Även om grundatat i SOU 2013:78 innehåller omfattande fel, så är bilden ändå tydlig. Skuldbubblan och bostadsbubblan kan pumpas upp ännu mer innan allt kraschar, baserat på fördelningen av skulderna i SOU 2013:78. Främsta anledningen är att det fortfarande finns lågbelånade som kan öka sina skulder.
Vi har en bostadsbubbla. Den är irrationell och kommer krascha. När och från vilken nivå är svårt att säga, men givet fortsatt låga, eller ännu hellre, lägre, räntor kan svenskarna antagligen öka sin skuldsättning och skuldkvot med 50%. Bostadsbubblan bör därmed också kunna pumpas upp ca 50%.
Det finns än så länge stora grupper i samhället som inte har speciellt hög skuldsättning. Främst hittar man dem utanför storstäderna, men även i storstäderna finns det personer med låg skuldsättning. Våra makthavare kan alltså, givet rätt verktyg, pumpa upp bubblan ytterligare innan en helt brutal krasch.
En väg att gå är någon form av svensk sub prime med lånegarantier åt personer med lägre inkomster, även om man just nu främst försöker få Riksbanken att sänka räntan ytterligare. Andra metoder är kanske höjda ränteavdrag, eller en straffskatt på de osolidariska som inte har skulder. Ökande mängd spekulationsköp för buy-to-let kan säkert bidraga och är antagligen en möjlighet att profitera på eventuell fortsatt uppgång – köp till 85% belåning, ta ut ockerhyra och vid 50% prisuppgång får du, förutom ockerhyran, 333% (50/(100-85) vinst på eget satsat kapital. Gäller bara att sälja i tid och ha en hyresgäst utan besittningsrätt, men det är en förutsättning för ockerhyra – utan besittningsrätt kan du sparka hyresgästen om vederbörande gnäller över hyran.
Samtidigt ser jag få tecken på att villamarknaden återhämtat sig, så det handlar mest om att pumpa upp priserna på klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar.
Pyramidspelet bygger på möjligheten till fler greater fools, och det finns fortfarande gott om sådana.
Att man kan pumpa upp främst priserna på klubbmedlemskap med 50% är förstås en väldigt grov skattning. Inte osannolikt spricker bubblan innan dess, men priserna kan på sina håll förstås fortfarande stiga på 100%, 200% och 500% om det vill sig väl. Detta gäller väl främst där priserna idag fortfarande är relativt låga.
Kom ihåg att tillgångar förgås, men skulderna består. När väl smällen kommer, får vi hoppas att det är från dagens nivå istället från en ännu värre situation.
Kanske onödigt att påtala, men det är väl säkrast att göra det för andra normalbegåvningar. Detta blogginlägg kommer naturligtvis, med facit i hand, visa sig ha fel. Det har jag inget problem med.
46 kommentarer
Varför inte höja den redan existerande straffskatten för lågbelånade som ju finansierar ränteavdraget, genom att höja ränteavdraget till 100%. Samtidigt kan man höja maxgränsen på ränteavdrag till 1Mkr. Det borde sätta bra fart på ekonomin igen, och även rädda högbelånade från osannolika räntehöjningar.
Man kan kalla det lån till andrasorteringen, som han i torsk på Tallin benämnde sin målgrupp.
Istället för sub-prime lån, alltså.
Det är inte mycket man kan vara säker på i den här världen. Sveriges långsiktiga utsikter ser väl fortfarande dystra ut, tycker jag. När folk glädjer sig över sina jobbavdrag och ränteavdrag så bör de nog räkna med att de kommer få allt sämre samhällsservice och behöva betala allt mer för det de behöver. Skattesänkningar är inte roligare här än i USA, när allt så småningom slutar fungera.
Det här vansinnet är helt surrealistiskt. Tänk att man skulle leva i dessa tider och se sånt här trams. Detta kommer att sluta i tårar och många tragedier!
Tja vill man ha 30% i bankkostnad o räntan är 3% så blir huspriset-skulden 10ggr disponibelt, 15 om man räknar in ränteavdraget.
Minns jag inte fel så hade väl Corny om att dom flesta nya lade banken på typ 500% av disponibelt, snittet är 180, alltså kan bubblan pumpas . . . tja varför inte genom en skatt på 'ickesälj', då kommer ju dom utan belåning att säljer till sig själv, naturligtvis till det högre priset för att få reaskatt.
Detta kan ju hålla på ända tills folk slagit i taket typ 10ggr i skuldkostnader, då kommer ju arbetslösheten då pengaökningen avslutas, och då helt plötsligt sjunker inkomsten till hälften, lika om vi får en katastrofal högkonjunktur över natten med dubblad ränta.
Beställer man en rapport som ska säga it's OK, så blir ju rapportens tema 'kör på'.
Men räntan kan ju variera hur som helst. Greenspan sänkte räntan från 6 till 2 i ett nafs 2002 (och hela världen följde efter)- varför kommer den inte att höjas lika hastigt? Nu är det förstås inte säkert att Fed kommer att dra ner stödköpen – och då får vi dollarkollaps i stället – men OM Fed gör det kommer räntorna att stiga. För bankerna lånar väl i sin tur främst på den internationalla kapitalmarknaden? Om inte riksbanken höjer räntan vid en internationell räntehöjning, då flyr väl allt kapital ut ur Sverige. Eller tror Morgan Stanley att överprissatta lägenheter på Söder är den ultimata placeringen i världen? Vad är avkastningen på kapital för bostäder?
jag har inget bostadslån o jag kommer aldrig att köpa till dehär priserna. senaste 1-2 årens uppgång är till 90% pga räntesäkningar, resten idioti. folk säger sig i bästa fall klara 7-8%, men 99% har förmodligen inte ägnat en tanke åt hur det skulle påverka priserna.
Cornu! Du skulle kanske kunna hacka lite på Institutet för Framtidsstudier som inte verkar åstadkomma något som helst av intresse trots att de borde ligga i framkanten och ana vilken framtid som väntar oss och förbereda oss på den. Tidningen Framtider har nu lagts ner, liksom föreningen som fanns för folk som var intresserade av framtidsstudier. Föreläsningarna ser allmänt ointressanta ut för den som inte tror att framtiden kommer vara nästan som nuet, bara lite bättre. Institutet leds av en viss Bengt Westerberg och av en sociolog som alldeles säkert kan oerhört lite om naturvetenskap och teknik.
Söker man på oljetoppen eller peak oil så får man noll träffar. Söker man på Aleklett så ser man att han fick in en artikel i Framtider i början av 2005, dvs för nästan nio år sedan. Sedan dess har oljetoppen så vitt jag kan se varit ett icke-ämne på Institutet för Framtidsstudier, som verkar domineras av socialdemokrater, folkpartister och samhällsvetare utan naturvetenskaplig eller teknisk bildning.
Istället för ett fungerande Institutet för Framtidsstudier fick vi regeringens extremt värdelösa Framtidskommission, som uppenbarligen menar sig ha fullgjort sitt uppdrag i och med den skäligen ointressanta rapporten som kom i våras!
Tillväxtverket säger väl allt om regeringens förståelse av vad tillväxten kommer ifrån 🙂
Man skrattar på sig…….
det är ju enkel logik – priset kan gå upp hur många hundra procent som helst, men aldrig ner mer än 100%…. Det finns ju faktiskt rätt många som tror att 10% nedgång hämtas tillbaka med 10% uppgång…
Såg för övrigt att det var en statlig utredare som kuckelurade med problematiken kring den höga skuldsättningen. Han hade på förslag att skulder skulle skrivas av efter 15 år. Det kan ju få lite intressanta effekter….
Man kan tänka sig hur mycket dumheter som helst. Ökad avdragsrätt, negativ ränta, frikostiga skuldavskrivningar, belåningsbar pensionsrätt, och liknande idiotier.
Surrealistiskt var ordet.
Som skuldfri storstadsbo är det nästan så att man känner……..skuld.
Det var skulder hos kronofogden som skulle skrivas av efter femton år, inte skulder generellt.
floxer: Angående procent: Japp, den sortens nötter som tycker bull/bear-certifikat är vettigt att plöja ner pengar i.
Vad som händer ligger i Ben och Marios händer. En sak är säker – det kommer bli åka av!
Den 16 december kommer Stefan trycka nästan säkert trycka in ännu mer pengar i det svenska systemet genom att sänka räntan ytterligare ett snäpp och följa John med Mario.
Om Bernaken/Yellen bestämmer sig att för att skapa kraftigt negativa realräntor genom att ta bort bankernas ränta(0,25%) på deras "excess reserves"(2,3 Biljoner dollar jmf med de "futtiga" 70 Miljarder dollar bankerna tvingats sätta in som reserver hos FED för sin utlåning(10% kassakrav)
KOMMER aktiemarknaden antagligen att rusa och vi får en s.k fas-övergång som är mycket negativ för ekonomin mer långsiktigt. En sådan fas-övergång kan leda till en längre tids nedgång redan i början av nästa år(liknar mao hur börsen brukar ta QE-programmen; dvs först bra sedan dåligt). Bra bolagsrapporter för Q4 och inga dåliga nyheter i övrigt förutom långränte-uppgång kan dock ge fortsatt bränsle till börsen. Och då särskilt teknikbörsen.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Sitter på en nyligen erhållen hyresrätt i centrala Göteborg dit det brukar vara en 5-årig bostadskö; ren flax, känner mig supertrygg och helnöjd. Enda jag tycker är att alla borde ha rätt att få bo som jag.
"Tillgångarnar förgås, men skulderna består", skriver Cornu. Skulle vara intressant att ta del av forumets utläggningar om varför, givet de politiska (högerpopulistrevolutionära?) förutsättningarna, vi inte bara kunde stryka skulderna när smällen väl blir ett faktum.
Kursande bostadsrättsföreningar kunde ju exempelvis övergå i offentlig ägo och omvandlas till hyresrätter, kan man ju tänka sig. Vad är egentligen värst, lite missnöjda kreditorer ur den internationella finansindustrin som dyrt och heligt lovar att aldrig mer låna ut en shekel till Sverige, eller en krossad medelklass och ett komplett sammanbrott för efterfrågan, ekonomin, skattebasen samt en skenande kriminalitet hos särskilda grupper till följd av en drakoniskt utraderad välfärd?
Antingen tar staten smällen, eller också bankerna. Hitintills har bankerna behandlats som heliga kor och jag har aldrig förstått varför. Statens intresse borde vara medborgarna.
Exakt.
Det är inte helt lätt att förstå alla gånger. Fler infallsvinklar och kommentarer till varför svenska folkets skulder måste hedras?
När det gäller en konkursad BRF så är det ett ganska "smärtfritt" förfarande då det rör sig om en juridisk person. Man likviderar helt enkelt föreningen, dvs säljer alla tillgångar och fördelar pengarna bland fordringsägarna och sen är det finito med det. Det inget krav på att staten skall ge sig in och köpa upp tillgångarna bara för att, oavsett har du som boende i en BR besittningsrätt till din bostad (dvs den som köper fastigheten är tvungen att ta de boende som hyresgäster).
Som utredningen som kritiserades så framgår ju hur illa det kan slå för en fysisk person som hamnar i liknande situation. Det kan bli ett orimligt lång skuldsättning för att tillgångarna inte täcker skuderna, rent konkret blir det då så att gäldenären knappast kan ha några incitament att göra något åt saken (men väl incitament att fly skulderna) då skuldfriheten ter sig så avlägsen (vilket innebär att fordringsägaren knappast kan förvänta sig att få tillbaks alla pengar).
Rent konkret skulle man kunna ha ett konkursförfarande för fysiska personer som på limitied-liability-basis, dvs att man säljer tillgångarna och sedan utmäter endel på lönen (antingen en viss tid eller visst belopp som bägge är ganska överkomliga) och sen stryka allt. Är reglerna klara så vet man ju ändå vad man ger sig in på när man lånar ut och det är ju inte omöjligt för juridiska personer att få lån så det begränsade åtagandet borde inte vara något egentligt problem.
Förslaget att sätta gränsen till 15 år för utmätning är ett första steg, men jag tror som sagt man bör gå betydligt längre än så mao…
Lueibompa: "vi inte bara kunde stryka skulderna när smällen väl blir ett faktum." Låna tusen kronor av hälften av dina vänner med löfte att betala av dem nästa löning. Efter löningen deklarerar du att vi "stryker de skulderna". En vecka innan påföljande löning frågar du resten av dinna vänner om du kan låna tusen kronor av dem med löfte om att betala tillbaka efter lönen.
Hur mycket får du låna gång två?
Hur glada är dina vänner att gå på after work med dig?
Extra uppgift: byt ut dig och dina vänner mot olika länder och banker och gör uppgiften igen, tusen kronor byts mot tio miljarder.
@kgb35
Kör samma resonemang med din vän banken. Du har vad som kallas för en betalningsanmärkning då. Hur mycket får du då låna av banken?
Möjligheten att smita undan skulderna gör det alltså inte till att vara samma sak som att det är en bra ide att göra så. Sen att göra så kan man ju inte göra utan att det finns stöd i lag för hur och när man kan göra så och finns detta så ligger det lite i spelets regler (man känner alltså till risken redan första gången).
Ja det var en replik till nedanstående och ett försök att förklara varför man inte bara kan stryka skulder. Tilliten till att ingångna avtal följs är något av det mest väsentliga i mänskliga aktiviteter, annars bleve vi enstöringar.:
"Luripompa2013-11-29 05:33
…"Tillgångarnar förgås, men skulderna består", skriver Cornu. Skulle vara intressant att ta del av forumets utläggningar om varför, givet de politiska (högerpopulistrevolutionära?) förutsättningarna, vi inte bara kunde stryka skulderna när smällen väl blir ett faktum.
"
@kgb35
Med passagen "givet de politiska förutsättningarna" intolkar jag möjligheten att stifta lagar. Man har ju tidigare gjort ingrepp i ingångna avtal genom lagstiftning även om de oftast är ganska måttliga ingrepp, men då möjligheten finns så skall man inte bortse från den.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Precis som Anonym skriver menar jag det flytande tillstånd som kännetecknar en revolutionär situation, dvs när en ny ordning ersätter en gammal ordning. Resonemanget rör sig inte inom ramarna för BAU, vare sig ekonomiskt eller juridiskt.
kgb35, skulder och kreditgivning mellan banker och medborgare och mellan stater är inte detsamma som heder mellan vänner. Politikens domän och furstens verksamhet tillhör, som du kanske drar dig till minnes, ett annat moraliskt universum.
kgb35, men visst är det dåligt om omvärlden förlorar tilltron till ens återbetalningsförmåga, även om man kan skylla på den föregående regimens ansvarslöshet. Det ena måste dock vägas mot det andra. Förlorad kreditvärdighet eller evigt gäldslaveri, your choice.
Sedan är det fråga om man verkligen skall acceptera en politisk ordning med fria kapitalflöden och i princip inga spärrar mot uppbyggnad av privata skuldberg, bara för att rikets invånare gör sin plikt och låtsas som de har medel att konsumera för som motsvarar den fejkade BNP- och standarduppgång som politikerasen har deklarerat. Den befolkning som saknar industri-, export- och arbetsinkomster i tillräcklig grad samt gått förbi industrialiseringens tillväxtfas och/eller tillväxtens gränser måste ju låna till den fortsatt ökade konsumtionen om samhällsordningen vägrar att inse det omöjliga i ett fortsatt tillväxtsystem.
Vore det inte bättre om man höll stenhårt på handelsbalansen och byggde sin ekonomi på eget arbete och rikets resurser och sedan rättade välfärdssystem och konsumtionsförväntningar efter matsäcken än lånade i omvärlden? Det är väl det ekonomi borde handla om, folkförsörjning, inte "tillväxt".
Förtydligande: den ändring jag skissade upp betyder inte någon revolutionär förändring, det rör sig om en ändring i konkurslagen så att konkurser för fysiska personer blir mer lik konkurser för juridiska personer. Det är för övrigt en ändring som nog många i grunden skulle finna rimlig givet rätt insikt och det är en ändring som därmed kan förväntas vara ett rimligt scenario – långivare bör därför ha räknat med detta i sin riskkalkyl.
Tilltron till personers återbetalningsförmåga bör ju vara i nivå med vad deras återbetalningsförmåga de facto är snarare än vad deras åtagande de jure är.
@Luripompa
Med handelsbalans tycker jag dock man skall se till de enskilda personernas (fysiska och juridiska) handelsbalans snarare än rikets handelsbalans. Kortsiktiga obalanser är dock omöjliga att undvika och olika former av krediter är nog och förblir en nödvändighet.
Anonym, hur menar du egentligen med enskilda personers handelsbalans? Skulle du vilja gå lite djupare i att förklara signifikansen av begreppet och varför detta vore att föredra?
@Luripompa
Enskilda personers handelsbalans för att om du säljer mindre av din produktion än du köper kommer du hamna i skuldfällan (eller lyxfällan).
Att titta på godtyckliga grupper av individer (t.ex. en nation) innebär att man på något sätt får för sig att någon annan är skyldig att täcka upp för någon annans underskot och gör man det resonemanget så får man fundera varför denna skyldighet bara skulle ligga inom någon godtyckligt vald grupp.
Som följd av personlig handelsbalans så kommer även grupper av sådana personer även uppvisa handelsbalans. Som en annan följd av behovet av att hålla handelsbalansen ifall det tillämpas globalt så kommer man inte kunna hålla positiv heller då handelsbalans är ett nollsummespel.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Aha, okej. Fast nu är det ju så att vi är en nation som har en beskyddarorganisation kallad staten som skall se efter våra intressen och eftersom all handel inom dess maktområdes gränser (Sverige) sker i svensk valuta och enligt den svenska statens principiella suveränitet och regelverk så är det det som gäller.
Följaktligen tyckte jag att det var praktiskt att utgå från den handels- och bytesbalans som blir relevant i nuläget för att inte tala om överskådlig framtid
@Luripompa
Alla myndigheter är också juridiska personer (det var bland annat därför jag skrev juridiska och fysiska personer) så staten gör ingen skillnad här. I den mån man har skatter och statliga bidrag så skall man givetvis räkna in dessa i personliga balansen, om någon då uppvisar varaktig negativ balans så kommer det endast kunna fungera i långa loppet ifall man förväntar sig att denne skall kunna täcka upp sitt underskott genom någon annans överskott (med annat än skatt eller bidrag). Jag tycker det förefaller ganska orätt iaf.
"Kanske onödigt att påtala, men det är väl säkrast att göra det för andra normalbegåvningar. Detta blogginlägg kommer naturligtvis, med facit i hand, visa sig ha fel. Det har jag inget problem med."
Å andra sidan så bör väl även en normalbegåvning se att du skriver vad som kan göras. Eftersom du inte ens hävdar att det kommer göras så blir det faktiskt inte fel med mindre än att någon visar på att det inte är ens möjligt att göra så…
Att de lyckas locka in ännu fler i skuldkulturen är också ett inte så vackert slutbetyg på matematikundervisningen, kanske framförallt på gymnasiet. Risk, varians och insikten om att "tillgångar förgås, men skulden består" tycks vara icke-existerande, trots att man kan gissa att de mest högbelånade också har längre skolgång i allmänhet.
Matematikundervisningen borde göras om och sannolikhetslära och risk komma in mycket tidigare än nu.
Inom läroplansteorin talar man om "formalbildning", sånt som i sig inte är så viktigt för mer än ett fåtal, men som formar ett sätt att tänka. I gamla tider var det latin/grekiska som ersattes av matematiken på 1800-talet. Nu tror visst en del av "textanalys" skall ta över från matematiken, suck.
Sannolikhetsteori/riskanalys borde ses som den nya "formalbildningen" på ett tidigt stadium i skolan. Också för dem som "inte behöver det". De behöver det mest.
En annan formalbildning som borde få mer genomslag är moralbildningen. Spara eller slösamentalitet och liknande, sätts nog i yngre år än på gymnasiet.
(Då menar jag inte den som stadfäster vår kollektiva skuld för Hitlers härjningar eller för att de har det jävligt i Långtbortistan.)
Ett problem med fostran i "moral" är precis det du säger, att det är väldigt tidsbundet. Inför folkskolan 1842 var det en hård debatt om "vanligt folk" behövde lära sig mer än katekesen och hustavlan, dvs moralfostran. En moralfostran idag hade precis som du skriver handlat om att inpränta andra, inte mindre religiöst grundade, frågor.
Hade det gått att få fram fundamentala "lågpassfiltrerade" moralfrågor som alltid gällt och alltid kommer att gälla, oberoende av tid och plats, så för all del. Men kommer man längre än till "Gyllene Regeln" då (Allt vad du vill människorna skall göra dig skall du också göra dem)? Det är i och för sig inte kattskit… Men det ligger i sakens natur att "långtidsfundamenta" inte kan diskuteras fram i "realtid" och skrivas in i en läroplan.
Dagens pedagoger har på sätt och vis återvänt till 1840-talet och anser fortfarande att moraluppfostran är det enda viktiga för populasen, även om den moral som predikas är helt in- och utvänd jämfört med katekesen och hustavlan. Inget anses nämligen viktigare än den s.k. "värdegrunden", inför vars absoluta värde alla riktiga kunskaper är att anse som relativa. Den är skälet till att vi idag har fått obligatorisk förskola (som om nio år i grundskolan inte vore nog!). Indoktrineringen måste påbörjas i tid!
Det man har att hoppas att på är att en viss generation, som alltid har varit besatt av att påtvinga folk "etik och moral", samt dess yngre blåkopior, till slut går hädan så att paradigmet för de pedagogiska grundförutsättningarna kan rensas ut i grunden. Progressivism och rekonstruktivism, med bland annat sin totalitära syn på demokrati, måste ut, essentialism och perennialism in!
Någon måste ju betala för USA's budgetunderskott. Skyll inte på de svenska politikerna.
Just det, och det kommer vi få göra också. Bl a svenska politiker har bäddat för det genom att blåsa upp vår egen bubbla så att det inte finns någon buffert.
Precis, det är ju amerikanska dollar som trycks upp i QE paketen som måste placeras i säkra papper som blåser på den svenska bubblan. Det kommer att fortsätta så länge placerarna inte hittar någon bättre säker hamn för sina tillgångar.
Vad skulle politiker kunna göra för att hindra detta, stoppa den fria rörligheten för kapital och utländskt ägande? De om något skulle skada svensk ekonomi.
I längden är väl förtröstan till den egna förmågan det enda säkra. Bara nationen självt har de känslomässiga förutsättningarna för äkta lojalitet mot folket. Återinförd valutareglering, ja tack!
Lavallagen till trots-bygget blev 9% dyrare 2012.
Nu vill LO öka utländska byggjobbares löner.
Bobubblan består-med stöd av LO!
Oppti:
Om byggjobbarna jobbar gratis, hur mycket billigare blir huset?
Vi står väl inför den vanlig resan:::::När aktieägarna under lång tid fått för mycket, skatterna sänkts kommer ändå löntagarna att kräva mer. Andra anledningar är stagflation(deflation+inflation) och att börserna antagligen fortsätter upp på lite längre sikt(ytterligare mer till aktieägarna). När väl denna boom-cykel så småningom nått sin peak kommer kraven på löneökningar fortsätta att öka. LO t.ex kommer alltid att se till de relativa bruttolöneökningarna…inte disponibla inkomster pga skattesänkningar etc. Högre långräntor fortsätter att skapa lönekrav. På sikt kommer skatterna att öka igen eftersom den svenska ekonomin är väldigt skör budgetmässigt.