En del av oss sitter och betalar våra privata räkningar så här års, och om man har (haft) järnkoll på sin ekonomi, så sitter ju räkningarna under hela vuxenlivet noggrant kategoriserade under flikar i olika pärmar. Här finns en guldgruva av inflationshistoria att ösa ur.
Nu har det skett en del utrensningar i de egna räkningarna, så jag har bara runt femton års räkningar kvar, lite varierande på kategori, men det kan ändå vara intressant att titta på. Om jag hade vetat att jag skulle börja ekonomiblogga hade jag förstås behållit alla räkningar tillbaka till 1988.
Vad sägs om en prenumeration på Göteborgs-Posten år 1999? Den kostade 1496:- kronor. Den kostar idag 3129 eller en prisökning på 109% på femton år. (3129/1496)^(1/15)=1.0504, dvs en årlig prisökning på 5.04%. Verklig KPI-inflation har varit 20.6%, vilket skulle inneburit en årlig prisökning på 1.2%. Prisökningen på Stampen/GP, dead tree edition, är ca 4x så hög som den officiella inflationen.
Kan tilläggas att jag sedan förra decenniet inte längre prenumerar på Göteborgs-Posten. Det räcker med Markbladet för att tända i kaminen, om man nu inte har prima björknäver att tillgå. Inte konstigt att gammelmedia krisar, när de försöker ta ut 4x inflationen i prishöjningar. Antagligen högre än reallöneökningarna, inte konstigt om folk flyr.
Radiotjänst i Kiruna AB ville 2002 ha 1740:- SEK per år. Idag vill de ha 2 076:- SEK. En prisökning på (2076/1740)^(1/12)=1.0148 per år eller 1.48%. Officiell KPI-inflation har varit 14.1%, eller 1.015% om året. Säga vad man vill om Radiootjänst i Kiruna, men de följer verkligen den officiella inflationen.
Sotning kostade 2006 274:- SEK. Idag kostar den 369:-, eller en prisökning om 3.79% om året. Officiell KPI-inflation är 1.1% om året sedan 2006. Att driva sotarfirma klår alltså inflationen rejält. Tilläggas bör att det är samma sotarfirma. En äldre sotarfirma på tidigare boende tog 5x så mycket betalt.
Tyvärr är de gamla medlemsavgiftsfakturorna ifrån bostadsrättsföreningen 1992 – 1997 utrensade. Idag verkar månadsavgiften i den föreningen, byggd 1986, vara 57:- SEK per m2. Ur minnet var avgiften uppe på 59:- SEK per m2 och månad 1997.
Månadsavgifterna i denna hårt amorterande förening har, trots bortplockade räntebidrag, fallit.
Skrev fel först, om någon undrade.
Jag ska ge mig in i en forensisk/arkeologisk utgrävning bland arkiverade pärmar i ladan och se om jag kan hitta äldre räkningar än så här. Fast jag misstänker att de kan gått till energiåtervinning.
89 kommentarer
Intressant poäng. Kanske starta en Inflations-tråd där läsare kan uppge vad saker har kostat för 10-15 år sedan och vad de kostar idag.
Skulle vara spännande att se hur gemene mans verklighet stämmer överens med Riksbankens.
Och det skulle vara intressant om man kunde applicera detta på bostäder, PROs matkasse, bilar etc.
Det går bra att uppge vad något kostade för 10-15 år sedan i kommentarer nedan.
PRO:s matkasse för 2013 innehöll samma matvaror som 1997 och visade på en prisökning ifrån 808,37 kr till 978,80 kr.
Enligt PRO innebär det att matkassen prisjusterat för KPI blivit billigare. Någon som förvånade mig i alla fall. Titta i själva undersökningen också och har inget annat invända. Den är specificerad på produkt och varumärke (med något undantag) vilket gör att man jämför rätt saker med varandra.
Den som väljer bort varumärkena och köper Eldorado istället får nog en ännu billigare kasse än 1997.
Men som sagt jag är förvånad. Stämmer inte överens med hur jag sett främst nötköttpriserna stiga i min närbutik. Å andra sidan är det enda nötköttet i PRO:s undersökning köttfärs…
Ser du något samband mellan kostnadsökningar och KPI i dina uppräknade fall?
Kostnaden för arbete ligger långt över KPI-vill jag hävda!
Bevisligen, eftersom vi har reallöneökningar under perioden.
Jag har koll på vissa hushållsnära kostnader från 2004.
El då 1,06 nu 1,18 SEK/kwh (totalt)
VA då 21 SEK / m3 nu 31 SEK/m3(totalt)
Sopor då 1300 SEK nu 2300 SEK
Hus-Försäkring då 10454 SEK nu 12700 SEK
Totalt då 55 000 nu 70 000
Fastighetsskatt/avgift då nu 7074
Gäller för två lgh.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det beror så mycket på individuella och aktuella faktorer. Mina basmatkostnader föll med ca 20% när Willys öppnade en butik i närheten. Och t.ex. sedan jag upptäckte ett charketuri med en skylt i fönstret så köper jag nötfärs för 33 kr/kg istället för ca 70 kr/kg som är ICA:s normalpris. Kläder, verktyg, IT tycker jag bara blir billigare hela tiden.
Men det beror ju på produktivitetsökningar, inflation har ingenting alls med det att göra. Inflation är att staten skapar pengar ur tomma intet och ger bort till de mäktigaste särintrtessena. Vi har en massiv inflation i Sverige nu. Den är nästan lika stor som produktivirtetsökningarna sänker priserna på konsumentvaror. Tänk er, att ett gäng gangsterts gneom statligt legaliserat falskmynteri stjäl hela värdet av alla produktivitetsökningar i samhället och stoppar ned de Biljonerna i sina egna fickor!
"Inflation är att staten skapar pengar ur tomma intet och ger bort till de mäktigaste särintrtessena"
Vi har ett inflationsmål på 2%
om staten ger bort pengar till vem som helst och miljarder tillverkas men KPI ligger under 2% så har du inte förlorat en enda krona.
(staten tillverkar inga pengar)
Kapitalisten här ovan verkar ha en något bizzar uppfattning av inflation vill jag hävda.
Om du hade köpt köttfärsen lite dyrare så hade det varit inflation. Dvs mer för samma vara.
Staten tittar på!
Inflation är om varupriserna stiger (KPI) det finns ingen som helst koppling till mängden pengar som finns.
Om alla sänkte sin lön så skulle vi få deflation även om man tryckte pengar.
Sedelpressen ökar risken för löneökningar som driver upp priserna,
Sedelpressen = inflation, det är fel totalt fel.
Sedelpressen = löneökningar = inflation, är sant men lönerna kan öka minska utan att vi har förändrat penningmängden.
Det som faktiskt helt styr inflationen är
löneökningar = inflation, där har vi ett rent samband.
Löneökningar förstör värdet i kapitalist pengar inte sedelpressen.
@oppti
Kapitalist har rätt i att staten skapar pengar ur toma intet just nu. När detta sker så sjunker inte värdet på pengarna förrän marknaden reagerar på detta.
Istället för att prata köttfärs kan vi väl prata European Central Bank, ECB, som har sagt att de trycker ut xx Miljarder Euro just nu för att finansiera budgetunderskott i Spanien, Irland, Grekland, Portugal, Slovenien m.fl. EU-länder som har fått just tryckta sedlar för att dessa stater ska kunna betala sina räkningar.
Så, när det gäller produktivitetsökning så antingen tillförs ett mervärde till en produkt, t.ex. man lägger till funktionen GPS till en Bil eller att köttfärsen får formen rund boll med olja runt som är extra lätt att steka till en köttbulle. Vi blir benägna att antingen betala mer för ny produkt eller konsumera mindre av förra produktmodellen.
Produktionsutvecklingen sänker priserna, hur många skulle idag kunna bygga en Micro, TV eller en träklocka för 500 SEK? Och det är vad 1 timmes lön kostar.
Import erbjuder sänkt inflation på inhemska varor och kan höja inflationen om priset på importerade varor höjs. En importerad inflation får man när man t.ex. importerar varor från ett land som hela tiden höjer sina priser.
Eftersom EU hela tiden trycker pengar just nu för att arbetslöshet inte ska dra iväg så hålls priserna nere just nu av hög arbetslöshet. Föreställ dig vad som kommer att hända med pris på Spansk gurka när/om Spanien t.ex blir köpstarka igen.
@ekvationsteori.
Du har rätt, samtidigt finns det ett samband mellan lön och sedelpress om staten är arbetsgivaren.
Du kan konsultera Zimbabwe som hade 2008 sådan tryck på sina sedelpressar att Tyskarna vägrade trycka nya pengar eftersom de pengar som trycktes var mindre värda än produktionen.
http://www.theguardian.com/news/blog/2008/jul/02/zimbabwegieseckedevrientsto
Ändå fungerar Zimbabwes statliga administration trots att det inte går att betala löner genom pengasystemet.
Den ursprunliga definitionen av inflation är "ökning av penningmängden". Kolla i valfri uppslagsbok. Att det skulle vara prisökningar och mätas i KPI är ett ganska nytt påhitt. Inflation leder till prisökningar (lön är priset på arbetskraft).
15:33
Staten trycker inga pengar ECB gör det.
ECB är en ren sedelpress, alla riksbanker är sedelpressar, ECB för ut pengarna i ekonomin med bankkrediter, nu tar bara pengarna en lite annan väg ut i marknaden.
ekvationsteorin2014-02-25 14:38,
Hur dum i huvet tror du att du kan lura oss att du är???
Om staten ökar penningmängden så mycket att det motsvarar alla produktivitetsökning i samhället (alltså natuliga prissänkningar som vi skulle ha haft om inte staten bedrivit någon s.k. penningpolitik) plus så mycket ännu mer pengatryckning att allas reala köpkraft sjunker med 2% till därutöver, hur menar du då att "folk har inte förlorat något"???
Kan du förklara hur de nytryckta mångmiljarderna kan köpa varor och tjänster utan att andra blir utan desamma? Själva penningökningen skapar ju ingenting, pengar skapar mest värde när de är i konstant kvantitet, liksom varje annat mått.
Det din lilla kork till hjärnsubstitut inte fattar är skillnaden mellan mängden pengar, och medelpriset på allting. Ingen köper lika stora mängder av alla varor, därför är medelpriset på allting (KPI) irrelevant för varenda ekonomisk aktör. Olika priser förändras helt annorlunda när staten skapar priskaos och inflation genom att öka penningmängden. När staten mångdubblar penningmängden genom att planekonomiskt införa keynesiansk sharia-ränta nära 0%, så skenar bostadspriserna eftersom nollräntan orsakar bostadslån i enorm skala. Men matpriserna kan mycket väl stiga kraftigt ändå.
Cornucopia har förträffligt förklarat hur ni medelvärdesekonomer betraktar samhället som en plundringspool. Ni anfaller och förstör allting som skapar något välstånd. För er är bara medelvärdet av hur många miljarder om dagen ni kan plundra som spelar någon roll. hur en ekonomi fungerar har ert parasitpack ingen som helst kännedom om eller intresse av. Och du är förmodligen bara en förslavad påhejande bystander som kommer att förlora allt du har på din egen sjuka anti-logik.
15:39
Gamla sättet att ange inflation var felaktigt därför övergavs det.
KPI har brister och kan diskuteras.
"Inflation leder till prisökningar" tänk en gång till, du kan inte använda en felaktig inflationsdefinition.
Löneökningar leder till inflation.
Löneökningarna minus rationaliseringarna är inflationen, det ger oss varupriset.
Kapitalist
Du vill inte öka penningmängden, tolkar jag det som. då dör ekonomin för du vill fortsätta att öka lönen, ekonomin dör det är skrivet i sten.
http://nationalekonomi.blogspot.se/2012/04/en-matematisk-omojlighet.html
smutskasta mig för ännu värre saker det är det enda du kan göra, jag har rätt det bevisas av mattelagarna.
"Om staten ökar penningmängden "
Staten trycker inte pengar det gör riksbankerna.
"När staten mångdubblar penningmängden genom att planekonomiskt införa keynesiansk sharia-ränta nära 0%, så skenar bostadspriserna"
The grat depression löstes med the new deal.
Nu har vi räddat bankerna med riskbankernas sedelpress, nu kan vi rädda staten med sedelpressen inte en krona går till BLT vi kan höja räntan så BLT helt slutar att låna och ändå ösa ut pengar i ekonomin.
Riksbanken kan trycka upp x miljarder och direkt betala för en upprustning av järnvägen med mera.
Det är inte olagligt det är lika lagligt som att ge bankerna pengar nästan gratis LTRO
Vi har ingen inflation därför går det bra att stimulera ekonomin.
Trollet "ekvationsteorin" menar att Riksbanken inte är statlig. Samma troll är också så otroligt dum i huvet att denne inte fattar den konkreta vardagslogiken vi alla lever i, att samma lön i pengar får ökad köpkraft med konstant penningmängd och ökad produktivitet.
Jag trodde först att "ekvationsteorin" låtsades vara dum i huvet, men nu övertygar han om att han verkligen är det.
När argumenten tryter då är den andre dum i huvudet, du måste försöka förnedra mig mer för du har fel punkt.
Om alla fördubblade sina löner så skulle priserna öka och då förlorar din pengar köpkraft.
ekvationsteorin,
Nej, det är konkret faktum att du är dum i huvet som inte fattar ens din egen vardagliga tillvaro. Du är verkligen dum i huvet! Jag kan inte förnedra dig mer än vad du förnedrar diug själv genom att avslöja dig själv som dum i huvet om det du uttalar sig om. Jag och andra kan bara konstatera detta faktum. Det har ingenting med åsikter att göra, det handlar bara om att vara dum i huvet eller inte. Och du tar entydig ställning där.
Fördubblad produktivitet FÖRDUBBLAR löners köpkraft.
Fördubblad penningmängd HALVERAR löners köpkraft.
Kapitalist mer kan du du har inte än använt alla förnedrande ord som finns, var vänlig och försök igen.
"Fördubblad produktivitet FÖRDUBBLAR löners köpkraft."
Ja på det är riktigt.
"Fördubblad penningmängd HALVERAR löners köpkraft."
Fel priserna stiger inte per automatik om penningmängden ökar, lönerna måste även stiga för att priserna ska stiga.
FED öser ut pengar men inflation blir det inte, lönerna är stilla när det är massarbetslöshet och en kris i ekonomin.
Jag har rätt därför att verkligheten stämmer med min förklaring.
Varför driver kapitalist en så felaktig inflationsteori?
Sakdebatt vill han inte ha om han hade rätt så skulle han kunna argumentera sakligt.
Jag håller på Kapitalist.
Det är för att jag har erfarenhet av ekonomi i riktig kommunistland. i sådant land har priser stått stilla samtidigt som sedelpresserna rullat varma och orsaken till det är att pengarna aldrig gick till inhemska marknaden.
Glöm inte bort att pengar är ett substitut för byteshandel av varor och tjänster och att pengar är bara ett instrument för att kunna jämföra just själva värdet.
När staten eller EU bestämmer sig för att trycka en jävla massa pengar, så som ECB gör, för att betala av tjänster och varor som andra har producerat, utan att själv producera eller göra ett skit, då har vi inflation, eftersom måttstocken ändras, precis som om man skulle ändra vad 1 cm är eller vad 1 liter är. Det som inte ändras är relationen 1:1 i bytesvärdet.
Har kommunistländer stoppat löneökningarna?
Det är snarare länder på högerkanten som har stoppat löneökningarna.
Du borde anklagat mig för att vara högerextremist och inte kommunist.
Kommunistländer där höjdes lönerna och varorna steg i pris men statliga subventionen höll priserna på en låg nivå.
Vi har en fri marknad där lönerna nu begränsas av arbetslösheten och alliansens arbetslinje, är det kommunism och planstyre?
Om jag vill förstärka alliansens arbetslinje så är jag kommunist.
Kapitalism som vi har nu är fri tillverkning av pengar, banker "tillverkar" pengar helt fritt.
Är jag kommunist om jag vill tillverka mer pengar.
Riksbanken kan sänka reporäntan till noll och då kan staten gå till bankena och begära ett lån på 100miljarder till 0,1% ränta.
Banken får noll inlåningsränta och kan då låna ut till staten för 0,1%
BLT kan stoppas med slopat ränteavdrag och en ny fastighetsskatt baserad på köpesumman ex 10% i skatt per år, det går att sänka räntan utan att få prisökningar.
Jag är inte socialist eller kapitalist jag företräder en matematisk syn på ekonomin.
Penningmängden måste vara i balans till befolkningen och lönerna
p/m=a
penningmängden dividerat med medeltimlönen är lika med antalet arbetstimmar.
Pengar är lätt att tillverka lönerna kan regleras med alliansens arbetslinje.
Mer pengar kommer att efterfråga mer varor till samma pris.
Alliansens arbetslinje kan göras så hård att folk tar jobben som erbjuds utan att kräva löneökningar.
"När staten eller EU bestämmer sig för att trycka en jävla massa pengar, så som ECB gör, för att betala av tjänster och varor som andra har producerat, utan att själv producera eller göra ett skit, då har vi inflation,"
ECB trycker pengar inte staterna, ingen stat har tryckt pengar i modern tid.
Före krisen så tryckte ECB upp stora mängder pengar och lånade ut dom till bankerna ren sedelpressning, staterna var inte inblandade, nu slutade bankerna att skapa pengar en lender of last resort tog över QE, TARP, LTRO.
Sedelpressens pengar går bara ut i ekonomin på ett annat sätt än förut.
Inflation är KPI ökning.
"ekvationsteorin" ljuger för att försöka lura andra idioter med sin uppenbara felräkning att "inflation" ska definieras som dagens priser på vara X relativt gårdagens pris på vara X. Även om varan X produceras aextremt mycket billigare idag än igår, och mellanskillnaden i pris stjäls av statsmaffian som falskmyntar pengar i samma takt som arbetarna ökar produktiviten och billigheten av vara X!
Inflation är mängden pengar idag relativt mängden pengar igår.
Priset på varan X idag relativt priset på varan X är någonting komplett annorlunda som involverar framförallt skillnaderna i hur varan X produceras idag relativt hur varan X producerades igår. Allting har alltid blivit billigare, tack vare ökad produktivitet. Mänskligheten har alltid åtnjutit ökat välstånd i form av deflation! Men nu stjäl staten allt välståndsökning, plus 2% av allting som skapas varje år, genom att falskmynta pengar ur tomma intet.
Kapitalist
Är märkbart irriterad, varför driver han en felaktig beskrivning av ordet inflation?
Enligt alla så betyder inflation KPI stigande priser, man mäter vikt i kilo, man mäter längd i meter, kapitalist hittar på egna definitioner.
"Inflation är mängden pengar idag relativt mängden pengar igår."
Då kan jag säga att det regnar när det snöar, egna påhitt kan inte användas i svenska språket.
Ingen stjäl dina pengar, inflationen ska vara 2% det är bestämt och då borde vi trycka pengar så inflationen blev 2%.
Om kapitalist vill ändra på inflationsmålet så får han argumentera för det.
Noll inflation innebär nästan noll löneökningar.
Ett företag som inte får höja priset när lönerna ökar går i konkurs, det är omöjligt att ha stora löneökningar men noll inflation.
@ Kapitalist:
Du må ha hur rätt som helst – MEN, när du hela tiden kommer med påhopp och otrevliga tillmälen på övriga debattörer så blir det väldigt svårt att ta dig på allvar. Att kalla andra för "idioter", "korkskallar" etc är bara dumt och det slår bara tillbaka på dig.
Du verkar ju rätt insatt så du gör bara sig själv en otjänst med att uttrycka dig så larvigt.
Mats
kapitalist har fel man kan inte hitta på egna definitioner.
Kapitalist förstår inte nationalekonomi, noll ökning av penningmängden kräver lönestopp och om befolkningen ökar så måste lönerna sänkas.
Om 400 år så är penningmängden lika stor som idag med kapitalist ideologi ( jag tolkar det som att det är det han vill)
Noll ökning innebär att penningmängden är oförändrad i all framtid.
Nu tar vi statsministerns månadslön ca 150000kr och ökar den med 3% per år i 400 år
150000*1,03^400=20463557735
hans månadslön blir 20463557735kr
Det går inte att öka lönerna med noll ökning av penningmängden
Den som påstår något annat kan inte tänka själv, det alla lär sig i grundskolan om matematik visar att jag har rätt, kapitalist kan inte nationalekonomi.
Ökar du statsmineisterns månadslön med 5% per år i 700 år så blir hans lön större än alla pengar som finns.
Statsministerns lön blir ofantligt stor med 5% ökning ni kan
kontrollräkna själva 150000 *1,05^700=102000102459429018982
lönen * ökningen ^ antelet år = framtida lön
102000102459429018982kr hans månadslön.
Detta kunde vara ett räkneprov i grundskolan, när man blir en kapitalist så upphör förmågan att tänka själv pengar är alt man ser.
På högstadiet så klarar dom att räkna ut hur stor penningmängden skulle vara med 2% ökning per år,
penningmängden skulle faktiskt vara mindre än statsministerns månadslön.
Den som påstår något annat måste sätta sig på skolbänken och läsa om mattekunskaperna.
Nja, nu menade jag inte att han hade rätt, men jag kan förstå hur det kunde tolkas så. Jag orkade dock inte läsa hela hans osammanhängande och svavelosande inlägg.
Jag och sambon köpte en raskatt 2011. Försäkringen låg då på ca 100 kr i månaden. i år ligger försäkringskostnaden på 181 kr/månad… Blir jag blåst eller?
Riskkapitalbolag har tagit över veterinärklinikerna och priserna har skenat. Påverkar rimligtvis även försäkringarna, se http://www.veterinarmagazinet.se/u201Ddyrare-djursjukvard-sedan-riskkapitalbolagen-kom-inu201D-2044129
http://www.expressen.se/nyheter/sa-kapade-bolag-den-svenska-djurvarden/
Jag betalar mer för kattens försäkring än vad jag gör för hemförsäkringen.
Nu är det ju öppnat för ett kattinlägg.
Tag chansen!
Kattastrofalt…
Om du betalar försäkringen för katten en gång om året blir det betydligt billigare!
Om du betalar försäkringen för katten en gång om året blir det betydligt billigare!
Hoppas du får högre ersättning för katten än för huset i så fall.
@Marni Collen
Eller så väntar man till katten förbrukat 8 liv;)
Försäkra djur? De vete katten om man är så intresserad av.
GB Glace/Unilever har höjt sina glasspriser med 6.4% per år sedan 2000 att jämföra med prisökningen på mat och dryck enligt KPI under samma period på 1.8% per år.
Innan nån drar klimatkortet så har jag gjort en lista över hur många dagar per år som medeltemperaturen varit 0 grader eller mer (antar att man inte säljer så mycket glass annars):
2000 76
2001 67
2002 72
2003 72
2004 71
2005 69
2006 65
2007 78
2008 76
2009 75
2010 62
2011 73
2012 72
Antalet "varma" dagar minskar faktiskt långsamt (0.03 dag/år) under perioden.
Var har du dessa låga temperturer -arktis?
Eller är det den sk vintern du beskriver.
SLU har gjort en Vasaloppsundersökning som sträcker sig 9 mil och 70 år bakåt i tiden?
Loppet har ställts in då och då! Speciellt på 30 talet-under förra värmeperioden!
Björn har kanske kört lite cherry picking av värden från NOOA, misstolkat uppgifterna, hittat på en del värden för en del år och sedan kommit på en förklaring till sina random siffror? Att det ska råda definitionsmässig vinter ca 300 dagar per i Sverige är lite otroligt… Dessutom blandar Björn ihop klimat och väder samt är den första att dra klimatkortet (om än mycket förvirrat) när det pratas om inflation av matpriser…
Axel, eller kanske inte?
Källan är iaf SMHI och man har bara statistik var fjärde i sin långa serie för Stockholm som du kanske vet. Så multiplicera siffrorna med 4 om ni vill ha års-siffror. Det spelar ingen roll för slutsatsen.
Glasspriserna är egen "research"…
Year;Piggelin;Calippo;Sandwich;Daimstrut
1990;4;6;6;12
1991;4;6;7;13
1992;4;6;7;13
1993;4;6.5;7.5;13.5
1994;4;7;8;14
1995;4;7;9;15
1996;4;7;8;14
1997;6;8;10;14
1998;6;8;10;14
1999;6;8;10;14.5
2000;6;8;10;15
2001;6;8.5;10;15.5
2002;6;9;10;16
2003;6;9;11;16
2004;6;9;11;17
2005;6;9;11;17
2006;6;9;11;17
2007;6;9;12;18
2008;6;9;13;19
2009;6;10;14;20
2010;6.5;10.5;14.5;20
2011;7;11;15;20
2012;7;11;15;21
2013;7;11;15;21
Ahh, så med "hur många dagar per år" så menar du egentligen "hur många dagar per vintermånadern" och sedan har du valt att de senaste 12 åren där i princip ingen förändring finns. Att dessutom mer än hälften av dagarna under vintermånaderna inte är vinter är ju också intressant…
Ta en titt på vår-månaderna istället på länken nedan…
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/var-1.1080
Björn pysslar alltså med cherry-picking, misstolkar uppgifterna, hittar på egna (som att vintermånadens utveckling bara är att "multiplicera siffrorna med 4 om ni vill ha års-siffror") samt förstår inte att klimat och väder är två olika saker.
Mest förbluffande är att han på allvar tror att det råder vinter 290-300 dagar per år! Förståelse och rimlighetkoll verkar vara på botten. Ta en titt på hur hur vårens medeltemperaturer har utvecklats under de senaste dryga 150 år:
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2456!image/temp_var_tom_2012.png_gen/derivatives/fullSizeImage/temp_var_tom_2012.png
Inte fasen är glasskonsumtionen som störst under vintern som Björn försöker jämföra med. Att sedan välja just år 2000 som start och 2012 i sin jämförelse för start och slut och sedan försöka hävda en utveckling baserat på endast dessa två års mätdata är säger en hel del om Björns förståelse över temperaturförändringen.
Här kommer uppgifterna om hur många dagar med medeltemperatur över 0 grader. Om det finns någon trend så är det att antal dagar med temp över noll ökar men jag har inte gjort någon analys över det. Det går absolut inte säga att antalet varma dagar minskar så som Björn försökte med ifrån sitt förvirrade inlägg. En annan felaktighet från Björns sida är följande: "Källan är iaf SMHI och man har bara statistik var fjärde i sin långa serie för Stockholm …". Faktum är att varje enskild dag sedan 1756 finns representerad. Att bara ta de tre vintermånaderna under 2000-2012 är då direkt felaktigt.
Upggifterna kommer från följande länk:
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.2847.
Jag valde kolumn 5 "Daily average temperature after homogenization and with gaps filled in using data from Uppsala. (see Moberg et al. 2002)" eftersom denna hade värden i samtliga dagar.
1756 254
1757 267
1758 246
1759 281
1760 255
1761 289
1762 265
1763 256
1764 297
1765 282
1766 274
1767 262
1768 267
1769 264
1770 252
1771 250
1772 265
1773 290
1774 244
1775 285
1776 276
1777 261
1778 250
1779 294
1780 252
1781 271
1782 257
1783 267
1784 247
1785 249
1786 239
1787 265
1788 231
1789 268
1790 297
1791 328
1792 271
1793 271
1794 298
1795 247
1796 283
1797 298
1798 258
1799 249
1800 264
1801 275
1802 276
1803 254
1804 236
1805 237
1806 267
1807 262
1808 248
1809 262
1810 242
1811 279
1812 226
1813 283
1814 266
1815 273
1816 265
1817 282
1818 291
1819 274
1820 252
1821 282
1822 316
1823 278
1824 290
1825 286
1826 280
1827 265
1828 272
1829 202
1830 254
1831 247
1832 290
1833 265
1834 276
1835 267
1836 280
1837 260
1838 229
1839 237
1840 261
1841 281
1842 294
1843 280
1844 241
1845 264
1846 279
1847 266
1848 266
1849 249
1850 253
1851 280
1852 263
1853 257
1854 266
1855 247
1856 255
1857 283
1858 262
1859 305
1860 258
1861 279
1862 257
1863 314
1864 249
1865 277
1866 269
1867 238
1868 282
1869 283
1870 270
1871 260
1872 293
1873 293
1874 282
1875 229
1876 243
1877 255
1878 273
1879 237
1880 254
1881 243
1882 283
1883 271
1884 269
1885 260
1886 268
1887 276
1888 236
1889 253
1890 284
1891 273
1892 249
1893 269
1894 308
1895 259
1896 274
1897 275
1898 291
1899 269
1900 265
1901 246
1902 248
1903 299
1904 274
1905 277
1906 286
1907 276
1908 272
1909 243
1910 302
1911 294
1912 281
1913 299
1914 298
1915 242
1916 285
1917 246
1918 287
1919 258
1920 296
1921 286
1922 250
1923 277
1924 276
1925 270
1926 261
1927 265
1928 266
1929 274
1930 309
1931 251
1932 299
1933 261
1934 318
1935 289
1936 296
1937 261
1938 313
1939 294
1940 238
1941 239
1942 256
1943 313
1944 293
1945 289
1946 275
1947 256
1948 288
1949 310
1950 285
1951 276
1952 256
1953 301
1954 276
1955 251
1956 237
1957 283
1958 262
1959 299
1960 284
1961 302
1962 264
1963 254
1964 264
1965 259
1966 262
1967 290
1968 267
1969 245
1970 243
1971 281
1972 295
1973 293
1974 317
1975 313
1976 258
1977 269
1978 264
1979 270
1980 253
1981 259
1982 287
1983 278
1984 277
1985 236
1986 268
1987 257
1988 265
1989 325
1990 325
1991 298
1992 303
1993 290
1994 290
1995 276
1996 257
1997 279
1998 285
1999 295
2000 310
2001 293
2002 288
2003 286
2004 283
2005 287
2006 280
2007 306
2008 324
2009 289
2010 244
2011 298
2012 279
Att räkna ut inflationen är svårt en tjock tv kan inte jämföras med en platt tv.
Det man ska titta på är matpriser tjänster, saker som är lika dana nu som förut och se hur dom priserna har förändrats.
Elektronik där förändras alt och det är inte ens jämförbart, en gammal mobiltelefon var en telefon, nu är det en dator som man kan ringa med.
Om vi räknar på varor som är relativt oförändrade så är nog inflationen lite högre än dagens KPI.
Potatis, bröd, hårklippning, med mera.
Varför har man med räntor i KPI?
Det är en utgift men ska vi verkligen ha med det i KPI.
Min uppfattning är att produkter/tjänster som har ett stort manuellt arbetsinnehåll som sker i västvärlden relativt sett har blivit dyrare medans varor som nu huvudsakligen tillverkas i Asien relativt sett blivit mycket billigare.
I fallet tidning har hela affärsmodellen ändrats iom Internet men det manuella arbetsinnehållet är stort. Radiotjänst är en avgift som staten bestämt och kan vara vad som helst. Sotning = stort manuellt arbetsinnehåll och följaktligen betydligt större prisökningar än KPI-inflationen. TV-apparat = automatiserad produktion i Asien med stillastående eller sjunkade priser som följd.
Problemet är att det i fallet tjänster så som sotning, hårklipning, veterinär mfl inte sker några direkta produktivitetsökningar, hårfrisören och sotaren jobbar på samma sätt som för 20 år sedan, men lönerna ska ändå med upp. I fallet tillverkning av varor sker hela tiden produktivitetsökningar genom förändrade tillverkningsprocesser, ökad automation och lokalisering till låglöneländer. En förskjutning borde således ske mot att produkter med stort tjänsteinnehåll relativt sett ökar snabbare i pris jämfört med varor med lågt tjänsteinnehåll.
"Min uppfattning är att produkter/tjänster som har ett stort manuellt arbetsinnehåll som sker i västvärlden relativt sett har blivit dyrare"
Dom produkternas priser sätts av arbetarnas löner, med liten eller obefintlig rationalisering så stiger dom priserna lika mycket som lönerna seg för arbetarna.
Med stora löneökningar så måste det orsaka inflation i dom branscherna.
Löneökningar på 3-4% omöjliggör en inflation under 2% i dom branscherna.
Hårklippning där är tjänsten jämförbar 1970 och nu det är lönerna som är den största kostnaden.
Precis som jag skrev i kommentaren ovan.
Däremot är ditt påstående "Inflation är om varupriserna stiger (KPI) det finns ingen som helst koppling till mängden pengar som finns." högre upp i kommentarsfältet väl starkt. Det finns kanske inte en direkt koppling mellan penningmängd och KPI men att hävda att det inte finns någon som helst koppling är fel. Förr eller senare kommer pengarna leta sig ut i ekonomin med stigande priser (KPI) som följd vilket inte nödvändigtvis måste ske genom lön. Skulle kunna vara via tex "helikopterpengar" eller ökad kreditgivning istället.
Men oavsett. Stiger lönerna med 3% per år, det manuella arbetet utgör hela produkten och inga produktivitetsökningar sker, exemplet frisör passar bra här, samtidigt som KPI ligger på 2% kommer besöket hos frisören att ha fördubblats relativt KPI på 71 år. Dvs KPI har ökat med en faktor 4 och frisörsbesöket med en faktor 8. I dagens pengar borde således kosta ca 1000kr att klippa sig år 2085.
Ocke
Du har rätt i din första kommentar, jag höll med.
"Det finns kanske inte en direkt koppling mellan penningmängd och KPI men att hävda att det inte finns någon som helst koppling är fel. Förr eller senare kommer pengarna leta sig ut i ekonomin med stigande priser (KPI)"
Fel utan löneökningar så blir det inga prisökningar, mer pengar kan göra att lönerna stiger det är sant.
Det finns ingen direkt koppling mellan pengarna och priserna, det är bara något vi inbillar oss.
löner = priser, är sant ( konkurrensen mellan företagen fungerar)
Pengar kan inte styra priserna, rätt är att pengarna kan påverka lönerna och lönerna sätter priserna.
Nu har vi hög arbetslöshet och folk vågar inte be om löneökning då kan man trycka pengar utan att få löneökningar och då blir det ingen inflation av mer pengar.
2006 så skulle en sedelpress gett löneökningar och inflation, men inte nu.
Det finns inget samband mellan pengar och inflation.
Kan du backa upp ditt påstående om "Fel utan löneökningar så blir det inga prisökningar" och "Det finns inget samband mellan pengar och inflation." med någon källa? Lämpligtvis en artikel skriven av någon mer namnkunnig, behöver inte vara en ekonom.
Ett enkelt motexempel som det skrivits om enhel del här på bloggen. Lönerna steg som bekant endast några ynka procent år 2013 medans bostadsrätterna i riket steg med hela 11% och villorna med 5%. http://www.dn.se/ekonomi/kraftig-boprisokning-under-2013/
Hur är det möljigt enligt din teori? Lönerna steg ju inte alls i samma takt?
Matteboken är min referens.
Vi förutsätter att det är fri företagsamhet och fri konkurrens och att företagen konkurrerar om kunderna.
Lönerna är främst företagens kostnader, även råvaror är lönekostnader för någon fick betalt för arbetet att ta fram råvarorna.
Fördubblar du allas löner så kommer företagen att tvingas att öka priserna, ren företagsekonomi.
Halverar du allas löner så ökar företagens vinster men konkurrensen kommer att tvinga ner priserna, ren företagsekonomi.
Hypotetisk x politiker tar över makten och fördubblar penningmängden över natten och halverar lönerna, det skulle leda till deflation.
Sambandet mellan pengar och priser är falskt.
Med fri lönebildning så kan mer pengar öka lönerna och då ökar priserna, men det är fel att förenkla det till att pengar är inflation.
Böcker om företagsekonomi stöder det jag sa.
Nationalekonomi där är böckerna ofta skrivna av särintressen och då är det propaganda och inte vetenskap.
Tror du att arbetarrörelsens ekonomer vill erkänna att lönerna är orsaken till inflationen? dom får betalt av rörelsen för att dölja det.
Neoklassisk teoribildning har hittat på att pengar är inflation för att förhindra att staten tillverkar pengar, sistnämnda är svårt att ta till sig men makt korrumperar.
Hur mycket hade frisören i timlön 1970 och nu då ser du vad som orsakar prisökningar.
Löneökningarna måste begränsas så att vi når inflationsmålet resten får löntagarna ta ut som reallöneökningar, reallöneökningar är inte inflationsdrivande.
Ekonomin måste stimulerad med mer pengar nu, lönerna begränsas av arbetslösheten och då får vi inte inflation, mer pengar kan efterfråga mer varor till samma pris, krisen försvinner.
Ocke
Skilj på KPI och tillgångsinflation, bostäder tillverkas inte varje år dom är befintliga varor.
Slopandet av fastighetsskatten, ränteavdraget, bostadsbristen, låga räntan, förklarar prisökningen i fastigheter inga löner är inblandade i befintliga bostäder.
Bostäder är inte med i KPI.
@ekvationsteorin
Och sänker man krogmomsen så sjunker priserna på restauranger – ja hur mycket sjönk priserna egentligen av sänkt krogmoms?
Momsprisförändringar är inte löpande inflation det är en engångshändelse, priserna förändras vid ett tillfälle.
KPI beräkningen har svagheter, moms får en lustig effekt i KPI.
Om det är högkonjunktur och ca 6% inflation sen tar vi bort momsen helt då får vi deflation i KPI även om företagen ökade sina priser.
Momssänkning då minskar staten sitt arvode eller sin lön kan man säga.
@ekvationsteorin
Nej – du missar uppenbara bristen i ditt resonemang och glider iväg istället.
Om man tog betalt 125kr inkl moms innan man sänkte momsen till 12% så borde man ju bara ta 112kr efter sänkningen (enligt ditt resonemang), men tydligen sjönk bara priserna med 4% (dvs till 120kr) – trots att krogens kostnader ju faktiskt sjunkit med drygt 10%.
Ditt antagande om att priset bara bestäms av företagets kostnader har alltså visat sig inte riktigt stämma med verkligheten.
Priset sätts av företagens kostnad i konkurrens med andra företag.
Moms är en kostnad för företagen, kan man förenklat säga.
Vår moms är relativt konstant och momsen har liten inverkan på prisförändringarna.
Det finns länder utan moms och hypotetiskt så kunde vi varit utan moms, det skulle ju varit en tillfällig skatt som skulle tas bort senare.
inget i mitt resonemang är fel.
@ekvationsteorin
När företagets kostnader minskade med 10% (pga sänkningen av krogmomsen) så minskade bara priset med 4%. Ser du ärligt talat inte problemet i ditt resonemang?
Konkurrensen är inte tillräckligt hård, det som är svart påverkas inte av momsen.
Det du sa bevisar inget, man kan inte ta ett handplockat exempel och bevisa något.
Det går säkert att hitta direkta motsatser till det du sa.
@ekvationsteorin
Eftersom alltså konkurrensen inte är tillräckligt hård (bevisligen) så håller ju inte riktigt ditt argument att konkurrensen skall fungera som garant för att företagen inte tar mer betalt än vad deras kostnader är.
Att du nämner svart-handel är ju ytterligare ett indicium på att det inte verkar stämma den här tesen om konkurrensen – de skulle väl konkurrera ut alla som väljer att köra vitt då svart undviker en hel del skatt som utgör en kostnad.
Vinsterna kan inte stiga oändligt för då startas fler företag och det blir priskonkurrens.
Läs grundkursen i företagsekonomi.
@ekvationsteorin
Nu var det iofs inte frågan om att vinsterna skulle stiga oändligt. Ta du istället och läs inläggen.
Exemplet ovan visar på en branch där man i praktiken höjt priserna med 6% mer än vad kostnaderna motiverar (över en natt till och med). En sådan höjning verkar vara möjlig utan att det kommer in nya aktörer och konkurrerar ned priset – när vi har ett inflationsmål på 2% så förefaller alltså inte befintlig konkurrens vara en tillräcklig garant för att hålla priserna nere.
Brevporto maj 2013 6 kronor. Maj 2014, 7 kronor.
Brevporto 1994 3,20 kronor. 1914, 10 öre.
Samtliga gäller ett vanligt brevporto
En länk med portopriser:
http://www.postmuseum.posten.se/fragor.html
@Okänd skit
Pris / kg har ändrats för brev och räknat på kilopris har det blivit billigare.
Jag tänkte mig ett litet sött romantiskt brev med hjärta på, inte med hjärtat i.
September 2004 var varmhyran för min lägenhet hos allmännyttan 2536 kr, nu ligger den på 3178 kr. En total ökning med ca 25% eller 2% om året.
100 g Marabou choklad 1984: 5 kr
100 g Marabou choklad 2014: 15 kr
100 g Lidl choklad 2014: 5 kr
Då kan man undra om Marabou har förädlat sin produkt så att den är värd 10kr mer eller om Lidl har samma kvalité på chokladen som Marabou hade 1984.
Är det något som är mindre gott nu än "förr" är det Marabou mjölkchoklad. Tror det har något att göra med vad de har för fett i den.
Kvalité och Marabou är väl inte direkt synonymer, va?
När jag började som bonde 1982 köpte jag en flock kor för 6500kr i snitt.
Jag köpte en vallhundsvalp för 800kr.
Mjölkpriset jag fick från mejeriet var 2,52 per liter…..
Jag lämnade ett statligt inspektörsjobb med en ingångslön på 7500kr per månad.
Idag får man i bästa fall 10 000kr för en ko till slakt och behöver nog inte betala mer än 12-15 000kr för ett livdjur.
En hundvalp av samma ras, västgötaspets, kostar 12 000kr och vad ingångslönen för ett sådant jobb är idag vet jag inte, men jag gissar på så där 30 000kr per månad….
Så nog fungerar marknadskrafterna….
Jo, så var det mjölkpriset…
Det är runt 3,50 för tillfället….
1972 hade inflationen varit så hög att 1 och 2 öringen gjordes värdelös. 1985 inflantinerades 5 öringen, 1993 10 öringen och till sist 2012, 50 öringen (alla öringarna är därmed utrotade). Personligen tycker jag mig känna att även en krona är så pass lite att den snart bör stå på tur för avveckling trots låg inflation (eller så kan man stryka en nolla på sedlarna). I EU och USA går det tydligen bättre ty där har man kvar sina 5 öringar i form av 1 centsmynt (Märkligt).
Har vi kvar präglingsverktygen, eller vad det nu heter, för 10 öringen månne?
Vore väldigt nostalgiskt om vi strök en nolla och var tillbaka i 80-talet kontanthanteringsmässigt. 10öringar, kanske en 25öring, pappersfemkronor och tior mm…
15 år tillbaka?
Ett annat årtusende!
Då kan ju jag vara med.
Men i ärlighetens namn
Vad f-n tillför det?
Man måste ju taga hänsyn till studietidens priser och jämföra hur mycket lättare ( trots allt ) det var att betala med även hårt skattade pengar.
Som det ju heter om man ska vara PK.
Det gäller ju att springa ifrån inflationen.
Med flit och rätt diagnos ( inte sant, herr guldbloggare?) kunde man ju det.
Eftersom GP var Lars exempel så kommer jag med Barometern som ett annat exempel. Kollade på en lite äldre tidning som jag har här bredvid mig och vad en årsprenumeration för riket kostar idag:
Från Barometern den 23/12 n:o 196 år 1891:
Årsprenumeration för hela riket: 6 kr.
Från barometern.se 2014-02-25:
Årsprenumeration till Göteborg utan kampanjer: 2388 kr.
(2388/6)^(1/122)=1,0503
Otroligt nära samma snitthöjning som för GP alltså fast då över 122 år… Konspiratoriskt kan man då tro att samtliga dagstidningar i över 100 år alltid har höjt årsprenumerationen med 5%… =)
Från samma tidning finns även följande priser:
Stora apelsiner: 8-10 öre styck.
100 ark godt brefpapper med 100 goda kuverter för 90 öre.
Avdelningen sällskapsspel till julen från Wahlström & Widestrand:
Yemen – äkta arabiskt s.k. ormspel 1:-
Trikolorspelet – Intressant tålamodspel 1:-
Halma, 9:e upplagan, 1:50 för 2 personer och 2:- för 4 personer.
Griskött från engelska swinslakteriet i Malmö:
Extra lättfeta swin från 50½ -75 kilo 72 öre
Mellanfeta swin från 50½ -75 kilo 68 öre
Fetare swin från 50½ -75 kilo 64 öre
Fetare swin från 75½-80 kilo 64 öre
Fetare swin från 80½-100 kilo 60 öre
Fetare swin från 45-50 kilo 60 öre
allt per kilo slaktad vikt.
Skadade swin och blött fläsk 56 a 50 öre per kilo.
Kan komma med lite fler priser om så önskas från olika tidningar.
Jo, fläsk och annat är intressant, tycker jag….
Jämfört vad folk tjänar så var mjölkpriset per liter till bonden det lägsta under hela 1900-talet just de sista åren på -90-talet…
Om jag inte missminner mig helt så var det runt 10 öre litern då fläsket låg på 50-60 öre kilot…
Förhållandet mellan dessa produkter är ungefär det samma idag…
Kan ta lite andra priser, denna gång från Land Lantbruk nr 14 3 april 1987:
Pris vid försäljning av köpfodermedel till jordbrukaren ordinära partier, kr per 100 kg (tänk också på att Statens pris- och kartellnämd (SPK) bestämde om priser fick höjas eller inte på denna tid…):
Vetekli Stockholmstrakten: 160:00
Melass, betsocker i Stockholmstrakten: 185:07
Betfor inkl skr i Stockholmstrakten: 174:86
Korn 13,5% vattenhalt löst i Stockholmstrakten: 134:75
Havre 13,5% vattenhalt löst i Stockholmstrakten: 128:75
Potatispriser:
Bintje: drygt 120:-/100 kg (131:- i område Norr)
King Edward: knappt 150:-/100 kg (billigare i syd och på Gotland, dyrare i norr)
Smågrisar
Upp till 22 kg:
Hälsokontrollerade Primagrisar 18:00 kr/kg
Hälsokontrollerade Scan-grisar 19:25 kr/kg
Hälsokontrollerade Scan-H-grisar 20:10 kr/kg
För vikt över 22 kg 7:50 kr/kg
För vikt över 32 kg 3:00 kr/kg
Pris på slaktad vikt av slaktsvin från USA (Peoria) 10:19 kr/kg
Efterfrågan på smågrisar hade visst ökat så då fick priset höjas detta år. I spalten bredvid står det om konsumtionsutvecklingen att beräkningarna för 1986 visat att konsumtionen av griskött inte ökat dock…
Ägg 1025 öre per kilo nyligen höjts 1:- i och med dispens från SPK på prisstoppet.
Några mjölkpriser hittade jag inte i denna tidning men jag har en hel del andra som ligger här…
Det finns väl ingen som tar KPI på allvar längre.
Deflationsfaktorer såsom "förbättrad teknisk prestanda". Problemet är ju bara att tekniknivån höjs hela tiden, och att elektronik generellt inte alls blir billigare. Framförallt inte om man räknar med kvalitet.
Varför drar inte KPI-beräkningarna med låg kvalitet? I märkesbutikerna tar man idag betalt för Acryl och polyester, många hundra kronor för plast som går sönder efter två tvättar.
När nästan allt blir dyrare än KPI. Befolkningen är verkligen grundlurad.
771 kr tog sotaren av mig häromdagen. Vanlig kontroll av vedpanna. Det är ju dubbla priset mot vad du betalar?
Life is good…
För vissa. Finns ju knappast några större skillnader på omständigheter såhär 10-15 mil från dig. Blev just en ordentlig puff till att gå kursen för att sota själv.