I kommunhybrisens lågräntesamhälle ska nu Täby kommun bygga ett nytt kommunhus för 0.483 GSEK, eller ca 7 300:- SEK per invånare. Detta förutsatt att projektet inte blir dyrare än beräknat, och oräknat vad man kunde sålt markplätten mitt i Täbys nya centrum för.
Tvåbarnsfamiljen får alltså betala 29200:- SEK för detta nya glasmonster, ritat av White. Kommunhuset ska bland annat vara en förebild för ekonomisk hållbarhet.
I det gamla kommunhuset har man 400 arbetsplatser och i det nya kommer man kunna utöka byråkratin och administrationen i kommunen med ytterligare fyrtio arbetsplatser. Byggkostnaden är alltså knappt 1.1 MSEK per arbetsplats, men då ser det ut som att det mesta (förstås utom cheferna i den högsta ledningen får man förmoda) ska bli kontorslandskap.
På den positiva sidan ser det ut att bli full insyn utifrån från golv till tak i det nya kommunhuset, så medborgarna kan hålla koll på hur länge kommunens tjänstemän sitter i fikarummet, samt allmän närvaro, flit och redlighet.
Bygget är förstås inget nytt, utan klubbades igenom 2009 – 2010. Inflyttning blir 2016, då hela Täby kommun kan komma samman i allmän gamman och glädje över att ha lagt nästan en halv miljard på nya fina lokaler till byråkraterna.
11 kommentarer
Det som bla. framhävts på kommunens hemsida är att det gamla kommunhuset som byggdes i början på 70 talet "är tekniskt nedgånget och skulle vara för dyrt att renovera så att det uppfyller moderna krav"
Vissa påstår att det är billigare att bygga nytt än att renovera det gamla dessutom så kan marken där det gamla kommunhuset står säljas, så simsalabim så tjänar kommunen på att bygga nytt o flott åt sig själva.
I.o.f s så kommer det nya kommunhuset att ligga i Täby C vilket naturligtvis är bättre.
"I det gamla kommunhuset har man 400 arbetsplatser och i det nya kommer man kunna utöka byråkratin och administrationen i kommunen med ytterligare fyrtio arbetsplatser. Byggkostnaden är alltså knappt 1.1 MSEK per arbetsplats, men då ser det ut som att det mesta (förstås utom cheferna i den högsta ledningen får man förmoda) ska bli kontorslandskap. "
Om man räknar snällt ja. Man har ju redan 400 arbetsplatser så man betalar alltså denna summa för att få 40 nya platser – det blir då 12MSEK per arbetsplats. Tar man dessutom i beaktande att man ofta kan trycka in några till på en normal arbetsplats så blir det ännu värre tokeri.
Hög tid för en alternativ och aktiv bostadspolitik
torsdag, 14 november, 2013
Magnus Nilsson, utredare pa Arbetarrörelsens tankesmedja
http://a-smedjan.se/?p=7229
I Sverige har vi sedan början av 40-talet haft någon form av förhandlade bostadshyror. Dagens system bygger på den så kallade bruksvärdesprincipen där Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna förhandlar fram en rimlig hyra utifrån lägenhetens läge, standard och tillgång till gemensamma utrymmen, skriver Magnus Nilsson i Veckans analys.
Borgerliga och liberala debattörer brukar ofta framhäva bruksvärdesprincipen som förklaringen till varför Sverige idag har en extrem bostadsbrist i framförallt sina storstäder, men vilket fog finns egentligen för denna kritik?
I veckan kom en kontroversiell rapport från Boverket vars slutsats var att ett system med marknadshyror hade skapat ett tydligare incitament att utnyttja bostadsbeståndet mer effektivt. Kort summerat bygger denna tanke på att marknadshyror skulle innebära höjda hyror i centrala stadsområden så att de boende där tvingas fundera över huruvida de har råd att bo kvar genom att exempelvis hyra ut en del av sin lägenhet, eller om de istället väljer att flytta. På så sätt har, i teorin, de centrala bostaderna använts mer effektivt.
Kritiker pekar ofta på att segregationen skulle bli enorm om innerstäderna snabbt töms på dess olika inkomstgrupper. Samtidigt vet vi att segregationen redan idag är ett problem (exempelvis har medelinkomsten på Södermalm i Stockholm ökat med 500 % de senaste 15 åren) trots bruksvärdesprincipen och även om denna problematik hade förvärrats ytterligare med marknadshyror så är systemet idag långt ifrån funktionellt.
Med den extrema situation som finns i exempelvis Stockholm är det inte troligt att det snabbt går att bygga ikapp flera år av eftersatt byggande eftersom det finns olika bestämmelser och byggregler som avgör möjligheten att exploatera nya områden. Resultatet av marknadshyror i ett sådant läge hade enligt hyresgästföreningen och boverket inneburit hyreshöjningar i innerstaden på 60-70 %. Varför skulle byggbolagen och hyresvärdarna i ett sådant läge känna sig tvingade att bygga nytt? Vore det inte snarare rationellt att bibehålla en ständig bostadsbrist och därmed kunna kräva orimligt höga hyror och öka vinster markant?
Det är hög tid att vi frågar oss vilka intressen det är som styr i diskussionen kring boendet. För de som äger sin lägenhet beskrivs boendet som en rättighet och skatter blir ett hot mot individen, men hos de som hyr sin lägenhet är istället argumentationen att de står i vägen för effektivt utnyttjande av stadsutrymmet. Argumentationen är obehaglig på flera sätt och det är hög tid att hitta en alternativ bostadspolitik från vänstern där ägendat inte sätts på en piedestal.
Magnus Nilsson, utredare pa Arbetarrörelsens tankesmedja
Debattartiklar i ledande nyhetsmedia hör till de mest korkade texter som skrivs överhuvudtaget. Här är en pärla: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/mest-hallbart-ar-att-sluta-riva_8059872.svd
"Bo på kontor". Debattören försvarar bevarandet av tre av rikets allra hemskaste byggnader. Däribland Täby kommunalhus. Detta fruktansvärta bruna gigantskåp. Han vill att det bevaras och byggs om till bostäder. Ni vet, kontor som lägenheter. Sovrummet exakt likadant som vardagsrummet i storlek och fönsterplacering. Man går från det ena till det andra via dörrarna till den allmänna korridoren. Delat mikrovågsugnskök i våningsplanets gemensamma fikarum. Toaletterna nere vid entrén. Innertak av gipsskivor som förbinder alla rum utan väggar över allas huvuden. Susande fläktar nattetid. Att bo på kontoret…
Eller så förelsår han att allting omständligt ska byggas om inuti skalet, allt för att bevara den vackra fasaden! Det finns gudskelov inte många bilder av det sovjetiska katastrofhuset online, men så är ser det ut från Google Maps:
http://tinyurl.com/ost2jom
Det är bara rätt åt kommunbyråkraterna att det existerand ekommunalhuset är deras arbetsplats.
Otrolig! Huset är så fult att träden tappat löven och dött.
Bara ytterligare ett argument för att arkitektkåren inte borde få ha ett dyft med stadsbyggnad att göra.
Det blir väl drygt 10 miljoner per arbetsplats?
Intressant, om huset är så undermåligt ska det bli kul att se vem som blir nästa hyresgäst.
Förstår inte hur nya huset kan bli så dyrt. Jag var projektledare för vår nya forskningsbyggnad i Uppsala. Slutnota 18 miljoner för 1000 m2. Då var 400 kontor för 20 arbtesplatser och 600 maskinhall med 400A säkring för el, 300 kW kylning, plattvärmeväxlare för att inte blanda till och från luft samt ett tryckluftsystem.
Ex mark dock.
Riga – Täbybo
Intressant, om huset är så undermåligt ska det bli kul att se vem som blir nästa hyresgäst.
Förstår inte hur nya huset kan bli så dyrt. Jag var projektledare för vår nya forskningsbyggnad i Uppsala. Slutnota 18 miljoner för 1000 m2. Då var 400 kontor för 20 arbtesplatser och 600 maskinhall med 400A säkring för el, 300 kW kylning, plattvärmeväxlare för att inte blanda till och från luft samt ett tryckluftsystem.
Ex mark dock.
Riga – Täbybo
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Metropolen Kungälv är lite efter, renoveringen av skattediarnas kommunhus skall väl bara kosta 0,17GSEK. Folket vill ha galleria eller bostäder där istället, de folkvalda kan vara kvar i lokalerna i Rollsbo industriområde. Men de folkvalda förklarar att det är omöjligt. Men å andra sidan satsas det stort på gymnastiksalar, det är tydligen ett initialkrav för att starta en skola. Idrott – det viktigaste i skolan. Om det ändå varit gymnastik så att de unga kunde fått räta ut sina datorkrumma ryggar!