamn 1801.
Finland?
Förklarade inte en herr Churchill Finland krig på -40 talet.
Själv känner jag en stor tacksamhet mot inte bara C utan, för att taga några hastiga exempel: Telford, Samuel Owen och S Smith ( igen).
Grabben vill bara tjäna pengar.
No hard feeling.
På tunnelbanan (nya vagnarna) är det ett problem att röstljud per design tillåts överrösta funktionsljuden från tågens rörelse.
Det gör att det blir störande för andra när människor talar med varandra och bidrar till att den sociala acceptansen för samtal i tunnelbanan sjunkit.
Det har man i alla fall löst på de nya spårvagnarna i Göteborg. Oj vad de väsnas.
Göteborgare och folk i Västsverige är för det mesta mer kontinentala i det avseendet, kan ha att göra med att flyttade in många engelsmän och skottar tidigare.
i Danmark och Tyskland hälsar man ofta när man möter folk, i England och USA säger man "excuse me" när man vill fram i Sverige tränger man sig.
För en amerikan är det naturligt att prata med en medpassagerare på flyget eller bussen.
Enligt vad jag erfarit är det vanligt när man skall resa lite längre bort att man pratar med vilt främmande människor, och kanske till och med tar en öl tillsammans innan flygavgången, då man pratar om vad man skall göra och se. På vägen hem talar man om vad man sett och gjort samt delar erfarenheter.
På något vis tycker jag att liknelsen haltar för vi har väl gått mot mer och mer ojämlikhet i Sverige alltsedan Olof och Anna mördades och en misstänkt mördare sattes i riksdagen för Moderaterna.
Vi har väl inte gått mot mer socialism? http://sv.wikipedia.org/wiki/Socialism
Jo
Men den där baltiske Huddingemoderaten mördade väl trots allt inte Anna?
Om han nu knäppte OP…
http://skjutsgruppen.nu/