Sverige har sedan länge slutat vara en bondesamhälle. Vi är inte ens ett industrisamhälle längre, utan ett postindustriellt tjänstesamhälle, men vi envisas fortfarande med att ordna samhället som om vi fortfarande är bönder från 1800-talet. Det är dags att slutligen överge bondesamhället. Det är dags att ändra tiderna.
När dagens I-länder industrialiserades införde man klockan. I 1700-talets bondesamhälle fanns i princip inte konceptet vad klockan var. Den enda tiden bondefamiljen behövde hålla var i princip gudstjänsten på söndagen, och den annonserades ut av kyrkklockan. I övrigt gick man upp med tuppen och gick och lade sig med mörkret.
För att kunna få fattigbönderna att börja arbeta i fabrik, så behövde fabrikerna följa bondens dygnsrytm. Det samma gällde barnen när skolan blev obligatorisk.
Arbetstider och skoltider anpassades helt enkelt till mjölkningen av korna. Barn och vuxna skulle hinna mjölka innan det var dags att gå till jobbet eller skolan, något som lever kvar än i dag i form av skol- och arbetstider.
Dessutom behövde ju barnen vara hemma hela sommaren och rensa ogräs i odlingarna, vilket var ett heltidsarbete i det gamla bondesamhället. Alltså hade man tio veckors sommarlov, från när ogräset helt riskerade att ta över i snabbväxande juni, till tillväxten dämpats mot slutet av augusti.
Av denna anledning har vi fortfarande tio veckor sommarlov.
Så vad är problemet med arbetstider som 8 – 17, skoltider som 09:00 – 14:00 (eller 8:20, 8:45 etc) osv?
Problemet är att detta är ett slöseri med resurser, som leder till flaskhalsar och underutnyttjande av resurser, baserat på att barnen ska hinna hjälpa till på bondgården innan de ska till skolan.
Nu försöker vi åtgärda problemet i dagens flextidssamhälle. Åtgärden kallas trängselskatt.
Men det saknas ett avgörande verktyg för att trängselskatt ska kunna förändra trafikmönstret – arbetstiderna och de tillhörande skoltiderna. Föräldrar med barn kan inte ändra sina tider hur som helst och trängselskatt blir en icke fungerande metod – om målet inte bara är att beskatta folk för att de måste jobba.
Istället är trafiklösningen mycket enkel. Man slopar arbetstiden 8 – 17 och inför två olika arbetstider. 7 – 16 och 10 – 19. Därmed minskas trafikbelastningen rejäl när trafiken, inklusive bussar, pendeltåg och spårvagnar, sprids ut över dygnet och man använder alla resurser mer effektivt. Det behövs mindre vägar, färre bussar etc när allt inte längre ska dimensioneras efter lika hög maxbelastning.
Se hypotetiskt exempel nedan.
I det förenklade exemplet ovan, förenklat eftersom industrier och affärer har andra arbetstider än tjänstemännen – se ovanstående exempel som tjänstemannatrafiken, minskar de dimensionerande kraven på trafiken från elva till åtta. Det är i detta hypotetiska exempel möjligt att minska topptrafiken med 28%.
Motsvarande sker i skolorna, där man delar upp klasserna för att matcha föräldrarnas arbetstider.
Dessutom avskaffar man sommarlovet till 4 – 5 veckor och kortar ner barnens skoltider per dag och förlänger terminerna.
Sommarlovet matchar istället semestern och blir bara i juli. Föräldrar kan helt plötsligt vara lediga samtidigt, istället för att ta ut sin semester för att dra ut hela barnens sommarlov och kanske aldrig vara lediga samtidigt.
Lärare behöver inte längre jobba 50 timmar i veckan för att jobba in sommarlovet.
Med kortare skoldagar och utvilade lärare lär sig förhoppningsvis barnen mer i skolan på helåret, eftersom undervisningstimmarna består, men är utslagna på fler veckor. Dessutom kommer man att köra mer halvklass, vilket också ger bättre undervisningsmiljö. Samma lektion behöver inte förberedas två gånger när det handlar om halvklass.
Skolorna kan också dimensioneras ner eftersom många gemensamma resurser, som specialsalar – gymnastik, slöjd etc, enklare kan delas. Skolor står annars tomma större delen av dygnet och tio veckor på sommaren.
Avtrappningen på eftermiddagen symboliserar att högre årskurser har längre skoldagar. Det moderna exemplet har symboliskt en timme kortare skoldagar som istället hamnar i juni och augusti. |
Ett alternativ är att barn bara går i skolan från klockan 10 och framåt, och de som jobbar 10 – 19 är föräldrar. Detta då många barn helt enkelt är för trötta på morgonen för att lära sig ordentligt.
Med två skift även i tjänstemannasamhället kan även arbetsplatser dimensioneras bättre, motsvarande skolorna.
Naturligtvis kommer inga av dessa förändringar genomföras. Kommentarsfältet kommer överösas av gnäll om varför det inte skulle fungera, eftersom folk sitter kvar i tider och strukturer från 1800-talet och inte kan tänka i nya banor och saknar visioner. Än mindre skulle man kunna genomföra något sådant här politiskt, eller ens mellan arbetsmarknadens parter.
Istället bygger vi vägar och pendling dimensionerat onödigt högt och sedan får barnfamiljerna slita som hundar på sommaren för att få ihop barnens sommarlov. Ett alternativ är förstås att vi gör som förr – skickar ut barnen att plocka ogräs igen…
För övrigt mjölkar sig ändå korna själva idag mha mjölkrobot.
Tillägg: Relaterat, se ROWE – results only work environment, dvs inga arbetstider alls, rent av inte nödvändigtvis ens arbetsplatser. Tillämpas bland annat av amerikanska jättekedjan Best Buy. Och av mig, för er som beklagar er över min produktivitet.
75 kommentarer
Moventia:
Men vi är ju snart tillbaka till bondesamhället igen.
Märks att du inte har barn… när min dotter gick i högstadiet gick hon i snitt ca 10 timmar i veckan – och inte för att hon skolkade, utan för att skolan hade så många "självstudietimmar". Jag klagade på detta, till slut även inför skolborgarrådet i Stockholm, och oppositionen (fick naturligtvis endast floskler till svar), men efter detta svarade åtminstone rektorn – något intetsägande. Kortare skoltid är helt enkelt uteslutet. (Min son har däremot normala dagar mellan 9-3 nu på högstadiet, annan skola.)
Du motsäger dig själv. Det där handlar uppenbarligen om vilken skola och inget annat.
Skoltiden ska inte bli kortare, den ska förläggas i juni och augusti istället.
Hmm, det bli kanske lite knepigt för dem som inte kan ta semester i juli, eller…?
@Kingedward24
Hade det varit möjligt för eleverna att studera i egen takt så hade man kunnat lösa det genom att ha skolorna öppna året runt.
En möjlighet hade varit att man har öppet i juli och delar upp eleverna i två grupper beroende på ifall de varit lediga i juni eller inte t.ex.
Bra och väl genomarbetat inlägg!
Jag köper detta rakt av och kan inte tänka mig att någon skulle kunna ha en annan åsikt.
För övrigt anser jag att vi ska ha sommartid året runt, alltså inte ha normaltid på vintern eftersom många missar dagsljus eftersom de går upp lite senare på morgonen.
Ja.
+1
Nej ta bort sommartiden om sommaren och inför siesta om vintern. Så att man kan gå ut och se solen. (alternativt som förslaget i inlägget inför morgon och kvällsgäng.)
Sommartid/normaltid är bara frågan om vad man skall kalla de olika klockslagen. Om arbetstiden var "fri" (hallå LO och SAP?) så skulle man kanske få mer av jämnt nyttjande av infrastrukturen ifall samhället i övrigt var anpassat (hallå LO och SAP?).
Givet att folk hade tillgång till ovanstående diagram så skulle nog många tendera att vilja köra till och från jobb när det inte är genproppat på vägarna.
Siestan på vintern eller sommaren är ochså en sån fråga – det finns ingen naturlag som säger att man måste ha en lunchrast som är kortare än en timme (såvida arbetet faktiskt inte kräver att man kör oavbrutet). Det finns heller ingen naturlag som säger att arbetstiden under vinterhalvåret måste vara samma som under sommaren (så de som vill gå upp en timme tidigare på sommaren kunde ju komma överens om det med arbetsgivaren – helt utan att mixtra med klockan).
Inför en universell tid som gäller för hela klotet. Vad är det för jävla trams att man skall ställa klockan efter när solen står som högst på himlen? Men inte på sommaren, då går det utmärkt att ändra klockan till något helt annat.
1.3 miljarder kineser klarar ju av en gemensam Pekingtid som sträcker sig över flera tidszoner och är långt ifrån synkad mot solens position på himlavalvet.
Och ryssarna införde permanent sommartid efter att det uppstod kaos när de skulle byta. Att ha samma tid överallt verkar som en bra idé.
Klocktillverkaren Swatch har försökt med en universell 'gemensam' tid sedan 1998 med speciella klockor och hela köret, men det har aldrig slagit igenom.
@BackstugeBengt
För att en gemensam tid skall vara gemensam så krävs det visst mått av standardisering. Därför är det ganska svårt att få något sådant att slå eftersom det är den tidszon som politrukerna bestämt som blir gällande.
Ett problem med swatch time är att den inte stämmer alls med vad man är van vid. Dygnet är inte uppdelat på ett bekant sätt och dessutom är tidzonen ganska illa vald eftersom den inte stämmer med någon standardzon.
Skulle man standardisera globalt så skulle UTC ligga nära till hands.
Jajjemen! I det tätbefolkade Asien har man tvåskift på lågstadieskolorna åtminstone. Eleverna byts av ngn timme eller två efter lunch, om jag förstått det rätt. Så en del går typ i skolan 9-14, andra går 14-19.
Jag har varit inne på detta också. I alla våra städer med flerfiliga vägar, inklusive Stockholm, står dessa flerfiliga vägar tomma större delen av dygnet och är fullproppade under några få timmar när de flesta skall till eller från jobbet.
Misstänker också att inget lär göras förutom att bygga ut vägarna med ytterligare några fler filer och striktare krav att alla ska jobba under samma "normala" arbetstider. "Trängselskatten" lär ju inte ge lika bra inkomst om färre åker under peak-timmar eller om det inte går att åka under peak-timmarna pga trängsel.
Jag är också för en mer flexibel fördelning av helgdagar. Varför måste vi som inte är religiösa ta ut ledighet efter en religiös högtid? De som har annan religion än fd statskyrkan lär vilja ha andra högtidsdagar (högtider som kristna kyrkan tog från tidigare befintliga högtider). Jobbtiderna måste naturligtvis funka för arbetsgivaren men tror att många arbetsgivare skulle vara glada i att slippa betala 150% extra för storhelger när alla skall vara lediga enligt dagens regler och samtidigt enklare kunna hitta personer som vill jobba under hela året.
Nu ska jag på lunch precis som de flesta andra, får se om det finns plats dit jag vill gå…
Att skolorna står tomma är nog däremot svårt att komma ifrån helt. Det där har jag funderat mycket på men det finns helt enkelt inte tillräckligt med kvällskurser och sånt skit som kan fylla skolan på kvällstid. Gympasalarna är väl iofs väl utnyttjade.
Däremot skulle man kunna tänka sig att skolmatsalen fungerade som skolbespisning på dagen och bykrog ellmed fullständiga rättigheter om kvällarna. Lite svårt att skapa en inredning och miljö som passar båda kanske dock.
Skolköket skulle kunna utnyttjas av matförädlingsföretag utanför skoltiderna – det är livsmedelsgodkänt och kan alltså användas för tillagning och paketering av lokalt producerade produkter.
Ja, typ nåt sånt. Själva köksutrustningen etc är ganska dyr och rätt speciell så är det något på en skola som borde snurra dygnet runt är det köket.
Förr i tiden fanns "centralköken" som gick hela dagen. Det var ju mat till skolor, dagis, sjukhus osv. men LOU har ju trasat sönder den infrastrukturen också.
Vissa traditionella "7-16-företag" har infört tvåskift. Ett exempel var en däckverkstad som införde tvåskift och sextimmarsdag (med åttatimmarslön). Maskinerna gick 50% mer på en dag och kunderna blev nöjdare då företaget hade öppen både innan och efter "normal" arbetstid. Exempel: lämna in bilen för service innan jobbet, få lånebil, hämta egen bil efter jobbet.
Blev kunderna nöjda med prishöjningen också? Eller blev kostnadshöjningen för personalen på 33% tagen ur kaffekassan?
Med ökad omsättning under dagen kanske de tog ur vinsten.
Här är en artikel, från 2005 men ändå.
http://www.aftonbladet.se/ledare/article10544885.ab
Märks inte för en märkesverkstad. De tar redan 2500:- SEK i timmen för service och om den faktiska lönen per timme höjs med 33% märks det knappt på den debiterade timpengen. Dessutom sparar man in kostnader genom effektivare utnyttjande av utrustning.
@Kingedward24
Det finns undersökningar som visar på att arbetet som görs på en 6-timmarsdag är mer än som görs på en 8-timmarsdag (och då inte per timme utan per dag).
De 2500kr/h som cornu skriver om omfattar kostnaden för inventarier och anläggningstillgångar – dessa kostnader kan vara konstanta. Räknar man på att kostnaden är 16000kr/d plus 500kr/h så blir det 2500kr/h, men kör man 12h/dag så blir totala kostnaden under en dag 16000+500×12=22000kr och utslaget på 12h blir det 1833kr/h. Även om man betalar de anställda för 8h så blir det inte mer än 2000kr/h.
Fast nu pratade vi däckverkstad, och de tar inga 2500 per timme.
Hur blir utnyttjandet av utrustningen effektivare när två timmar per person försvinner?
Anonym, din kalkyl är åt skogen, största kostnaden för däckverkstaden är personalen.
Den undersökningen du hänvisar till ang 6-timmarsdagens förträfflighet är tyvärr i singularis och >10 år gammal. Den ska vi nog tala tyst om ifall det är fakta vi söker.
@Kingedward24
Det var bara ett exempel.
Länken till Toyota-verkstaden visar också att det är långt ifrån givet att arbetstidsförkortning med bibehållen lön innebär att tiden blir dyrare.
Tillägg:
Utnyttjandet av utrustningen blir effektivare av att man utnyttjar den 4h mer per dygn. Det finns för övrigt en anledning till att vissa industrier producerar 168h per vecka…
(vissa) industrier kör 24/7 för att personalkostnaden i förhållande till maskinkostnaden är låg, i verkstaden är det snarare tvärtom – där är det personalkostnaden som är den stora grejen, inventariekostnaden är marginell i jämförelse.
@Anders
Dock så verkar det vara annorlunda i Toyota-verkstaden. Eller så är det andra faktorer som gör att det blev billigare med arbetstidsförkortning med bibehållen lön.
Om vi genomförde detta hos oss, det skulle säkert vara genomförbart, så skulle vi få en viss produktivitetsförsämring av att alla inte var på jobbet samtidigt. Dessutom skulle ingen vilja ha 10-19 skiftet. Den säkningen i produktivitet skulle nog dessvärre ta bort en stor del av besparingarna.
Dessutom skulle det bli knepigt att arrangera fritidsaktiviteter, allt från sport till föräldramöte blir svårare om inte merparten har samma tider på ett ungefär.
Åker man bil i Stockholm så ser man att flextiden redan existerar. Tom är det så att affärerna får sina varor på nätterna numera.
Bra idé!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Folk börjar allt senare på jobbet nu för tiden, antagligen är det mycket "after work" på pubarna eller så är det alla docusåpor som man måste se och då orkar man inte vara på jobbet kl 0700.
Går och lägger mig ganska tidigt och missar då en stor del av utbudet på TV och än så länge har jag väl inte fått några men, kanske kommer senare, att missa lite förnedrings-TV får man stå ut med.
Med det så kallade 3-3-systemet tas helgerna tas bort och det arbetas 3 dagar och är ledigt i 3 dagar. Utnyttjandet av alla investeringar blir nog allmänt bättre än med någon slags tvåskift på vardagar. Stora effektivitetsförbättringar fås naturligtvis. Istället för 40 timmar på 7 dagar kan det bli 12 timmar x 7 = 84 timmar. Mer kan investeras och återbetalas och produktionen och komplexiteten kan ökas något ytterligare innan samhället kollapsar.
http://www.tretre.se/
"tas helgerna tas bort och det arbetas 3 dagar och är ledigt i 3 daga" förstod jag först som 6-dagarsvecka, och tyckte att det var ett kul och intressant förslag. Som 7-dagarsvecka blir det _riktigt_ intressant. Den som är riktigt energisk, som t.ex. många invandrare jag träffat, skaffar sig två jobb och får både god ekonomi och veckovila.
Tanken är ju att det ska rulla på hela tiden. Lämpligen är bryttiden samma på alla arbetsplatser så att det sociala inom familj, vänner, aktiviteter och annat harmoniserar bättre. Landet delas då upp i två team. Bara de med mycket hög lön och som ska se till att arbetslinjen och att allt flyter på väljer sin egen tid. Lämpligen använder man då dagnummer från 1 till 365 istället för dagar, veckor och månader. Mycket enklare. Och så lägger man ner alla idiotiska helger typ julafton, nyår, midsommar, pingst, påsk, nationaldag med mera.
När man föreslår dylika förändringar så stöter det alltid på "problem" hos folk som är inrutade i en liten box. Dessa människor kan alltid finna 100 anledningar till varför något inte skall fungera. Exempelvis arbetstidsförkortning. Men ingen av dem verkar ha funderat på hur det kan fungera idag? Varför fungerar det med 8 timmars arbetstag, och varför skulle det inte fungera med 10 timmars arbetsdag, eller 6 timmar? Varför skulle det inte fungera med en 4 dagars arbetsvecka istället för 5?
Folk är idioter som inte klarar av förändringar. Det är varför.
Om man skulle ta ett liknande förslag, och dessutom dra det längre. Att alla röda dagar (jul/påsk/osv) skall vara vanliga arbetsdagar med normal lön. Och att folk istället får motsvarande antal extra semesterdagar, plus lite extra eftersom samhället i stort tjänar på att inte betala 100% OB på alla röda dagar. Då skulle samhället fungera mycket bättre, och religionsfriheten skulle bli lite större. De som vill vara lediga får ansöka om ledighet, de som vill jobba får jobba. Och med en lag om religionsfrihet kan man se till att alla som vill utöva religion alltid har rätt att vara ledig under sin religions respektive högtider, oavsett tillhörighet.
Och om man skulle ta det så långt att lördag och söndag betraktades som en vanlig vardag, och att en större del av butiker, kontor, fabriker och verkstäder var öppna även lördag och söndag, då skulle vi kanske kunna ordna jobb för fler människor, arbeta kortare tid, och ändå ha ungefär samma löner tack vare att vi då inte skulle behöva betala lika mycket pengar till arbetsförmedlingen som sedan skall både betala och sysselsätta alla som inte har något jobb.
Med förkortad (egentligen då utökad produktionstid) arbetstid skulle vi kanske även ha mer tid till vidareutbildning av vår arbetskraft, färre sjukskrivningar på grund av överbelastningar och övertid, lättare situation för företagen i semestertider när de har fler anställda och kortare arbetsveckor att planera osv..
Maskiner och lokaler får dessutom en högre utnyttjandegrad, vilket är mycket positivt för en investering.
Så jag är helt med på att samhället behöver förändringar som moderniserar vårt resursbruk. Och det kan gott få börja med av skribenten föreslagna förändringar, och sedan följas upp med fler förändringar som skiljer ut statens religiösa tvång över sin befolkning med röda helgdagar, högtider och allt vad det är..
Jag tror de flesta människor skulle föredra exempelvis 5-6 extra semesterdagar med fri rätt att ta ledighet på högtider framför dagens tvång, jag tror de flesta människor skulle föredra att jobba kanske 4 dagar i veckan istället för 5 med ungefär samma lön (tack vare skattesänkning), jag tror de flesta arbetsgivare skulle föredra att deras lokaler och maskinpark har en högre utnyttjandegrad och att OB utfaller på röda dagar, jag tror att massor av problem i samhället med trafik och liknande skulle kunna lösas på detta sätt..
Vi är inte bara ett bondesamhälle, vi är ett religiöst bondesamhälle..
Det skulle säkert fungera med 6-timmarsdag också. Eller 4-timmars. Eller 2-timmars.
Allt eftersom inkomsterna sjönk skulle efterfrågan och den ekonomiska aktiviteten sjunka på samma sätt, så det skulle aldrig bli "brist" på arbetade timmar.
Bara brist på industri.
Problemet beror rätt mycket på att alla andra sitter inrutade i samma box.
Dock när det gäller antal arbetsdagar så finns det anledning till att man har lediga dagar varje vecka – det insåg man redan behovet av när bibeln skrevs. Vilka dagar dessa skall vara kan dock variera. Samma sak gäller behovet av längre ledighet och högtider, återigen så finns det inget rationellt skäl till vilka högtiderna skall vara och vad de skall heta.
@Kingedward24
Så kunde man också resonera när man började jobba halvdag på lördagen, gick ner till 12h arbetsdag, 8h, blev helt lediga på lördag (och julafton).
Anonym, nej det är säkert helt riktigt att kroppen nog inte känner skillnad på olika religiösa högtiders kalendereffekt. Men normalt kanske man tycker att det är praktiskt att standardisera en helg, "jul" till exempel och bestämma att alla firar "jul" samtidigt. Är nog ingent onaturligt i detta, finns det något land som inte har fastslagna ledigheter? Dessutom tycker nog de flesta att det är trevligt att många kan vara lediga samtidigt.
Been there done that… kind of. Frankrike 1793 till 1805: Franska Revolutionskalendern. Lite goa kreativa tideräkningsreformer, typ jobba 9 dagar ledig 1. Funkade i 12 år.
Anonym 12:59,
exakt, det funkade när de flesta gjorde samma sak, och produktiviteten ökade snabbare än arbetstidsförkortningen. När detta inte sker, som i exemplet Frankrike och 7-timmars dagen blir det ruin istället.
@Kingedward24
Det enda med att standardisera en helg är för att de flesta kanske vill vara lediga just på julafton. Att centralbestämma att alla skall vara lediga under pingsten trots att få vet varför och än färre faktiskt firar pingsten.
Jag tror det inte heller är så många som är speciellt intresserad av vare sig kristi himmelsfärd eller nationaldagen för den delen – folk kanske till och med helre hade haft tredjedag och fjärdedag jul som helgdagar? Men det kanske inte passar politrukerna.
Det är ju roligare om vi har gemensamma lediga dagar, då kan man arrangera fester eller firanden gemensamt. Rätt kasst att köra en musikfestival/midnattsmässa/vasalopp om man inte vet om nån alls valt att vara ledig just den dagen/-arna.
De som är intresserade av att gå på musikfestival/midnattsmässa/vasalopp får väl ta ledigt när dessa saker går. Det är ju inte så att Sverige står still varje gång det är musikfestival/midnattsmässa/vasalopp eller för den skull valfri helg. Vem är det t.ex. som jobbar på musikfestival/midnattsmässa/vasalopp?
Låt intresse och motivation styra istället för enfald och likriktning.
@Herr Muffins
Undras just med hur alla festivaler lyckas med att få ihop det där? För det är ju inte så att så många festivaler väljer att lägga sig runt just midsommarhelgen eller runt nationaldagen. Det hade varit ganska svårt att konkurrera med andra festivaler isf…
Kreativt nytänk! Vad är det som hindrar egentligen? Ingenting.
Men man kanske kan lära sig något om hypen på 00-talet om distansarbete. Alla ska jobba på distans. Inga mera bilköer och man kan till och med sitta och jobba på stranden!
Och hur blev det? Not so much. Och varför? Jo, därför att cheferna tappade sitt infödda kontroll- och övervakningsbehov av de anställda. "Tänk om tangentbordsapan sitter hemma och och slösurfar?"
Det är en bonus som kommer med chefstiteln: Att bestämma över sin egen och andras tid. Däremot går det utmärkt att jobba heltid på kontoret OCH vara anträffbar 24/7 hemma via distans.
Det finns nog inte ett enda företag som inte har upptäckt att hemarbete i de flesta fall är ganska ineffektivt. Annars skulle de gärna spara pengar på kontor och liknande, men det fungerar helt enkelt inte.
Best Buy. ROWE. Se
http://cornucopia.cornubot.se/2010/05/fri-arbetstid.html
Helt fri arbetstid. Rent av fri arbetsplats.
Tillämpas också av mig, om nu någon undrar vad min produktivitetsnivå beror på.
Fri arbetstid och plats fungerar för en del. Men för många kräver teamwork att man är på plats mesta delen av tiden. Kan man planera sin tid själv kan man lägga hemarbetsuppgifter en särskild dag, t.ex. på Fredagar, vilket många verkar göra i sthlm då trafikköerna är bra mycket lindrigare då.
En tredjedel av svenskarna är engagerade i sina arbeten enligt en studie som publicerades nyligen.
Vad tror ni de andra två tredjedelarna kommer att göra hemma?
@Garm den Yngre
Dock verkar det misstänkt stor del av arbetsplatserna där tiden är inrutad på ett märkligt sätt. Är det verkligen så att jobba 7-16 måndag till fredag är det ytterst optimala för alla?
@Kingedward24
Med ROWE så löser det sig genom att de som inte är engagerade och därmed kanske inte gör så bra jobb när de är hemma snart kommer märka konsekvenserna av det i lönekuvertet…
@Anonym
Väldigt många tjänstemän har antingen fri arbetstid eller flextid, så de har i alla fall möjlighet, även om kanske barn och hund förhindrar dem. Sen finns det andra som t.o.m. riskerar dryga viten för butiken ifall de inte öppnar i tid i köpcentret, och som även jobbar förskjuten arbetstid av tvång, vilket ju är optimalt för deras verksamhet. Men den stora bulken verkar trängas mellan 7-9 på vägarna, så det finns helt klart empriska belägg för ditt påstående om inrutning.
Exakt. Det vanligaste för tjänstemän är väl nån slags flextid men en specificerad "kärntid" då man MÅSTE vara anträffbar. Typ att man bör skrapa ihop 40 timmar och befinna sig på jobbet mellan 10 och 15 varje dag, sen skiter arbetsgivaren i resten.
Nu vet jag inte hur Sthlmstrafiken ser ut men om man lämnar jobbet kl 15 kan det väl inte se så hemskt ut?
I sthlm har många som kan redan anammat förskjuten arbetstid. Men det är ändå kö även vid 10 och 18. Det behövs alltså flera vägar, eller bättre kollektivtrafik. För övrigt ett bra förslag.
Men många kan inte, eftersom skolan inte ändrat tiderna.
Dock kvarstår det faktum att det är trafikköer fortfarande mellan 9-10 på morgonen, så uttalandet att många kan förskjuta sin arbetstid är sant. Och ditt påstående är naturligtvis också sant.
Denna regering….
Off topic; tydligen har någon i regeringen nu kommit fram till vad rörligt elpris betyder, och att det kan kosta lite extra. Så det blir krismöte eftersom det kan betyda att alla svenskar tillsammans betalar en miljard "för mycket" för elen.
Detta är något ganska välkänt sedan åratal, för det första, och för det andra, vad blir en miljard delat med alla hushåll på rörlig taxa? Vi snackar HUNDRALAPPAR per år!
Vi har inget jordbruksdepartement, det är nedlagt, detsamma gäller försvarsdepartementet. Utbildningsdepartementet är tyvärr inte nedlagt.
I denna situation blir det krismöte p g a elpriserna, som förövrigt varit rätt låga några år.
JAG BLIR TRÖTT!!
Antagligen är det för att de rörliga elpriserna är låga som det är krismöte. Det blir typ en miljard mindre till företagens vinster samt att vindkraften går dåligt. Men det kan man ju inte säga utan får linda in det i någon "orättvisa" så k&p (kreti och pleti) håller med.
Men hallå eller? Det förstår ni väl att det inte finns något intresse från Stat/Regering/Riksdag/Or whatever att hålla elpriserna låga? Det är ju 25% moms på elkostnaden, så ju högre pris desto mer in i statskassan. Enkelt.
Det finns INGET som helst intresse av att låta momsbelagda kostnader bli lägre. Ju högre desto bättre.
Fel, Bengt. Eftersom det är moms på allt kvittar det om folk köper el eller om folk köper bensin eller ett ton grus – staten får lika mycket moms ändå.
Nja, inte om vi köper medicin eller småprylar från eBay/HongKong istället. Det är ju iaf. momsfritt… än så länge. Eller om man köper böcker från kända bloggare som är lågmomsare 😉
Alternativa tider för de som inte har barn:
http://xkcd.com/320/
För övrigt är det mycket realkapital som står outnyttjat på grund av arbetstiderna. Jag vet enskilda tandläkare, som ju har den del dyra maskiner, som turas om i tvåskift om lokalerna och kan ta ut samma lön för mindre jobb och samma patientavgift på grund av bättre resursutnyttjande. Svindyr sjukhusutrustning är det samma sak för. För att genomföra förändringen i stor skala krävs dock en omställning i samhället (som Cornucopia beskriver).
Kamrat Lars, det gläder mig att du vill ha lite rejäl planekonomi här! Sovjetunionen hade det där systemet för skolorna, de fick gå i skift för att spara även på byggnader och uppvärming.
Skämt åsido, så är det inte alls en dum idé – och att vi behöver ett samhälle för planera sådana saker kommer nog bara som en överraskning för de som förläst sig på Ayn Rand.
Varför skulle det kräva centralplanering? För att man skall slippa få det på ett optimalt sätt? Det räcker med kännedom om saker som infrastrukturens belastning och endel ekonomisk alfabetism hos befolkningen.
Dessvärre så är inte infrastruktursbelastningen så lätt tillgänglig och befolkningen är till stor del ekonomiska analfabeter (och därför kommer folk stå där med mössan i hand och gå med på allehanda offerter de får från såväl arbetsgivare som butiker).
Dock kan nämnas att det i många fall inte är värt att anpassa sig efter när det är ledigt på vägarna i många fall som framförts, men å andra sidan lämnar det fältet öppet för dem för vilket det är värt.
I Japan efter jordbävningen och problemen med Fukushima ändrade staten så att helger flyttades runt och fördelades jämnt över veckan. Detta för att sänka den maximala strömförbrukningen. Stora företag hade inte samma dagar som helg.
Klockrent! det här borde införas.
Samtidigt som man lägger skattemässiga incitament för folk att det bosätter sig närmare sin arbetsplats.
Liten uppoffring stora besparingar!!
Tyvärr är inte arbetsplatser alltid statiskt lokaliserade, utan flyttar runt med jämna mellanrum. Och då kan det bli jobbigt att rota upp familjen och flytta till andra änden av stan, i stället för att offra sig och pendla.
Det incitament som billigare och snabbare kommunikationer utgör borde vara tillräckliga. Är de inte det så är det inte värt besväret.
Idiotiskt förslag.
Många familjer turas om att hämta eller lämna, dvs mamma lämnar, pappa hämtar.
Utan nya regler som fördyrar skolan.