Som alltid när staten, eller ännu värre – överstaten, socialistiskt transfererar pengar leder detta till felallokeringar. Stödbelopp om miljarder, varav stora delar är våra stora svenska nettobetalningar till EU, har inom EU gått till att bygga motorvägar som ingen kör på.
Den norske bloggaren Pål Steigan, som kanske lite orättvist (mot alla inblandade) har liknats vid en norsk motsvarighet till mig, har gjort en sammanställning över de övergivna motorvägarna som EU:s stödpengar har betalat för. En sedelärande redovisning av hur det går om man tror på evig tillväxt i en ändlig värld och kanske ett förebud om hur exempelvis Förbifart Stockholm kan se ut framöver. Trots allt är en av exemplen på nästan helt tomma motorvägar från den spanska huvudstaden Madrid.
Sammanställer en del av Steigans länkar nedan.
Till en början har vi motorvägen ut ur Madrid. Se även film på YouTube.
Mest spektakulärt är Daily Mails fotoserie över övergiven motorvägsutbyggnad när skuldkrisen ströp utbyggnaden. Bilderna har allt, inklusive cyklister, får och getter.
EU-stöden höll liv ett tag i den
portugisiska ekonomin. |
Sedan har vi Portugal, som tillsammans med Irland och Grekland väl var ett av gamla EU:s (innan expansionen österut) största bidragstagare. Financial Times har artikel och bilder. Anekdot om Portugals överhettade ekonomi runt millenieskiftet från en portugis bekant var att de stora bränderna runt huvudstaden ofta var anlagda för att få jordbrukarna att ge upp och släppa marken för exploatering. EU-stöden var till synes obegränsade, vilket vi också ser i den ekonomiska utvecklingen för Portugal ute till höger.
A5 i Kroatien.
Bild: Divna Jacsic/Wikipedia Licens: Public Domain |
Relativt ny i EU är Kroatien, som också stolt kan visa upp tomma motorvägar, speciellt A5, som har en serie tomma bilder att beskåda hos Wikipedia.
Slutligen stoppar vi i Grekland, vars nya öde motorvägar skildras hos Bloomberg. Grekland fick 11.3 miljarder euro i utvecklingsstöd 2000 – 2006, varav hälften gick till motorvägar.
EU-kommissionen öppnar nu upp för sk budgetflexibilitet, så de skuldkrisande länderna kan få visa underskott för att bygga ännu mer tomma motorvägar. Det inkluderar Grekland. Vi vet ju alla att infrastruktur leder till tillväxt, vilket infrastruktursatsningarna i Portugal och Spanien är facit på…
Trafikarbetet i USA toppade 2007. |
Vi ska komma ihåg att peak car ser ut att ha passerats för allt fler länder. Även om motorvägar i framtiden kan byggas om till kanske hälften cykelväg, så är det ren kapitalförstöring att bygga dyra motorvägar, konstruerade för tung och hög belastning, men bara skicka ut häst och vagn eller cykel på dem.
Trafikarbetet i Sverige toppade 2008. |
I prognoserna talas det dock om evig tillväxt i en ändlig väg, så man kan motivera fler motorvägar. Med fortsatt evig ekonomisk tillväxt kommer förstås till slut all mark täckas av motorvägar när antalet bilar tillsammans med den eviga ekonomiska tillväxt går mot oändligheten…
På tal om EU-stöd så vill EU nu ge Sverige stödpengar till tre svenska regioner, på grund av den höga ungdomsarbetslösheten. Den usla svenska skolan misstänks vara en anledning till att svenska ungdomar inte får jobb. Dock måste svenska staten skjuta till pengar för att stöden ska betalas ut, så antagligen tackar vi nej. Vi vill ju inte förlora inflytande eller medge att det kan existera problem i Sverige. (Public Service/SR)
26 kommentarer
Relevant i sammanhanget är den dokumentär som nyss gick på SVT om hur Grekland hamnade där de är: http://www.svtplay.se/video/1639940/greklands-vag-mot-krisen
Till viss del kan problemet med kapitalförstöring lösas genom att man finansierar infrastrukturen med skatter som kommer från bilismen inklusive drivmedelskatt. Detta gör att en fallande bilism leder till fallande satsningar.
När det då gäller en minskande bilism som skall nyttja vägar som byggts med större anslag från tider där bilismen var vanligare så kan man ju iaf konstatera att isf så byggdes ju iaf vägarna med pengar som bilisterna såg som värda att lägga för glädjen att få använda vägarne.
Man kan dessutom dra det hela ett steg längre och allokera pengar till underhåll i förhållande till hur mycket vägar används – på så sätt kommer dessa övergivna motorvägar att bara förfalla. Detsamma gäller även kostnader som plöjs ner i att öka kapaciteten på vägarna – man bygger inte om en landsväg till motorväg om den inte används så mycket helt enkelt. Det enda som blir risken är när man investerar i nya vägsträckningar vilket man får göra med lite mer försiktighet än att slänga upp värsta motorvägen det första man gör (man bör ju kontrollera att det finns underlag för vägen först).
Fast man kommer fortfarande att kunna göra massiva felinvesteringar rent geografiskt, i fel landsända alltså.
Men visst, att verksamheter på nåt sätt ska (del)finansiera sig själva är väl vettigt.
@Ben Dover
På vilket sätt kommer man göra massiva felinvesteringar? Att plöja ner alltför mycket pengar i vägar som knappt används låter mer som en felinvestering än att satsa pengar på välanvända vägar som pga slitage behöver rustas upp.
I teorin kan det bli så att avgifterna från alla som bor söder om dalälven används till att rusta upp vägnätet i lappland till toppskick. Risken är kanske liten men din modell garanterar inte att felinvesteringar KAN förekomma.
Ja, typ så – framför allt därför att man faktiskt inte kan mäta trafiken på varenda liten småväg, det vore för dyrt. Därför måste man anta, beräkna och gissa vilket så klart öppnar upp för diverse misstag.
Sen har man ju faktiskt inte bara trafikvolymen att ta hänsyn till utan man måste även väga av emot antalet olyckor mm. Bygga nån ny tunnel i Sthlm för att eliminera trängsel, eller slänga upp x antal mil viltstängsel som reducerar viltolyckorna? Ett inte helt självklart val som så klart också kan leda till felinvesteringar.
@Ben Dover
Å andra sidan kan man ju anta att småvägar som är för små för att mäta trafiken på är just småvägar med obetydlig trafik. Knappast några kandidater till att bygga ut till 8-filiga motorvägar.
De flotta fjollträskvägarna kommer naturligtvis att misslyckas, trots mängder av subventioner till den fina staden.
1. Inkomstskatten i vissa stockholmskommuner är en tusenlapp mindre i månaden än i många glesbygdskommuner, vilket är möjligt genom att där finns företagsledningar, myndigheter, chefer, konsulter med mera.
2. En internationellt unik fastighetsskatt utan koppling till fastighetens värde fungerar som en bostadssubvention i samma område till samma personer.
3. Frihandel inom EU med i kombination med höga svenska kostnader inom djurskydd, punktskatter och sämre geografiska förutsättningar för odling har flyttat arbetstillfällen från glesbygd till storstad. Införseltullar för vissa livsmedel och jordbruksprodukter istället för subventioner får inte denna effekt.
4. Stockholmarna begår förhållandevis mycket brott och de ger mer kostnader i det statliga rättssystemet. Våldsbrotten i Stockholms län är flera gånger högre än i de flesta kommuner.
5. Kulturen subventioneras av staten med mycket stor tyngdpunkt till Stockholm. Någon slags betalning efter utnyttjande vore enkelt att införa.
6. I Stockholm finns allt mer statligt finansierade vägar och järnvägar för omfattande pendling och som vissa aldrig kommer i närheten av. Den nyss föreslagna tunnelbanan finansieras exempelvis med statliga bidrag och en statlig mycket låg ränta.
Men misslyckandet kommer aldrig att erkännas av de ständigt babblande makthavarna.
Tänk er hur det kommer att bli sedan när man, mot förmodan, lyckats skapa en skatteunion där norra gänget bara kommer att få ägna sig åt transfereringar(dvs Robin Hood). Är det inte svårt nog inom ett land? Hur skall det fungera i en ny federation under ekonomisk stagnation där de olika staterna inte bara har en väsenskild kultur(vi är ju europeer:)), vi pratar ett helt annat språk. Lägg till kommande "multikulturella" dramatik när nästa djupa ekonomiska svacka kommer….och den kommer snart, lita på det!
Jag skulle inte vilja vara i Merkel´s kläder när det går upp för tyskarna hur de ånyo tvingas göra en nationell uppoffring(i ett land som "alltid" försökt leva utan inflation och husprisökningar etc) likt återföreningen som tog 20 år av stor återhållsamhet. Denna gång kommer uppoffringarna att bli avsevärt större. Alternativet är fortsatt stagnation i framförallt PIIGS-länderna. Så vad blir det?
Först ECB-QE som misslyckas(börsen går dock upp) och därefter EU-obligationer som till slut får Euron att stärkas efter föregående krasch. Men då är vi antagligen framme kring 2016 eller 2020. EU-obligationer innebär att Bundestag kommer att sättas inför stora avgörande beslut hur man skall ställa sig till den nya situationen där EU beskattar medlemmarna och ägnar sig åt budgetmässiga statssubventioner(transfereringar) istället för som idag olika bidragsprogram. Fördelen är ivf att budgettransfereringarna kan uppfattas som mer transparenta. Men de lär å andra sidan bli betydligt större än idag.
Om dagens politiker huvudsakligen är styrda av EU-beslut så är det förstås bara en förrätt om vad som väntar när vi direktbeskattas. Till en början med relativt låg skattesats…..(känner ni igen det?)
Valuta-volatiliteten fortsätter men utgångspunkten är och förblir att EU som federation inte är mogen sin uppgift pga kulturella skillnader där huvudorsaken handlar om helt olika ekonomiska förutsättningar mellan länderna där samma valutakurs och ränta är oförenliga. Därför kommer svagare länder till slut att lämna unionen och defaulta. Detta är skrivet i sten om man förstår ekvationen.
Det är EU som är svagt och det är dom starka länderna som vill lämna.
@Björn; Så kan man förvisso delvis se det men bara därför att de svaga har få/två alternativ;
1. Få hjälp och stöd och en önskan att fortsättningsvis få billigt kapital genom att vara kvar. Dyrt för de starka men ännu dyrare för de svaga.
2. Men så länge de skall konkurrera under samma valuta och under stigande räntor kommer de inte att ha råd att vara kvar. Alltså återstår default och stora devalveringar för att igen förbättra sina relativ-kostnader. Dyrt för de som starka som förlorar på sina fordringar och igen tappar export. Höga initiala kostnader vid ett utträde för framförallt de svaga.
En hemma-hos berättelse;
http://www.nakedcapitalism.com/2013/12/yanis-varoufakis-what-europeans-should-know-about-the-current-situation-in-greece.html
h/t Naked capitalism
Personligen tycker jag inte att transfereringar av skattemedel till vägbyggen inte klockrent kan räknas som socialistisk politik ens om det är en socialistisk regim som genomför bygget. Att bygga vägar är snarare ett bra exempel där höger och vänster block kan kompromissa även om målen med politiken är olika. Just i EU verkar det ju också som att det är tankesmedjor, som Europoean Round Table, med frihandelsinriktning som varit drivande för att påverka de politiska besluten kring vägbyggena.
Lite popoulärkulturell trivia i dokumentären Restrepo försöker de amerikanska soldaterna få med sig de lokala klanledarna just genom ett vägbygges projekt. Så USA försökte alltså införa socialism i Afganistan.
Det är ofta en bra metod att bygga upp ett lands "ekonomi". Dvs genom socialism. Se på Kina hur en enpartistat dirigerar utvecklingen från jordbruk till fabriks-nation. Detta är den enkla fasen eftersom den bygger på det enkla faktum att väst var villiga att flytta sina egna fabriker(kostnadskapitulation där facken lade sig platt gav multiföretagen denna möjlighet genom att de var med och skrev WTO-avtalet där Kina gavs s.k Most Favoured Nation"-status). Detta var det s.k arbetskraftsarbitraget och som också möjliggjort dagens deflatoriska miljö tillsammans med bankavregleringen. Teknikutvecklingen har även den förstärkts tack vare detta arbitrage. Dels genom billig arbetskraft men även genom nya kunder/företag(Asien) och dels genom att vi själva fått mer utrymme till nya tjänsteverksamheter(IT och konsumtion) vilka även de drivits av allt lägre löner i dess produktion(ivf lägre avkastning pga extremt korta livscykler). Sist men inte minst har konkurrensen och skuldsättningen drivit på det deflatoriska trycket.
Nu när Kina tvingas överge sin råvarubaserade, förhållandevis enkla, strategi kommer de till en mycket svår omställningsprocess. Inte minst pga dåliga kapitalallokeringar vilket innebär stora påfrestningar för investerarnas avkastningskrav. Kinas ledning sitter dock i USA´s sits efter 1:a världskriget. Men USA sitter i en värre sits som liknar UK vid samma tidpunkt. EU och Europa sitter nog värst till. Boomar leder alltid till stora kapitalvinster….och förluster. Särskilt för de som blir lidande när kapitalet lämnar scenen!
Förlusterna drabbar då främst kollektivet eftersom politikerna, som oftast inte förstått hur ekonomin fungerar, tvingas sänka löner(realt sett) och höja skatterna.
På tal om "utvecklingsstöd" så kan även jag rekommendera en dokumentär på svt play. De diskuterar bland annat om mer av samma sak verkligen är utveckling. Rätt stora likheter mellan dokumentären och Kollaps av David Jonstad. Framgångsfällan hittar ni här http://www.svt.se/dox/se-program/del-1-1401
De flesta vägar runt Malmö verkar inte heller vara så mycket brukade nu vid kl 14:00. Lite mer trafik i Göteborg och Stockholm men även där finns flera flerfiliga vägar som är tomma. Till och med Ölandsbron är rätt tom nu…
Problemet med trafikköer i Sverige är väl delvis att alla "måste" ut och köra bil samtidigt.
@Axel Svensson
Dessvärre finns inte någon vettig statistik på trafiktäthet vid olika tider på dygnet och året. Hade det funnits så hade det varit deras egna fel och val att de skall köra där när alla andra kör.
Dock kan nämnas att de vägar som regelbundet får stor belastning brukar ha ganska hög medeldyngstrafik också och därmed motiverar att vara väl tilltagna.
Ja fan va dumma folk e som åker till jobbet för att arbeta enligt sin arbetsgivares önskemål!
@Wakka
Nu är det väl ingen som har hävdat att de är dumma utan bara att det är deras egna val.
När det gäller statistik på trafiktäthet så är det ju så att många dessutom har flextid och med kännedom om att det är mycket lättare att komma fram i trafiken vissa tider så kan de anpassa sina arbetstider ifall de tycker det är bättre än att köra i värsta rusningstrafik.
Välkommen till Fjollträsks biltäta leder:
http://www.webbkameror.se/trafikkameror/trafikkameror_sth_e4_e20_es.php
Finns plats i kön.
Det är dessa som pressar upp/ner priserna på boendet.
Bygg ny förbindelse till Arlanda! Den befintliga är full!
Världen är inte statisk. Med dagens subventioner av stockholmarna och deras liv kan trafikproppar och bostadsbrist i praktiken inte byggas bort. Fler kommer bara att flytta dit. Speciellt med öppet spjäll på invandringen.
Top Gear spelade in ett avsnitt i Spanien där de körde på övergivna motorvägar, genom spökstäder och nyanlagda bergsvägar som bara tog slut för att sedan testa på en likaså nyanlagt men övergivet flygfält.
http://topgear.wikia.com/wiki/Spanish_Supercar_Road_Trip
Bilar är ganska ointressant, men Top Gear är tv på hög nivå.
TG finns på Netflix har jag noterat. Avsnittet verkar inte finnas dock. Finns bara fram till 2010.
Ser inte riktigt skandalen i det här faktiskt. Om en kris slår till oväntat hårt som i Spanien är det inte svårt att förstå att vissa projekt ser ut som om de inte borde ha startats.
För övrigt har jag åkt MYCKET bil i Europa, och i inget land, absolut inget, har jag sett i närheten så många tomma motorvägar som i Sverige. Som jämförelse, det spanska skräckexemplet Madrid, där vägen är planerad för 35000 bilar och utfallet blev 10000 (så långt); den utmärkta dubbelfiliga E4:an norrut från Uppsala beräknades för 7500… undra på att man är rätt ensam när man passerar där.
Krisländerna har flest röster i EU…
En annan anekdot från Portugal (berättad för mig på plats) och skogsbränderna 2003 var att det var eukalyptusskogar som gjorde bränderna okontrollerbara. Eukalyptus är välkänt för sin förmåga att skapa okontrollerbara skogsbränder då den dels har väldigt mycket oljor i träet och dels regelbundet fäller sin bark vilket skapar ett fint lager tändved på marken. Nu finns ju inte eukalyptus naturligt i Portugal utan den hade inplanterats från Australien eftersom de portugisiska skogarna inte kunde förse dom nya pappersbruken med tillräckligt med råvara.Pappersbruken i sin tur var ett resultat av EU:s stöd till vad som då var EU:s fattigaste land. För övrigt går inte eukalyptusskogarna att få bort från Portugal, de sprider sig för snabbt och dödar den ursprungliga växtligheten så att en monokultur breder ut sig.