Danske Bank: Skogspriser ner upp till 11% på sex månader

De uppblåsta skogspriserna fortsätter och falla enligt Danske Bank (PDF, sidan 10). Undantaget Mälardalen har skogspriserna fallit i hela landet, men motsägelsefullt nog faller de som mest där priserna nästan går att motivera företagsekonomiskt och minst där bubblan är som värst.

Skogsmarkspriser i SEK/skbm hösten 2013 enligt Danske Bank. Uträknade priser för våren 2013 utifrån DB:s angivna prisförändringar.

Man kan förmoda att priserna i Mälardalen hålls uppe av möjligheten att skövla skogen och sedan bygga bostäder på marken. Sedan finns det förstås även sk jägare som är beredda att betala idiotpriser för att äga jaktmark, istället för att arrendera. Tydligen har denna grupp fortfarande bra kreditlinor i Stockholmsområdet och köper gärna säg 200:- SEK nettovärde före skatt, i bästa fall 140:- SEK efter skatt om man kan sin skatteplanering, för 467:- SEK med skattade eller lånade pengar. Inte så smarta, stockholmarna. 

Men trots rekordlåga räntor orkar generellt inte skogspriserna uppåt. Utvecklingen är sund, även om priserna fortfarande behöver minst halveras i södra Sverige och Mälardalen. När räntorna väl tar fart lär kraschen i skogsbubblan gå desto snabbare.

Ja, man kan nu prata om en krasch i åtminstone Norrland och Mellansverige. 5 – 11% på ett halvår är en årstakt på 10 – 22%, vilket inte är något annat än en krasch.

Medelpriser rena skogsfastigheter 1999 – 2013 enligt SCB.

Mäklarna är förstås positiva och pratar om köpläge. Men köper man skog till dessa priser handlar det om ren spekulation i att en greater fool ska köpa ännu dyrare, för undantaget inre Norrland går det inte att motivera köpen företagsekonomiskt utan fortsatt spekulationsbubbla. Men när bubblan inte ens har kraft trots rekordlåga räntor, och tvärt om faller, så har vi nog sett toppen i skogspriserna.

SCB:s egna siffror är inte användbara för 2013 än, då man inte kan separera ut skogsvärdet eller ren skogsmark från det data som finns för året än så länge. Till skillnad mot bostäder kan som bekant skogsmark kosta hur lite eller hur mycket som helst, och medelpriser för små stickprov kan alltså variera kraftigt beroende på storleken på fastigheterna, som inte SCB redovisar.

I övrigt har Nouriel Roubini den 29:e november sedan uppmärksammat att den svenska bostadsbubblan är systemhotande för svensk del och när den kraschar kommer hela den svenska. Schibsted/SvD har nu vaknat och har en artikel om Roubinis uttalande.

Istället för att läsa SvD så styr man lämpligen sin webläsare till Roubinis ursprungliga text istället.

“In countries (for example, Sweden) where recourse loans allow seizure of household income to enforce payment of mortgage obligations, private consumption may plummet as debt payments (and eventually rising interest rates) crowd out discretionary spending. Either way, the result would be the same: recession and stagnation.“

Inget nytt för bloggens läsare. När den svenska bostadsbubblan spricker på allvar så åker hela den svenska ekonomin ut med badvattnet. Som bekant är det svenskarnas skuldbaserade inhemska konsumtion som håller vår ekonomi under armarna. När bostadsbubblan kraschar stoppar också konsumtionen, vilket förstås är anledningen till att politikerna inte vill dra ner på ränteavdrag eller införa amorteringskrav – de vet att det slår stenhårt mot vår uppblåsta BNP och den siffran vill man ju inte påverka negativt.