“[I]n AAA-rated Sweden, a mortgage will outlast the youngest buyer, and their grandchildren.” – CNBC – Fat mortgages still rampant in pockets of Europe
Medan de långa räntorna fortsätter att stiga och nedgången i de korta räntorna upphört, uppmärksammas återigen de svenska hushållens skuldbubbla och oförmåga att amortera på sina bostadslån internationellt. Vilket knappast kommer leda till lägre räntor för svenska bolånetagare, eftersom Sverige utmålas av CNBC som en av de sista fickorna av oansvarigt bolånande i Europa.
Något förenklat skriver CNBC att barn och anhöriga tar över skulderna när man dör, vilket bara är korrekt i att skulderna ärvs av dödsboet. Men principiellt stämmer det. Med 140 års snittamortering så kommer inte skulder på en bostad vara amorterade förrän när barnbarn tagit över bostaden.
De långa räntorna rusade förra veckan och 5-årsräntan på bostadsobligationer, som ju används för upplåningen och finansieringen av 5-åriga bostadslån, är nu uppe på sin högsta nivå sedan juli 2012. 2-åringen steg också, men inte lika dramatiskt och 3-månaders STIBOR var i stort sett oförändrad.
Vi kan alltså förvänta oss räntehöjningar från bolånebankerna i veckan, även om de inte sänkte nämvärt på rekylen i räntorna som varit de senaste veckorna. Förr eller senare rinner de stigande räntorna ner till de rörliga 3-månaders lån som allt fler svenskar använder för att alls känna att de har råd att låna.
STIBOR 3-månader, samt 2- och 5-åriga bostadsobligationer. Ej bankernas räntor till slutkund, men indikativt. |
Det börjar antagligen bli för sent att låsa räntan på fem år, då kommande högkonjunktur lär bli kortvarig1. i Sverige, men det är desto vanligare att man kan låsa 2-årsräntan optimalt. Generellt har det varit utmärkt att låsa på två år vid en botten i konjunkturen eller i räntorna, t ex 2005 (inte konjunkturbotten, men ändå) eller sent 2010. Enda tillfället man tjänat på 5-årsräntan var om man låste vid rätt tillfälle våren 2005.
Större delen av finansieringen av de svenska bolånen sker genom internationell upplåning och när varningarna kring den svenska bostadsbubblan och skuldbubblan blir allt mer vanliga utomlands, så är nog sötebrödsdagarna över. Räntorna kommer fortsätta uppåt.
Räntesänkningscykeln är sannolikt över för den här gången och det kommer bara bli dyrare att låna framöver, även rörligt.
1. Ja, högkonjunkturen kommer inte bli långvarig med de skuldberg vi har att betala på, som med högkonjunkturens stigande räntor kommer innebära att allt större del av den ekonomiska återhämtningen kommer gå till att betala räntor istället för att göra produktiva investeringar.
32 kommentarer
SEB erbjuder den längsta löptid jag sett hos någon bank, och de har max 60 år. Har man amorterat för långsamt får man sedan, om man beviljas det, ta ett nytt lån för att lösa det gamla. Inga lån har alltså wn "amorteringstid på 140 år", även om man tillfälligt (nåja…) kan ha en lägre amorteringstakt.
Dom räknar väl in alla ammorteringsfria lån på något sätt. alla lån/all ammortering/antal lån kanske.
det är lungt Landsfadern har ju lovat att alla ska vara friska och arbetsföra långt över 100-120års åldern
Det finns inga amorteringsfria lån. Har du inte amorterat under tiden får du amortera hela lånet när löptiden går ut.
Amorteringsfrihet är en tillfällig tidsbegränsad överenskommelse med banken.
Om räntorna "lär fortsätta uppåt" när internationella spelare får nys om "bostadsbubblan" i Sverige. Hur kan du då säga att det är för sent att binda räntan? jag menar 3% på 5 år låter som ett kap om man tror att räntorna ska rusa…
Det är väl framförallt långräntorna som kan gå upp lite grann, men bara lite. Räntorna har sjunkit de senaste 20 åren i takt med att skulderna ökat och dessa kommer knappast försvinna. Det ser snarare ut som räntan kommer krashlanda på noll.
http://elato.se/imgdump/se_rates_q.png
Krashlanda på noll? Om vi nu lever i en linjär värld så kommer väl räntorna aldrig landa utan bli negativa? Alternativt så går det inte säga något om framtiden utifrån linjär historisk utveckling de senaste 20 åren…
Vi lever så klart inte i en linjär värd. Men det _ser ut_ som om det kommer ta stopp på noll eftersom räntorna inte kan bli negativa.
Jag menar att det nästan säkert finns en "bias". Det ser knappast platt ut vilket är vad jag vill visa med linjerna.
Mer icke-linjärt så tror inte heller marknaden på någon ränteuppgång just nu. Se http://elato.se/imgdump/se_short_rate_expect.png
Björn, tror du att kapitalmarknaden vill skänka bort sina pengar? 0% ränta kan bara löna sig för utlåning vid kraftig deflation.
I och för sig så skänker egentligen kapitalmarknaden bort pengar just nu. I sann Moral Hazard-anda har de ju ändå inget att förlora, och det är den manipulerade KPI-statistiken som gjort dessa låga räntor möjliga.
Hur som helst verkar det osannolikt att kapitalmarknaden inte skulle ta tillfälle i akt att på 1-2 års sikt kräma ut betydligt mer vinst ur det nu så inlåsta BLK i form av högre räntor. Det är inget självändamål för banken att ha låg ränta, i annat fall än kortsiktigt för att låsa in fler kunder.
Ett till diagram, räntekostnaden som andel av BNP. Här ser det ut som räntan skall upp cirka 60% (till 1.6%).
http://elato.se/imgdump/se_interest_gdp.png
@Jordnara
Du säger ju emot dig själv. Så hur skall du ha det?
I verkligheten är det Riksbanken som bestämmer (korta) räntan, inte kapitalmarknaden. Ingen vettig människa hade lånat ut ett öre till de räntor vi har idag om inte ekonomin var en centralstyrd spekulation med nya pengar.
140 år är ju helt fel räknat. I en teoretisk värld där man betalar tillbaka 595 kr nominellt per månad per miljon så tar det 140 år. I samma teoretiska värld om 140 år är månadslönen 1.9 miljoner per månad och en liter mjölk kostar 520 kr.
Om man räknar med 595 kr reellt per månad per miljon tar det 56 år – väldigt lång tid.
"Ja, högkonjunkturen kommer inte bli långvarig med de skuldberg vi har att betala på, som med högkonjunkturens stigande räntor kommer innebära att allt större del av den ekonomiska återhämtningen kommer gå till att betala räntor istället för att göra produktiva investeringar."
Betyder det att banker och de som får utdelningar inte gör produktiva investeringar på sina ränteinkomster? Vad gör de med pengarna?
spekulerar i råvaror kanske eller delar ut stålarna till aktieägarna som tex stora enso gör
vad händer när det sakta men säkert börjar gå upp för bankerna att vår store landsfaders förutsägelser om ett långt lyckligt och arbetssamt liv upp i 120 års åldern inte infinner sig, utan att det tvärtom blir fler och fler dödsbon som sätts i konkurs på grund av att fastighetens marknadsvärde inte längre täcker lånen?
kommer dom att börja lobba för att skulder ska ärvas, eller kommer dom att börja kräva amortering?
Skuldsättning är en förutsättning för att vi skall kunna konsumera och därmed hålla mammons köptempel öppna samt att hålla folk sysselsatta inom krogbranschen, utan skuldsättning skulle arbetslösheten öka rejält på kort tid.
Dock är det hela ohållbart i längden och det vet de flesta, men man hoppas på något mirakel som gör att vi kan fortsätta konsumera.
Skulderna är ca 3 ggr lägre än tillgångarnas värde. Skuldsättningen är väl ett sätt att växla en löneinkomst mot en tillgång.
Så länge det kostar tre årsarbeten att bygga en fastighet och staten vill ha ytterligare lika mycket i skatt så är det rimligt att en fastighet kostar 6 årslöner. Då kan vi välja att jobba ihop summan eller låna den. Alternativet är att boendet köps först i 40-50 årsåldern.
Det här Borgar för trevligt månggenerationellt boende där barnen flyttar hemifrån när de är 50, alternativt helt enkelt väntar ut gamlingarna som dör. Och är det flera generationer som kan dela på lånen så kan priserna fortsätta att stiga ett bra tag till.
Intressant kommentar där Cornu. När vinster går till att amortera räntor istället för till investeringar. Det borde gå att räkna på detta och uppskatta hur skuldberget påverkar ett lands möjliga tillväxt mha information om skuldnivå.
@oppti
Jag vet inte riktigt hur byggkostnader och skatter förändrats, men husen är drygt 50% dyrare nu än för 20 år sedan. I diagrammet är den högsta datapunkten på 2010-06-30, med andra ord toppade det i reella termer för tre år sedan.
http://elato.se/imgdump/prop_price_gdp_capita.png
Husen dyrare är det samma siffror som finns här och som visar att byggkostnaderna blir högre!
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26943.aspx
Här är jämförbara siffror i samma diagram:
http://elato.se/imgdump/prop_price_gdp_capita2.png
Justeringen är alltså INTE konsumentpriserna utan BNP per capita vilket är ungefär samma sak som lön. Tyvärr går dataserien bara till 2011 Q4.
Den låga räntan kommer tillbaka. Men nästa gång räntorna är så här låga så kommer anledningen vara att ingen längre vill låna pengar.
Först när vi kommer dit så ser vi slutet på skuldbubblan.
Jaså, vad har de för fakta bakom det påståendet. Jag vet att så påstås det, men är det verkligen så.
Antar att det är låneökningen som ligger bakom det påståendet. (Så det är nog korrekt). Men det finns väl ännu ingen stats på det?
Hur gick det med riksbankens fråga till bankerna?
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Nyheter/2013/Riksbanken-fragar-bankerna-om-hushallens-skulder/
Man hade väl frågat förut så man får väl anta att det "gick bra" då, alltså att man fick den statistik man efterfrågade. Mer intressant är att Riksbanken nu sitter och räknar på enskilda hushåll. Jag gissar att man vill sätta en övre gräns för reporänan baserat på hur många hushåll som slås ut, och ännu viktigare, hur det påverkar säkerheten på bankernas bostadsobligationer… inflationsmål eller inte…
Rörliga räntan ska upp till 5.5 %, men det är försent att binda 5-årig som har en listränta på 3.5 %? Då blir det en högst tillfällig spik för den rörliga räntan på 5.5 % för att sedan kollapsa långt ner under 3.5 % eller?
Var får du 5.5% ifrån?
I detta inlägget:
http://cornucopia.cornubot.se/2013/08/hur-mycket-kan-korta-marknadsrantor.html
Inte så lätt att amortera. För fem år sedan när vi lånade hos SEB var jag överens med lånehandläggaren om att amortera en symbolisk tusenlapp i månaden. När lånehandlingarna kom var detta glömt, och lånet amorteringsfritt i ett år. Amorteringsfriheten har nu pågått i fem år. I veckan har jag lagt om lånet till Nordea. Samma sak: muntlig överenskommelse om amortering men i lånepappren står fem amorteringsfria år.
Men å andra sidan kan jag spara det jag tänkte amortera i nischbank för högre ränta än jag lånar för.
@REXX
Jesus Christ!!
Du har alltså i samma fälla två (2) gånger?