Tony Stark Elon Musk presenterade igår sitt förslag på en snabb “tågförbindelse” mellan Los Angeles och San Francisco, Hyperloop, på Teslas Motors blogg. Mer detaljer hittar man i en tillhörande PDF, som för tillfället inte går att ladda ner. PDF:en går dock att ladda ner från Musks rymdbolag SpaceX
 |
| Hyperloop-vagnen. |
Utan att läsa PDF:en så ska det handla om en rörbaserad förbindelse, där vagnarna åker i strax under överljudshastighet (subsonic) och det går alltså betydligt snabbare än såväl konventionellt flyg som överljudsflyg, eftersom man inte har samma start- och landningstider.
Hyperloop-tekniken är tänkt att förbinda enskilda stadspar med höga trafikvolymer, och skulle kunna fungera för t ex Göteborg – Stockholm, där en resa med en Hyperloop-bana skulle ta säg 25 minuter. Elon Musk:
“The Hyperloop (or something similar) is, in my opinion, the right solution for the specific case of high traffic city pairs that are less than about 1500 km or 900 miles apart.”
Hur löser då Musk Kantrowitz-gränsen(?)? Problemet med att åka i mycket höga farter i ett rör är att friktionen av den luftpelare som en vagn skjuter framför sig blir väldigt stor mot röret, och det hela blir orimligt dyrt att få hållbart och slukar mängder med energi. Lösningen är att ha en (mycket kraftig) fläkt framför vagnen, som trycker bak luften bakom och under vagnen, så man inte behöver trycka en luftpelare framför vagnen. Därmed får man också en luftkudde under vagnen, som produceras av vagnen istället för av röret, som “bara” blir ett billigt dumt rör.
För att driva fläkten använder man förstås Teslas batteriteknik, men den energikrävande accellerationen sker med en accellerationsträcka med en linjär elektrisk motor. Sedan har man nya sådana sträckor var 10:e mil, för att bibehålla strax under överljudsfart.
Systemet föreslås byggas på stolpar och läggas intill befintliga vägar, för att inte kräva ytterligare mark i anspråk. Systemet ska också vara jordbävningssäkert, vilket förstås är ett krav i de ständigt återkommande jordbävningarnas Los Angeles och San Francisco. Att få ett rörbrott när man färdas i 1100 km/h är nog “inte så kul”, men kunde förstås ge upphov till en del spektakulära filmer på YouTube…
Nu ska Hyperloop bara byggas också. Men kan Stark Musk privat lyckas skjuta upp riktiga raketer till rymden, så torde ett par rör mellan San Francisco och Los Angeles vara en barnlek. Sträckan San Francisco – Los Angeles ska bara kosta 7.5 miljarder USD, eller mindre än en tiondel av vad en traditionell höghastighetsjärnväg skulle kosta, och om man stryker separata lastvagnar med tillhörande terminaler och bara satsar på persontrafik, blir kostnaden endast 6 miljarder USD för en kapacitet på 840 passagerare i timmen.
 |
| Hyperloop kanske aldrig lämnar
ritbordet, men Tesla Motors aktie når åtminstone överljudsfart |
Omfattande beskrivning hittar man i PDF:en. En sågning hittar man hos Business Insider, inte baserat på teknologin, utan på att systemet av politiska skäl (och vad som kan sammanfattas som NIMBY-skäl) aldrig kommer byggas. Om folk kan vara rädda för vindkraftverk, vad tror ni de skulle tycka om att råka ligga i tangentens riktning i en lång utdragen kurva i en Hyperloop? Ett brott eller sabotage och en kanske mer än 1000 kg tung strömlinjeformad projektil kommer komma flygande i 1100 km/h… Följd av fler till alla vagnar stoppat… Business Insider menar dock att huvudanledningen är att det krävs Elon Musk för att banka Hyperloop genom systemet, men Elon Musk har redan två jobb – Tesla Motors och SpaceX.
Man kan krasst konstatera att Tesla Motors (NASDAQ:TSLA) aktie inte alls kraschat, utan bubblan fortsätter upp mot nya höjder på ett överraskande bra resultat. Värderingen är förstås skyhög ändå.
23 kommentarer
Några ton batterier och en stor kompressor på en rodel-släde? Verkligen?
Inte för att jag vill sura, men den gode Elon sa ju att den var "omöjlig att krascha" eller nåt sånt. Det påståendet framstår nu som något överdrivet.
Inte för att vara den som är den, men jag ser framför mig hur en långtradare kör av motorvägen SF-LA och råkar krocka med en av systemets pyloner.
Din profilbild är skitful, kan du inte byta till något mer smakfullt?
Men det var fina bilder!
Jag ska tänka över ditt förslag och återkomma.
Jag trodde att det skulle vara vakuum i rören. Har man inte det så kan man göra rören luftiga, så blir problemet med luftpelaren lite mindre. Dessutom går det åt mindre material. Kanske kan man till och med få lite utsikt, orsaka lite mindre cellskräck och göra resan mer upplevelsevärd.
Det förefaller dock på sätt och vis rimligare att gräva ner rören. Kanske kan man ha både övermarksrör och undermarksrör, så att man själv kan välja vilket sätt man vill färdas på. Eller så varierar man bara det vertikala läget efter omständigheterna. Det förefaller inte smart att säga att rören alltid skall gå över marken eller alltid skall gå under marken.
Meterkostnaden är gissningsvis avsevärt dyrare om man gräver ner rören.
Har deras tärr0rister gått i pension? Verkar alldeles för lättsabbad…
Själva idé med hans "minimal footprint" sabbas i vilket fall lite grann om man stängslar in den osv som skydd mot våld.
Sen är ju själva skyddet mot olyckor baserat på nu existerande teknologi, dvs vid stopp i tunnel eller liknande ska det skickas stoppsignaler via SCADA-system eller liknande. Exakt lika säkert som en modern järnväg mao?
Det enda "självstoppande" jag kan komma på är att kompressorhaveri ökar luftmotståndet och bromsar farkosten, men så är det ju med motorhaveri på ett tåg också.
Man kanske skulle utbilda sig till kranförare? Det är några ton med batterier som ska flyttas runt och laddas.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Trevlig sammanfattning och allt, men jag opponerar mig å det grövsta mot uttryck som "strax under överljudsfart". 🙂
Under ljudets hastighet. Gillar du inte under över?
Man kan i alla fall konstatera att signalhorn är överflödigt om man kör i ljudets hastighet.
Cornu, stämmer. Gillar inte under över.
Synonymt med "hastigheten är lite lägre än högre än 340,29 m/s". Inte lugnt. Överljudsfart är ett spann, inte en gräns.
VIKTIGT.
Jag tror han berättade under telefonkonferensen att han förmodligen kommer att bygga mindre prototyp på egen hand för "att komma igång"
Källa: http://live.theverge.com/live-hyperloop-announcement-elon-musk/
Med tanke på att energiåtgången för att flytta luften framför tåget till bakom tåget är proportionell mot hastigheten^3 så blir det nog väldigt höga elräkningar.
En enklare, seriösare och mindre "DDR"-lösning vore att ta den gamla rörposten ett steg till för persontransporter. Man tar helt enkelt på sig en badring, gnider in den med lite vaselin för maximal tätning och minimal friktion, kliver in i den humana rörposten efter att man knappat in destinationen. Och sen bär det iväg. Undertryck vid huvudet och övertryck vid fötterna. Borde vara btydligt lättare att implementera, ge optimal frihet, samt minska risken för katastrofala olyckor högst väsentligt. En riktigt libertariansk lösning.
Helt riktigt med en gammaldags lösning. Eller varför inte bara vaccum-miljö? Rörpost-metoden kräver antagligen hyfsat stora tryck mht transporterade tyngder samt förutsättningar att kunna styra dessa stora tryckförändringar lokalt pga trafik-"intensitet". Vaccum-metoden borde vara enklare men framdrivningstekniken/lösningen förefaller mer spännande för teknikforskarna.
Vacuum-metoden skulle onekligen ställa till problem för rörpostresenärerna.
Däremot skulle det nog fungera för Elons Tunnelbana. Fast kanske inte i det jorbävningsbenägna LA och San Fransisco. Man kan misstänka att sprickor o liknande gör själva röret otätt med tiden, och att det kan bli problem om röret helt plötsligt flyttar på sig någon decimeter när man är ute och åker.
Dock kanske något för SL att fundera på, att sänka trycket i tunnelbanan för att spara energi. De flesta sitter ju ändå still under resan och behöver inte så mycket syre.
Som Musk skriver om så fungerar helt enkelt inte vacuum, eftersom minsta läcka sabbar hela systemet. En kostnadseffektiv lösning måste kunna köras i luft och genom fläkten längst fram på vagnen hanterar man detta.
Förutom sårbarheten, så borde vaccum-rör ge problem ifall tåget ska kunna köra "normalt" in på en existerande centralstation också. Ska det stanna i en luftsluss innan det lämnar eller åker in i röret? Men luftdensiteten kanske kan hållas måttligt lägre i det mesta av röret.
Att gå momentant från vakuum till 1 bar vore som att kollidera med ljuset i slutet av tunneln…
Kapitalist; Du har rätt vad det gäller stations-stopp. Men jag antar att ursprungstanken är att först och främst ha express-linjer med få stationer, dvs på långa avstånd där tidsvinsterna är viktigast.
Sårbarheterna kring vacuum-läckage borde man kunna lösa säkerhetsmässigt så att inte en ev. luftinbromsning blir för hård. Jag kan tänka mig stora vaccum-sugar eller dyl. som känner av tryck-ökningar och som bara behöver aktiveras i relativ närhet till "tåget".
Frågan är hur svårt det måste vara att minimera läckage. Snarare hur dyrt det riskerar bli.
Det där med fläkt låter förstås som en billigare metod initialt men hur mycket kraft kräver den för att minska luftmotståndet i en tub. Är det inte månne samma tanke som att ha en vaccum-fläkt/sug i momentanreserv i en vaccumtub?
Motorvägen LA-SF ser faktiskt väldigt rak ut, så det kanske är bara på höjden de behöver räta ut spåret/tuben. Man kör inte nånting i nära mach 1 på en svensk motorväg. (Är de svängigt byggda för att hålla förarna vakna, och/eller för att förhindra att sovjetiskt flyg landar?)
Intressant om konceptet kan byggas vidare till att accelerera nyttolast till omloppsbana. Snabbaste missilen har väl nått mach 10 (en kortare sträcka), med vittglödgat hölje av friktionen. Det är ca 30% av vad som behövs för att nå omloppsbana. Även mindre än så skulle ersätta mycket raketbränsle med billig el i en anläggning som kan användas många gånger.
Det är verkligen hög tid att få ned uppskjutningskostnaderna nu. Hittills har Elon Musk lyckats med det i form av billigare markorganisation och allmänna effektiviseringar. Själva raketbränsleekonomin har dock inte förändrats så mycket genom årtiondena.
En variant på gamla tiders rörpost. I tidningen Ny Teknik fanns det häromåret en likadan idè fast då gick röret från Europa till USA nedsänkt och svävande förankrat på betryggande djup i atlanten. Tror mer realistiskt på maglev-tåg och absolut inte på de så kallade höghastighetstågen.
Intressant, trots risken för terrorattentat.
Ibland känns det som om man lever i en science fiction film. Det var inte länge sedan (slutet av 80-talet) som man kunde se surfplattor i Star Trek Next Generation, och nu så finns de på riktigt och är dessutom tunnare än i serien; platta TV-apparater som snart kommer bli genomskinliga och böjda (konkava); LED-lampor; elsportbilar; mjölkförpackningar med kapsyler och hyperloops – vhattefuk! Var kan jag boka en weekend på månen?
Hyperloop Physics Questions and Answers – Wired Science http://www.wired.com/wiredscience/2013/08/hyperloop-physics-questions-and-answers/