Hur står det till med framtida lärarbrist, egentligen?

Det sägs bli brist på lärare i framtiden, och då inte bara matematiklärare (som ingen vill bli). Men hur står det egentligen till med den saken?

Låt oss som vanligt konsultera SCB, i det här fallet yrkesregistret.

Åldersfördelningen lärare

Det visar sig att inom tio år kommer 28% av gymnasielärarna pensionera sig, om de håller ut till 65 års ålder, 23% av högstadielärarna och hela 52% av speciallärarna.

Men innebär det att det blir någon brist på lärare? Naturligtvis inte. Det blir brist på erfarna och eventuellt utbildade lärare, men kommunerna ser ju pensionsavgångar som utmärkta ursäkter för att inte anställa nya lärare och få mer pengar över till internfakturering av lokalhyror. Så snarare ökar storleken på klasserna. Ett alternativ är förstås att man anställer obehöriga lärare med lägre lön än legitimerade lärare, vilket inte är förbjudet. Arbetslösa finns det gott om. Men redan idag saknar ju en stor del av lärarkåren formellt korrekt utbildning, om inte annat i de ämnen de undervisar. Det är ju också viktigare med en legitimerad lärare än en person som kan ämnet. Den legitimerade läraren i tyska går före doktorn i matematik utan lärarlegitimation (fiktivt exempel, men jag vet disputerade som åtminstone i väntan på “riktigt jobb” har gått in som obehöriga lärare på gymnasier eller högstadier, dock inte just i matematik).

En annan faktor är dock demografin och att antalet elever faktiskt förändras. Detta är som bekant helt förutsägbart och frågan blir då hur många färre elever vi får de kommande åren.

Antal elever i grundskola och gymnasie år 1999 – 2030

Då ser vi att antalet grundskolebarn, åldern 7 – 15 år på höstterminen, ökar med 18% till år 2023. Ungdomar i gymnasieåldern, 16 – 18 år på höstterminen, fortsätter att minska, men ökar sedan från en botten år 2015 och kommer år 2023 vara 10% fler än idag.

Behovet av lärare ökar alltså 18% för grundskolan, samtidigt som 23% av lärarna går i pension. 118 elever kommer undervisas av 77 lärare mot 100/100 idag och om man inte ordnar fram fler lärare kommer klasstorlekarna öka med 118/77, dvs 53%. Bristen på högstadielärare blir alltså 77/110-1=0.48, dvs 48% år 2023 utan nyrekrytering.

För gymnasiet är motsvarande siffra 72/110-1, dvs 35%.

Anledningen till att alla larm om lärarbrist inte inneburit något det senaste decenniet är att sedan toppen 2001 har antalet grundskolelever minskat med 16% till botten 2010. Sedan dess ökar elevkullarna igen. För gymnasieåldern minskar antalet ungdomar med 22% från toppen 2008 till botten 2015, den sk gymnasiedöden, som jag skrivit många inlägg om.

Men nu ökar alltså antalet grundskolebarn igen och från 2015 kommer antalet gymnasieungdomar att öka.

Så nog blir det brist på kvalificerade erfarna legitimerade lärare i en respektingivande ålder. Men personal kan man alltid ordna fram. Eller så ökar man bara klasstorlekarna, som med tanke på kommande ekonomiska kris i Sverige, ett Sverige som redan dragit ner på sin välfärd, antagligen är det sannolikaste utfallet. Då kan kommunpamparna fortsätta åka på studieresor till varmare länder på somrarna.

Men de som tidigare ropat att vargen kommer har haft fel, då de bara tittat på antalet lärare som pensionerar sig och inte tittat på minskande elevunderlag. Gymnasiedöden visar ju att branschen är notoriskt dåliga på att förutse demografin, precis som kommunerna står helt överraskade över att barn i kommunen ska in på dagis. Det hade vi ingen aaaaaning om, för vi tittar inte på vår kommuns demografi, utan utgår från att alla småbarnsfamiljer flyttar innan barnen behöver dagisplats…