“Jag tjänade över 1500 kronor totalt per månad genom att förhandla” – DN:s läsare
Bonnier/DN stoltserar i pappersupplagan med hur en läsare minskade sina lånekostnader med 18000 kronor om året, genom att förhandla med banker och i slutända byta till Nordea. Problemet är bara att större delen av sänkningen beror på att Nordea inte kräver lika hög amortering som övriga banker, vilket alltså är en “kostnad” enligt DN och läsarens sätt att se på saken.
SEB krävde 2400:- SEK i månaden i amortering på skulden om 1 475 000:- SEK, eller en amorteringstakt på 51 år. Swedbank krävde 1400:- i amortering eller 87 års amortering, SBAB 1200:- i amortering eller 102 års amortering och Nordea endast 900:- SEK i amortering per månad. Nordea nöjer sig alltså med att kunden betalar av sin skuld på 136 år.
Amortering är inte en kostnad, utan ett sparande, så skillnaden mellan SEB:s ansvarsfulla krav om 51 års avbetalning och Nordeas slapphet om 18000:- SEK om året handlar helt om skillnad i sparande, inte i kostnad. Skillnaden i ränta var 0.02% (0.2 promille) och sparade alltså bara 207:- SEK om året efter ränteavdrag, eller 17:25 SEK i månaden. Den verkliga besparingen var alltså sjutton kronor per månad, inte “över 1500”.
Bonnier/DN är också snälla och förklarar i en liten fotnot vad amortering är för något, för majoriteten av tidningens läsare som aldrig hört talas om begreppet förut: “Den summa du betalar av på ditt lån varje månad”.
Hela artikeln handlar alltså om att kunden är stolt över att inte behöva betala av på sina lån. Och får han inte behålla sina villkor med obefintlig amortering så tänker han minsann byta bank!
Frågan är om detta är sympomatiskt för Nordea? Nordea värderade också lägenheten högst och krävde därmed inte något topplån, vilket också innebär att Nordea övervärderar sina bolånepanter kontra övriga banker. Detta ligger i linje med tidigare uppgift att Nordea har sämst täckning för sin skulddel av Sveriges storbanker. Högst värdering av panterna och lägst krav på amortering. Lycka till där, Nordea. Åtminstone har staten börjat sälja av sina aktier.
Tillägg: Extra beklämmande blir det när “experter” som Avanzas Claes Hemberg uppmärksammar artikeln och yrar om ränta. Tydligen kan inte ens Claes Hemberg vad skillnaden på ränta och amortering är. Hemberg på Twitter nedan.
Som tröst åt Avanza och Claes Hemberg slänger jag in lite reklam för Avanza nedan.
24 kommentarer
Men vilka ska rädda Nordea nästa gång det kantrar?
Du får en gissning.
Ännu ett klassiskt exempel på att folk i allmänhet totalt verkar ha missförstått vad "lån" handlar om.
Och otroligt fantastiskt att privatekonomiska rådgivare drar en totalt felaktig slutsats! Att tro att man sparar pengar genom att inte amortera… vilken tankevurpa!
Det är ju också exakt därför bankerna smidigt kan växla mellan att vara "vilken affärsverksamhet som helst" och "en samhällsviktig funktion som absolut inte får konka" beroende på vad som passar bäst för tillfället.
Därför att folk förlitar sig på dem till 100%.
Helt sant. Jag har till och med hört folk som fått brev från banken, "eftersom ni varit så bra kunder och för att det går bra för banken, så kan ni slippa amortera på lånet om ni vill". Och folk tror då att banken gör dem en tjänst!
Jag har dock en del investerat i bankaktier, på så sätt kan man åtminstone lite grand gynnas av bankernas goda affärer. Swedbank höjde tex utdelningen förra året till 9.90:-/aktie, aktien kostar idag 160:-, dvs en direktavkastning på ca 6%…
Vad säger man. Hjulet snurrar men hamstern är död. 😉
Hmm nu har jag börjat tro på journalistkörkort, politikerkörkort och lånekörk
ort allt på samma gång.
Svårt att skilja mellan utgift, sparande, investering och kostnad?
Jag har "investerat" i en ny bil… säger många 🙂
En ny bil kan mycket väl vara en investering om man skaffar sig mindre kostnader för ägandet och bilen är nödvändig indirekt för att kunna tjäna pengar.
Jag brukar investera i en isglass varma sommardagar, vilket är ungefär lika bra investering som i bilar och andra förbrukningsvaror. Men investera har nog i folkmun blivit synonymt med köpa. Möjligen från början (åtminstone 1970-talet) med en viss ironi, men efter hand har betydelsglidningen blivit permanent.
Man hör även många BLK säga "hyra" när de talar om månadsavgiften för bostadsrätten.
Jag har gett upp den fighten, numera säger jag att jag X-tusen i hyra när folk undrar. Innan sa jag avgift men då undrade folk vad det var för avgift och vad jag hade i hyra.. Och om hyran kom till den konstiga avgiften.
När någon undrar om hyra så säger jag räntekostnad (inkl avdrag) + avgift + kostnad för beräknat prisfall från inköpspris vid försäljning utslaget per månad.
Dvs det blir relevant att ställa en motfråga: Om jag säljer idag eller då priset gått ned säg 40%? Priset har hittills gått upp 15% sen inköp så totalkostnaden idag är en vinst.
Skillnaden är väl mest kosmetisk? Några kanske kräver högre amorteringstakt, men säger de nej när kunden efter några år vill höja lånet på huset för att få råd med en ny bil? Skulle inte tro det.
Men om nu Cl*es H*emberg påstår att "Faraj" sparar 18000 kr / år så måste det väl vara så eller hur? Inte kan Gud^H^H^HCl*es ha fel?
Jag läste samma artikel i morse och höll på att garva läppen av mig. Finns det ingen ekonomiskt allmänbildad människa som granskar det som skrivs innan de går till tryck. Okunskapen som blottades i den här artikeln måste vara riktigt genant för DN.
Intelligenta människor sitter inte på tidningar och skriver artiklar. Intelligenta människor vet vad som är vad och har utnyttjat systemet och sitter på solig sandstrand med en drink i handen.
Båten har sjunkit men ingen ser vattnet än.
Miljötomtar som journalisterna på DN brukar inte vara direkt bekymrade om att få det ekonomiska, eller för den delen något annat heller, rätt när de försöker indoktrinera läsarna med sina egna resonemang och slutledningar.
Tyvärr tror vi i Sverige att indoktrinering, propaganda och korruption är saker som händer i andra länder enbart. Varför? Jo för att våra tidningar inte använder dessa ord när de rapporterar om inrikes händelser.
Politiker/kommuner förskingrar pengar: Används ordet korruption? Nej.
Alla övertalas genom läkare och medier att ta svininfluensasprutan som ska vara ofarlig, men flertal barn insjuknar i narkolepsi: Används ordet propaganda? Nej.
Vad kallas svenskens okritiska vilja att vaccinera sig? Indoktrinering? Nej. Det kallas kamratskap…
Å herregud, mer amerikansk kulturimperialism i form av vaccinhatare.
Pandemrix medförde narkolepsi i 4 fall av 100 000.
Jämför med vanlig Alvedon, som kan medföra leverskada, nedsatt njurfunktion eller allergisk reaktion i 1 fall av 1000 dvs 25 gånger vanligare.
Tragiskt självklart med folk som får narkolepsi, men det är ingen som tycker att vi ska förbjuda Alvedon trots att folk kan få in i livshotande tillstånd mycket oftare och folk dessutom käkar det som om det vore godis.
Inga läkemedel är ofarliga och det finns inga läkare som påstår det heller.
130802
@Ben Dover
Det var otroligt cyniskt av de ansvariga i Sverige med sin massiva propagandakampanj, att rekommendera Pandemrix till barn under 18 år, om man tar del av följande:
I European Medicines Agency "CHMP ASSESSMENT REPORT FOR Pandemrix" daterat 2008, Doc Ref : EMEA/285631/2008, behandlas riskerna i nedanstående avsnitt:
http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/EPAR_-_Public_assessment_report/human/000832/WC500038124.pdf
"Risks
Pandemrix is commonly or very commonly associated with a range of local and systemic adverse
reactions but these are not often of severe intensity and the safety profile would not preclude the use of
the vaccine in healthy adults aged 18-60 years or > 60 years.
The current safety database is considered to be sufficient to describe adverse reactions that occur
uncommonly and to give an indication of any rare events. However, there are some adverse reactions
known to be very rarely associated with influenza vaccines and it is currently not possible to predict if
higher rates might be observed with Pandemrix compared with, for example, seasonal influenza
vaccines."
2009 var ett anno horribiles för Konungariket Sverige då det fick utstå mycket stryk av Reinfeldt et consortes:
* Narkolepsiskandalen
* Värnpliktens avskaffande
* Insatsorganisation 2014 utformas
* Vattenfall AB:s köp av Nuon
Vad är mest cyniskt att rekommendera/saluföra? Läsk, godis etc som bidrar till att typ 1 på 3 blir fet, eller ett vaccin där 1 på 25 000 drabbas av narkolepsi?
@Ben Dover
Undvik inte frågan: Tycker du det var anvarsfullt av politiker och läkare att rekommendera massvaccination när de hade tillgång till ovannämnda dokument om vaccinet?
Det är helt irrelevant att det finns en fetmaepidemi just nu. Ja, och ärligt talat så är ett fall där en liten flicka inte längre vågar skratta för att hon blir medvetslös värre än 1000 feta barn pga godis.
I Sverige fick 155 barn narkolepsi efter vaccinationskampanjen. Du kommer att misslyckas med att prata bort omfattningen av detta misslyckande.
Med risk för att bli tjatig, men jag tycker fortfarande att reglerna är rimligare i andra europeiska länder där längsta återbetalningstid ofta är 30 år.
Detta är i och för sig bortkastad demagogi i Sverige där strategin från både banker och politiker är att det ska vara så lätt att skuldsätta sig som det bara är möjligt. Någon annan prioritering finns inte. För den som eventuellt inte direkt skriver under på det finns ju andra exempel; alla snabblån som handlar om att underlätta oplanerad konsumtion är ett ganska klart fall. Om staten ville få slut på procentarskrået skulle det vara lätt att reglera detta, men det ses som ointressant. Ett väldigt enkelt förslag för att rensa upp i skiten lite skulle vara att kräva ett fysiskt möte, och identifiering av låntagaren, innan lån ges ut, det var inte så väldigt länge sedan det fungerade så.
@Kingedward24
"Om staten ville få slut…"
Jo tjena. Staten är en av vinnarna på bostadsbubblan eftersom de får högre intäkter i stämpelskatt för lagfarter och inteckningar när vi köper varandras villor till pris som fördubblas vart 7:e år.
En annan sak som man kan fundera på är hur mycket "DN:s läsare" har fått betala för sin ränterabatt ( om 207 SEK / år ? ) i form av dåligt sparande på N*rdea.
"Det kan löna sig att förhandla med bankerna om bolånet. För F*raj Ab*iseifan skilde det över 18.000 kronor per år mellan det billigaste och dyraste låneförslaget. Men det krävdes att han flyttade över allt sitt sparande till banken för att han skulle få rabatt."
http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/forhandling-kan-pressa-ned-lanekostnader/