Den fd motorstaden och fd miljonstaden Detroit ansöker slutligen om konkursskydd (Washington Post). Det är inget överraskande, utan frågan är snarare varför det dröjt så länge.
Kommunen saknar i princip all kommunal service, ner till skolor, polis etc och hade redan sedan tidigare tagits över av delstaten för att åtminstone svara upp mot lagkrav på existens av skolor etc, rinnande vatten och hålla en del infrastruktur från att falla ihop totalt. Men nu var enda sättet att komma undan fordringsägarna, som vill ha tillbaka sina pengar, att ansöka om konkurskydd, dvs skydd mot sina fordringsägare.
Det verkar definitionsmässigt alltså handla om en omstrukturering och inte en konkurs. Skillnaden är kanske att anse som hårfin i det här fallet. Vid en konkurs så tar man tillgångarna och säljer av dessa för att betala fordringsägarna, vid en omstrukturering får tvärt om fordringägarna inte tvinga fram likvidering av tillgångarna.
Detroits enda växande bransch har varit som inspelningsplats av dystopiska framtidsvisioner, där mänskligheten minskat kraftigt i antal och man behöver övergivna, tomma och förfallna stadsdelar att spela in film på. Och även som turiststad för de som är intresserade av stadsjordbruk eller hur stadslivet och städer i västvärlden kan tänkas utvecklas efter peak oil. För att inte tala om alla urban explorers som reser dit för att göra fotoböcker. För att få en uppfattning om hur övergiven staden är så har befolkningen i kommunen Detroit fallit från ca 1.8 miljoner 1950 till ca 700 000 idag, varav 250 000 flyttat sedan år 2000. Cirka 60% av stadens bostäder är alltså övergivna, även om centralaste Detroit fortfarande har en del kommersiellt liv.
“Alla” (grov generalisering) som har “riktiga” (ännu en grov generalisering) jobb i Detroit har sedan länge flyttat från kommunen, till någon grannkommun där man faktiskt får någon service för skatten, men en del jobbar alltså fortfarande rent geografiskt inom staden.
Som vanligt blir det sannolikt pensionssystemen som tar smällen – i det här fallet alla fd kommunalt anställda, som får se sina pensionslöften gå upp i rök. Man ska komma ihåg att denna utveckling kommer komma till Sverige, när det gäller landstings och kommuners tjänstepensioner – ytterst få landsting och kommuner har faktiskt satt av de utlovade pengarna, och när motsvarande Detroit-utveckling kommer hit tids nog, så blir det … intressant.
34 kommentarer
DI skriver att det är 13 största staden. Det kan ju inte stämma förutom kanske ytan då.
Största staden så här långt.
Tidigare har det ju rapporterats lite grann om när Birmingham Alabama konkade (e.g Jefferson County). Men där var skulderna "bara" $4,2mr. Jefferson County har 650' invånare, så då förstår man hur länge man ändå låtit Detroit hålla på (to famous to fail?)
Detta är dock bara toppen på ett isberg. Chicago, San Diego, Oakland, ett gäng städer i det som brukar kallas Los Angeles, Providence och även NY har STORA problem. Tänk vad som händer när de städerna också börjar ställa in betalningarna.
För de flesta städerna med problem är det just pensionsutbetalning för vilka man inte gjort tillräckliga avsättningar (någon annans problem?) som är den stora boven i dramat. Så det är lätt att hålla sig för skratt när man betänker hur de svenska pensionerna är strukturerade.
Svarade visst på fel rad.
Men, för att kommentera det du skrev oluies: Detroit rankas iaf enlight 2010 Census som den 18e största staden.
Men det är ju alltid struligt det där med vart gränsen för en stad går och en annan börjar. Det som kallas Metropolitan area. Antar att DI gjort en annan gränsdragning än Wikipedia/2010 Census
Mycket kommentarer från mig nu. Men.
Fick precis en tanke. Vore det inte en god idé att köpa upp stora områden med fallfärdiga eller nästan fallfärdiga hus och sedan skapa ett övningsområde för Strid i Bebyggelse? Detta kan sedan hyras ut till militär, PMC;er osv.
Att bygga SiB-anläggningar är ju vansinnigt dyrt, här står en hel SiB-stad och bara väntar.
Även detta löser marknande 😀
Förmodligen har även USA nån lag om att ägaren ansvarar för nån slags miniminivå. Köpa, försäkra och bränna ner känns som en bättre affärsidé.
Däremot kom jag att tänka på alla adelsmän som gjorde sig förmögenheter på medeltiden genom att köpa upp gårdar som blivit öde pga pesten.
Den gången vann folk som trodde på business as usual, trots att uppemot halva befolkningen dog i en del svenska socknar.
Vi hade ett tag kontoret i Västberga i sthlm. Huset intill var då tomt, och nationella insatsstyrkan använde det för övning. De repellerade sig ner på utsidan, hoppade in genom fönster, sköt ihjäl pappfigurer och smällde av flashladdningar. Mycket underhållande. Det huset blev senare världskänt när det blev utsatt för helikopterrånet. Sammanträffande?
En anledning till att det dröjt kan ha varit att man hela tiden tidigare har kunnat låna me pengar billigt. Sedan statsskulden slog i taket så har dock State and Local Government Series securities (SLUGS) begränsats eller kanske till och med upphört vilket antagligen driver upp räntorna, särskilt för de mest skuldtyngda och där inkomsterna faller. Jag räknar med att fler städer och stater kommer få problem innan taket höjs i november så att de kan låna billigt igen (om inte räntan har hunnit sticka uppåt även för USA då…).
Risken finns ju att det kommer att ske i Sverige, som Cornu skriver, den största faran för vår ekonomi är att industrisektorn är så pass låg som 16 % i Tyskland är den på 21% (från GP någon vecka sedan) och med det följer minskade skatteintäkter medans den sociala servicen förväntas vara på samma nivå som tidigare. På våra vägar ser man snart inte många svenskregistrerade långtradare utan de kommer från bulgarien och Rumänien, inga skattepengar kommer från dessa. Fortsätter det på det viset så blir det nog ganska svårt att betala löner till byråkrater, poliser och sjukvårdspersonal.
Den svenska lösningen är lätt att se framför sig. Det blir en "kommunreform" där rika landsting och kommuner "solidariskt" får dela med sig av överskott till de landsting/kommuner som har underskott.
Simple as that. Vi har ju (s)ocialis(m) i det här landet som Cornu helt träffsäkert pekat ut. Det spelar ingen roll vem som har makten. Blåsossar eller Rödsossar kommer att se till att vi alla får dela på bördan den dagen den landar i knäet.
Det funkar så länge man har tillgång till andras pengar, sen blir det lite problematiskt förstås.
Och hur tror du det kommer skilja sig i Detroit/USA då? Kommer bli statliga skattepengar som går till Detroit, precis som du skriver. Det gör inte USA socialistiskt, eller?
Har vi inte haft det så i 20-års tid? För kommuner i alla fall.
Möjligen skulle politikerna behöva justera lite i lagstiftningen så dom kan flytta om skattepengar lite mer godtyckligt.
Malmö och Södertälje har jag sett nämnas som kandidater som kan behöva räddas.
Någon som vet vad det är som gör att Malmö kan behöva räddas?
Detroit är genomsocialistiskt. Demokraterna dominerar så fullständigt att borgmästarvalet är en uppgörelse mellan två demokrater, där den mest socialistiska vinner. Här är en häftig bildserie där man jämför Hiroshima och Detroit. (Tyvärr har man dragit helt fel slutsats, kan man se längst ner.)
http://www.angelfire.com/ca4/yourturf2/HiroshimaandDetroit.htm
Detta är en anledning till att jag inte förstår bloggarens ogillande av skolkomunalisering och friskolor.
Tids nog kommer all offentlig service i kommun/ landstings regi dras in till respektive centra. Detta i enlighet med principen "åt envar efter behov".
Om då lagen ger vissa tjänster offentligt monopol sitter man pyrt till i Sätila eller Brålanda – överallt i Sverige.
Brålanda är ett bra exempel, orten hade "allt" när den inkorporerades i Vänersborgs kommun. Nu har den, oförtjänt raljerande, en uppsjö loppisar och en helgstängd vårdcentral.
Om inget monopol finns, men däremot avdragsrätt, kan ni i Sätila starta egen skola, apotek, affär, ålderdomshem mm.
Det kommunala kollektivtrafiksmonopolet försvann häromåret. Snart finns ett behov av egenregisserad kollektivtrafik.
Land ska med lag byggas vilket efterkrigstidens (s)amhällsbyggare förstod förstod. Nu måste detta centralistiska, monopolistiska lagbygge kapas ned. Detta då det inte längre bygger upp utan sedan fyrtio år istället skär ner och inskränker.
Det viktiga är att reformerna görs rätt och riktigt. Typ förtroende är bra, kontroll är bättre. Samt att skatten sänks proportionellt mot utebliven service. Men detta är inte lätt i postsocialistiska samhällen, den rådande Jeltzinandan gör, med rätta, folket upprörda och fördröjer processen.
"Jeltsinanda" var ingen dålig beskrivning faktiskt. Även om det går i lite mer slow-motion här.
Sätila har fortafarnde apotek, affär, skola 1-9, ålderdomshem, plus restaurang och en väldigt fin playa…
(Jag jobbade med en chilenska en gång och skojade om "playan" i Sätila… Men hon fattade inte, självklart.)
Om någon vill bygga ett hus på lagom avstånd från Göteborg så finns där många fina tomter på lämpligt avstånd från stranden!
@kgb35 Jag får ett intryck om att det enligt dig går att fortsätta leva som idag (ungefär) bara man strukturerar om skatt/service-systemet?
Sen vad menas med Jeltsinanda? Det är rätt stor skillnad på Sverige idag och Ryssland i början av 90-talet.
Med "Jeltsinanda" menar jag kapitalförstöring genom utförsäljning av statlig egendom till underpriser, gärna till politikernas polare.
Och framför allt känslan/åsikten av att denna utförsäljning är en politisk/ekonomisk nödvändighet.
Det verkar som det finns en hel del likheter mellan jeltsinanda och den svenska definitionen av nyliberalism.
Utförsäljningen av Telia är väl en form av jeltsinanda/nyliberalism?
Just Telia är väl ett dåligt exempel, det såldes väl ut till högstbjudande till aktiemarknaden?
I så fall är väl fallet med vårdcentralen Serafen ett bättre fall, där man sålde en fungerande verksamhet till ett alldeles för lågt pris.
Nä Telia är inget bra exempel på att sälja folkets grejor till sina (politikernas) polare för struntpengar men det är ju ett exempel på när differensen mellan köp/sälj används åt andra hållet.
Folkaktien den fina, man bestämde priset till humana 85 kr st och en folkaktie vill ju svensken ha, någonting tryggt om man kanske inte kan så mycket om siffror å så.
Snott från DN:
"Den stora händelsen under börsåret 2000 var den socialdemokratiska utförsäljningen av aktier i statliga Telia."
"Teliaaktien skulle bli en folkaktie och genom en jättelik reklamkampanj lockades nästan en miljon privatpersoner att teckna sig för Teliaaktier."
Köpte ju inga själv men två polare som är invandrare berättade att deras familjer köpte, man litade på sossarna, Palmes parti, stenhårt. Ingen fara jag skrattade jättemycket när de berättade om det för mig.
TG, Nu finns de institutionerna ja. Men de institutioner som centralt fördelas ut solidariskt till mest behövande kommer dras in och centraliseras i takt med "resursbristen". Jämför antalet skolor på landsbygden när du växte upp och nu. Det är då det är viktigt att det är avreglerat så friheten finns att starta eget, kooperativ eller liknande. Men det blir lika illa med Arla eller andra "för stora" centralstyrda företag. I Brålanda fanns fyra bankkontor om jag minns rätt. Nu inget.
Teheimar, det hade gått, jämför Schweiz som var lika rikt som Sverige för fyrtio år sedan. Men hur det blir i framtiden vet jag inte, mycket pekar nog åt fel håll. Då tror jag det är viktigt och bråttom att få igång en riktig rättsstat, med ett kunnigt, självägande, förmöget folk, som kan ta sina egna beslut istället för förmynderi.
Tycker det fanns mycket olikheter mellan Sovjet o Sverige (gudskelov) men likhetera är många bland annat den centralstyrda socialismen och att nu är båda postsocialistiska med de vedermödor det innebär. Bland annat brist på maktdelning och beslutsspridning och en enorm ägarkoncentration, båda folken är genom, mer eller mindre fredlig, konfiskation utfattiga privat. Båda folken är hjärntvättade och har glömt vad rättsstat och möjligheten till fritt företagande är.
Ben D. förklarade fint min tanke med jeltsinanda. Tack för att du gillade den. Nyliberalism är väl en synonym. Istället för brådskande utförsäljningar kunde man tänka sig arrenden, leasing, tids och villkorade förordnanden o dyl. Metoder där folkets egendom inte försvinner om det blir fel vid första eller andra försöket.
Ang. telia. Jag var då ung och köpte en Mazda Miata istället och skojade med kollegerna vem som gjort bäst affär. Det visade sig vara jag. Men en kollega var klarsynt och kommenterade syrligt att ett monopolföretag som utsätts för konkurrens kan bara få en minskad marknadsandel. Så rätt! Få lyssnade.
Skolkommunaliseringen kommer upp i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Den obligatoriska svenska skolan har varit en angelägenhet för den borgerliga kommunen sedan 1930 då den övertogs från den kyrkliga. Detta skedde under en borgerlig statsminister. Några läroverk förblev statliga men de som kom med utbildningsexplosion var kommunala. Det som kallas kommunalisering är ett begrepp för den svenska skolans förfall i internationellt perspektiv. Detta inleddes med friskolereformen och LGR 92; ytterligare en borgerlig statsminister, vilket innebar att marknaden släpptes lös. Och visst finns det vinnare. Sedan 1999 har de som gått ut med MVG i alla ämnen ökat med 2000%. Mej Göran Perssons reform där en del av lärarkåren fick höjd undervisningsskyldighet medan en annan del fick sänkt. Att det lämnar bitterhet hos dem, som fick försämrad arbetssituation. Men om man anser att detta är huvudsaken till förfallet så innebär det en anklagelse mot lärarna att de "lär ut fel" som hämnd. Hemska tanke.
Med tanke på krav om avsättning för pensionsskuld, SKL övervakning med RIPS, RUR, samt att de flesta kommunerna döljer de större avsättningarna för detta så är inte jag särskilt orolig.
Av ren nyfikenhet, vart har du information om att de flesta kommuner/landsting ej satt av de utlovade pengarna? Skulle varit intressant att se och analysera lite..
För Landsting gäller även att det är hastigheten på hur många som samtidigt har en dålig ekonomi som avgör hur ett fall + hanteringen av dessa kan bli. Får ett ekonomiskt mindre landsting problem medan andra har det ok så kan de övriga kanske bära upp det, men får säg några större problem samtidigt och drt går inte att "poola" så kraschar det snabbare.
Så man kan egentligen välja. Krasch eller nedtrappning om man inte företar sig en omställning i tid.
Skatteintäkterna kommer att falla drastiskt och samhället får en försörjningsbörda av alla som är utslagna.
Finland upplevde en sådan situation för tjugo år sedan!
Man höjde då Grundavdraget till 35 000 kr över en natt. En höjning tre gånger eller så….
"De som kan skrapa ihop litet medel får behålla det, ty samhället har ingen möjlighete att hjälpa alla…"
Var förklaringen i TV.
Nog vore det smartare att stämma i bäcken än att försöka göra det i ån…..
Så höj Grundavdraget, redan nu, till rimligare nivåer….
Minst tre gånger.
Så, din lösning på att det finns för lite skattemedel, är att minska mängden skattemedel. Intressant.
Utgifterna måste ju samtidigt minska och det är väl där politikerskon klämmer.
Borg kommenterade ju runt 2008 alla de automatiska trygghetsfunktioner som sattes igång. Något i stil med att sossarna byggt ett underbart maskineri. Nackdelen verkade vara att man kan inte börja någonstans att reformera då allt hänger ihop. Men hade trygghetssystemet lösts ut Hade det fortsatt hade det blivit mycket dyrt för Sverige. Vi får hoppas de sedan dess lyckats sätta tak på dem alla.
Rom avfolkades från en miljon invånare till 20 000 stycken på tjugo år.
Sägs det!
Så det har hänt förr att samhällsstrukturer har ändrats fort.
Och det var ingen invation vad jag vet?!
Detroit kommer inte att tillåtas gå i konkurs. Det handlar om allt för många väljares pensioner. Det blir någon form av rekonstruktion där pensionsåtaganden mirakulöst "räddas". Detroitborna får fortsätta livet med denna säck på ryggen.
Kom ihåg att pensionerna var den enda riktiga anledningen till att staten tog över general motors.
"Man ska komma ihåg att denna utveckling kommer komma till Sverige, när det gäller landstings och kommuners tjänstepensioner – ytterst få landsting och kommuner har faktiskt satt av de utlovade pengarna, och när motsvarande Detroit-utveckling kommer hit tids nog, så blir det … intressant."
Men om de inte betalat premierna för tjänstepensionerna borde ju rimligen facket eller de anställda kräva att dessa pengar betalas – för väl betalda är de ju säkra ur den aspekten iaf. Det känns liksom lite märkligt att vare sig fack eller de anställda själva ställer krav på att arbetsgivaren betalar sånt som de enligt avtal skall betala. Just sånt som inte utgör lön bör ju inte statliga lönegarantin gå in och täcka (dessutom så lär ju inte lönegarantin täcka ifall arbetstagaren inte krävt att betalningen fullgörs inom rimlig tid).
Du missar fackets syn på staten och det offentliga. Det är det som är det rätta, sanna och riktiga.
Privata arbetsgivare måste man hålla koll på, och säkerställa att dom gör rätt. Men det gäller inte det offentliga. Ett (S)-kommunalråd kan få avskeda en chef som denne tycker står i vägen, därför att chefen håller på LAS och trygghetslagarna. Det godkänner facket utan omsvep.
En gång i tiden var fackets långsiktiga plan att driva hela privata näringslivet i konkurs och så skulle alla anställas i offentlig sektor. (Ja, det är sant. Och det var för att det gick för långsamt som Meidner kokade ihop löntagarfonderna).
@xycorr
Om man är med i ett fack som inte bevakar medlemmarnas intressen så kan man fundera över varför man är med i facket. Dessa intressen kan man dock någorlunda enkelt bevaka själv (även om man lätt kan missa det – vilket är en anledning till att facket även bör göra det).
Problemet för den anställde som gör att han kan missa det är att det är betalningar som inte är synliga för honom, det man kan kontrollera i detta fallet är med collectum (eller vart pengarna skall betalas) och säkerställa att arbetsgivaren skall betala (jag förutsetter att collectum bevakar att betalningar verkligen sker, men det kan ju fallera pga fackets inflytande).
Det som är lite nasty med dolda betalningar är skatten vilket kan bli mycket intressant ifall den inte är betalas som den ska, det är ju först nästa år när det är dags att deklarera som skatteverket kommer med uppgifter om hur mycket skatt man verkligen betalt.