Det icke-konventionella vindkraftverksbolaget Energy Tower har begärts i konkurs. Bolaget har tillverkat tre stycken osålda småskaliga “vindkraftstunnor”, som nu ska säljas av konkursboet. (Västerbottens Kuriren)
Eftersom bolaget inte kunde betala sina patentlicensavgifter drog patentinnehavaren tillbaka licensen.
Själv köpte jag en minimal aktiepost i det onoterade bolaget när det begav sig, då jag tyckte idén var kul och mycket väl kunde tänka mig att själv äga och driva en tyst småskalig vindkrafttunna. Bolaget har alltså inte lyckats sälja sina torn, och inte konstigt heller – de har inte ens frågat mig som aktieägare om jag var intresserad – trots att jag anmält intresse för att köpa torn. Intresse är ju inte samma sak som att man faktiskt kommer köpa, men man kan ju tycka att man borde tagit hand om sina intresseanmälningar.
Så det blev konkurs på grund av marknadsföringskompetensnivån är väl en lämplig sammanfattning. Det är förstås också möjligt att verken var på tok för dyra.
Är man intresserad av en vindkraftstunna, som man alltså lär få serva själv, så tar man lämpligen kontakt med konkursförvaltaren när denne utsetts. Tidigare begärt pris är ju ointressant, utan det lär bli högstbjudande på de tre verken.
En annan frågeställning – hur realiserar man förlusten i ett onoterat aktiebolag, som gått i konkurs? Noterade aktiebolag brukar man kunna sälja över marknaden för t ex 1 öre, men när det inte finns någon marknad? Förvisso små pengar, men det är ju inte fel att få tillbaka hela 30% av investerat kapital i form av ett avdrag. Vad säger ni som har koll, helst med referenser.
26 kommentarer
Man lyckades iallafall marknadsföra aktien – inte det enklaste. Som cyniker förväntar jag mig att ledningen köper konkursboet om det finns någon som helst realism i projektet vilket jag har svårt att bedöma.
Nja, man har inte kvar patentlicensen och det hela är alltså helt och totalt kört.
Patentet har nummer SE526993. Kan läsas på worldwide.espacenet.com
På motsvarande patentklasser för vertikala turbiner (axeln vinkelrät mot vindriktningen) finns drygt 17 000 dokument. Någon borde lyckas, kan man tycka.
"En annan frågeställning – hur realiserar man förlusten i ett onoterat aktiebolag, som gått i konkurs? Noterade aktiebolag brukar man kunna sälja över marknaden för t ex 1 öre, men när det inte finns någon marknad?"
När konkursen är ett faktum brukar väl inte aktien ligga kvar på börsen ändå? Men om man nu vill försöka sälja dem så kan man ju försöka med att sälja till befintliga ägare: är bolaget svenskt så skall man ju kunna få ut aktieboken från bolaget (om det inte är avstämmningsbolag).
Annars är det väl bara att bita i det sura äpplet och vänta ut likvidation om du äger som privatperson och sedan ta och dra skillnaden mellan det du får ut (noll antar jag) och det du satsat. Är ägandet genom ett bolag så skulle man iofs kunna skriva ned värdet med en lämplig nivå (bedömningen skall då göras utifrån vad som kan förväntas ge i likvidation) och om du sedan får mer eller mindre än bokfört värde när bolaget likvideras så blir det en vinst eller ytterligare förlust i då.
Enligt skatteverkets betraktas konkursutbrottet som en försäljning till priset 0 kr.
Du får själv läsa vidare på deras hemsida.
Frågan är om det verkligen stämmer ifall man hårddrar det. Man äger ju fortfarande aktierna och de kan ju visa sig vara värda mer än så – det kan ju till och med vara så att bolaget klarar sig ur konkursen och att aktierna sen kan säljas.
Det rimliga är möjligen att man skriver ner värdet på aktien till 0kr och får dra förlusten och att sedan inkomster från aktien räknas utifrån det (ie man isf skatta ifall man säljer dem för pengar senare).
Tillägg: annars hade det ju varit lätt att få skatteavdrag på löpande band (bilda bolag, sätt det i konkurs, dra förlusten, få bolaget levande ur konkursen och upprepa).
Din fantasi skenar, Anonym. Du förväxlar konkurs med ackord eller så har du förläst dig på amerikanska Chapter 11, som är deras motsvarighet till ackord. En konkurs är lika oåterkallelig som döden. Konkursförvaltaren säljer resterna till den köpare som kan driva verksamheten vidare. Som aktieägare är du helt avkopplad. Du äger ingenting av värde längre. Om konkursförvaltaren lyckas hitta någon som tar över verksamheten så har du inget med det att göra.
Konkurs innebär skattemässigt en försäljning till försäljningspriset är 0 kr.
Jo då har jag missuppfattat det, men som jag förstått det så ifall nu konkurs leder till likvidation så kommer aktieägarna ha rätt till återstående likvid om sådan finns. Detta innebär alltså att man inte helt kan likställa konkurs med försäljning eftersom vid försäljning så avträder man all rätt till pengar vid likvidation (som rimligen bör ingå i beräkningen av skatt också).
Eftersom aktierna dessutom finns kvar (då man har rätt till eventuella pengar) så kan de i teorin säljas (det kan ju stå klart att det blir pengar över som ägaren inte vill vänta på).
Tillägg: det skulle vara intressant att se hur man har resonerat när man krävde att bolaget måste träda i likvidation efter konkurs även i fallet då bolaget har tillgångar kvar.
Ytterligare tillägg: Jag är lite skeptisk till att det faktiskt är sant det du påstår om tvångsmässig upplösning. Enligt ABL (25.kap) så:
"51 § Om en konkurs avslutas med överskott eller läggs ned efter frivillig uppgörelse eller om egendomen i konkursboet återställs till bolaget till följd av att ackord har fastställts, skall allmän domstol i samband med att konkursen avslutas besluta att bolaget skall gå i likvidation. Ett sådant beslut gäller omedelbart. "
men läser man vidare under likvidation så:
"45 § Om bolaget har gått i likvidation på grund av bolagsstämmans beslut eller, i de fall som avses i 17 § och 51 § första stycket, på grund av domstols beslut, kan stämman sedan bolagets revisor har yttrat sig besluta att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om
1. det finns grund för tvångslikvidation enligt 11 eller 12 §,
2. bolagets eget kapital, beräknat enligt 14 §, enligt revisorns yttrande inte uppgår till det registrerade aktiekapitalet, eller
3. utskiftning har ägt rum."
Så dessa två paragrafer innebär väl att bolaget i vissa fall faktiskt kan komma ur konkurs genom att avbryta likvidationen som är påtvingat bolaget?
Energy Tower var en en bluffidé från början till slut. Jag har skrattat gott åt "uppfinnaren" länge och att produkten misslyckas på marknaden har sin förklaring i vad den faktiskt kan prestera i form av energiproduktion. Att bolaget dessutom misslyckas i pyramidspel kan jag inte förklara.
Har man inte lyckats producera en test-anläggning ens? Då kan det nog vara svårt att sälja anläggningar till kunden (med tanke på att kunden i detta fallet faktiskt har fler investeringar i projektet så vill han nog se att anläggningen kommer att fungera).
Jag tycker mig ha sett 3 av dessa test-anläggningar ligga på skrothög i brännland utanför umeå hos någon form av mekanisk/svetsfirma.
Som Umeåbo träffar man ju på upphovsmännen lite här och var. Jag har varje gång fått intrycket att de varit fast beslutna om att inte installera ett enda torn i drift, någonsin.
Det är bara att hoppas på att någon annan plockar upp teknologin, förfinar den och jobbar vidare.
Glöm inte att "uppfinnarens" unika konstruktionsmaterial var en del av kalkylunderlaget för anläggningen inte bara den påstått höga verkningsgraden. Varför det fantastiska materialet inte redan funnit andra marknader utan skulle testas i en oprövad vindturbinskonstruktion kan tåla att fundera på.
Problemet med alla kompakta tunnformade vindkraftverk är det blir en väldigt kort momentarm. Vilket i viss mån kan kompenseras med att man gör en högre fläktkonstruktion. I slutänden kommer det att krävas mer vind för att driva generatorn, än ett traditionellt vindkraftverk.
Vindkraftverk är en low-tech-produkt, som man med lite god vilja kan snickra ihop själv. Men man måste vara förberedd på underhåll, slitage, och byta ut delar etc.
I det stora hela tror jag mer på solpaneler av olika slag. Själv har jag solpanel för uppvärmning av vatten. Det är i det närmaste underhållsfritt, inga rörliga delar etc. Och man spar en slant.
För att realisera förlusten kan man sälja för ett öre till en anhörig exv.
I teorin, ja. Frågan blir om det är lagligt.
Enligt den tolkning av insiderlagen som görs av finansinspektion och de handelsvillkor som nätmäklarna har får affärer på börser ej vara uppgjorda i förväg. Man får ej heller handla mellan närstående eller mellan egna konton. Däremot går det fint att sälja aktier utanför börsen, fast det medför förstås en del pappersarbete. För övrigt har "vemsomhelst" rätt- Skatteverket säger i broschyr Försäljning av värdepapper:
"Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening
försätts i konkurs, anses de utgivna aktierna eller andelarna
som sålda."
Hur går man tillväga för att sälja aktier utanför börsen i fallet då de är börsnoterade? Det var iofs inte fallet här. Meddelar man bara börsen att affären har ägt rum? Dock så brukar man väl ha sådana aktier på en depå (lite synd att man äger dem så indirekt) och då måste man väl ändå gå igenom sin mäklare även vid sådana affärer.
Är bolaget börsnoterat så kan man väl normalt inte styra vem man handlar med, det enda som skulle kunna hända är att man säljer på ett eget konto och köper på ett annat (vilket inte är tillåtet även om motparten i praktiken är okänd).
Du ändrar bara ägare i aktieboken som då hanteras av Euroclear när den är elektronisk. Aktieboken är f ö styrelsens ansvar. Fast du måste ha ett eget konto vilket du normalt inte har då det är mäklarens konto som används, så det måste fixas först.
I bolag utan elektronisk aktiebok är det enklare, man byter bara namn i ett excelblad/pärm. Åter igen styrelsens ansvar.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
En del av historien är mindre lustig. "Uppfinnaren" har alltså tidigare fått pris för sin idé i en regional innovationstävling som en av de mest lovande innovationerna. Så vida det inte är cyniker som är delar ut priset så är det rimligt att anta att man verkligen trott att framtida jobb, tillväxt och sånt faktiskt skulle kunna skapas genom innovationen. Detta i konkurrens men andra idéer och dess upphovsmän som bedömts mindre väl anpassade för marknaden. Att driva företag är förstås alltid ett risktagande och det kan ju finnas andra faktorer än inkompetens och bluff som leder fram till en konkurs. Till exempel kan det ju vara så att uppfinningen bygger på hemlig nazi-teknologi men att USA vill att världen ska vara fast olje-energiberoende som kontrolleras av USA och att CIA använt sina politiska kontakter i Sverige för att avskräcka bolagets potentiella kunder. Men låt oss istället anta att det här bara var en dålig konstruktion och att företaget normalt hade kunna leva vidare på nytt riskkapital mot löften om framtida kontrakt och så småningom omvandlas till ett säljföretag för importprodukter men att den ekonomiska krisen var den verkliga orsaken till konkursen.
Då förstår man hur få bra idéer som faktiskt kan leda fram till långsiktigt livkraftiga företag, jobb och tillväxt det måste finnas.
Jag förväntar mig nog att ett företag efter en viss tid lyckas frambringa en fungerande prototyp, en testanläggning eller proof-of-concept. Man bör nog vid finansieringen av ett företag se till att man har pengar för att nå fram till åtminstonde denna punkt – för utan att kunna visa upp en produkt eller rent konkret visa att det finns något fungerande att köpa så har man nog kraftiga problem att hitta kunder, och utan kunder får man svårt att få in pengar och driva företaget vidare.
Nu skall jag inte uttala mig om ifall en fungerande prototyp finns att visa upp, men att inte ha finansiering nog för att ta sig till det målet eller att kostnaden missbedömdes så att den inte räcker får nog anses vara en miss av styret. Det påminner lite om Northland Resources.
Och NB att ha finansiering nog för att ta sig till det delmålet innebär inte per automatik att man kommer längre. Det är väl snarare där huvudsakliga risken i startande av företag borde ligga.