Hur har den svenska arbetsmarknaden utvecklats sedan den akuta finanskrisens år 2008, och hur ser det ut för de anställda inom olika näringsgrenar på våra företag och myndigheter? Det visar sig att hela 47% av alla anställda på forsknings- och utvecklingsinstitutioner blivit av med sina tjänster sedan 2008 och det svenska gruvundret har bara skapat 989 jobb, medan ändliga resurser säljs ut från Sverige med endast kommunalskatt för ytterligare 989 jobb som skatteintäkt. Tillägg: Rubriken är missvisande, förklaringen är åtminstone delvis alternativet som också står i texten: “naturligtvis kan det ligga någon statistisk omdefinition på arbetsgivarens sida bakom det hela – kanske har tjänster flyttats från forskning till utbildning?” – tydligen har en del tjänster för forskning i själva verket handlat om utbildning och några universitet har ändrat sin definition från forskning till utbildning. Samtidigt pekar statistik också tydligt på att forskningstjänster försvinner, t ex har antalet privat anställda inom FoU minskat ca 21%, med 3520 färre privat anställda inom FoU 2008 – 2012, så riktningen finns där.
2007 definierades de sk SNI-koderna om och kontinuerlig statistik från alliansregimens tillträde 2006 finns alltså inte att tillgå.
Tittar man på de stora enställiga bokstavs-koderna är det tillverkningsindustrin som är förloraren i Sverige, med 71 694 förlorade anställda hos företagen.Vinnarna hittar man förstås inom vård, skola och omsorg, när dessa avreglerats, bolagiserats och/eller sålts ut, med 34 254 fler anställda inom vård och omsorg, och 32 377 inom utbildning. Utöver det har förstås bostadsbubblan lett till fler jobb inom krokodiltårarnas byggindustri, med 33 357 fler anställda, trots att det sägs byggas alldeles för lite och att småhusbyggarna krisar. Kanske en delförklaring till att det är så dyrt att bygga – fler anställda som bygger mindre och istället pratar privat i mobiltelefon?
Generellt kan det vara en idé att klicka på graferna nedan för att få dem något tydligare.
Några år till så faller tillverkningsindustrin ner till tredje plats och gås om av handel och tillhörande konsumtion av billigt importerade prylar från Asien. Man kan för övrigt konstatera att gruvbranchen är den minsta i Sverige, med endast 9 448 anställda. Om vi helt ströp svensk mineralutvinning istället för att skänka bort den med världens billigaste mineralskatter, så skulle vi alltså inte förlora speciellt många arbetstillfällen.
Procentuellt är det inom vatten och avlopp som antalet anställda ökat mest, men det är den näst minsta SNI-sektorn. Mer intressant är kanske att antalet anställda inom hotell och restaurang ligger på andra plats och antalet anställda var redan i en stigande trend före KROG-lagen. Man kan alltså inte med säkerhet säga att KROG lett till fler jobb som inte hade skapats ändå. I övrigt är återigen bostadsbubblans byggindustri en vinnare.
Borrar man sig ner i SCB:s data och tittar på tvåställiga SNI-sifferkoder, med 100 olika branscher, så blir det genast intressant, då man kan börja se detaljerna.
Procentuellt flest jobb har försvunnit inom forskning och utveckling, som tappat 13 126 jobb eller 47%. Procentuellt flest jobb har skapats inom sk andra konsumenttjänstföretag, rimligtvis toalettorkning inom RUT, med 42% fler jobb, eller 6 952 fler anställda, undantaget de där reningsverkens ökning med 89% till 2 103 anställda.
Reningsverken kan eventuellt bero på kommunal bolagisering av avloppen.
Annars är huvudkontor och PR-byråer en vinnare med 15 049 fler anställda, eller en ökning på 30%.
Just forskning och utveckling är intressant. Med treställig SNI ser man att 12 971 jobb försvunnit inom naturvetenskaplig eller teknisk forskning och utveckling, varav 2 475 visar sig vara jobb inom bioteknik vid komplett SNI-expansion. Naturligtvis kan det ligga någon statistisk omdefinition på arbetsgivarens sida bakom det hela – kanske har tjänster flyttats från forskning till utbildning?
De tio största vinnarna i absoluta tal och de tio största förlorarna visas nedan. Då är forskning och utvecklingsinstitutioner bara näst sämst och fordonstillverkarna ligger i botten. Bygg och vård, skola och omsorg ligger återigen i toppen.
Vad vi ser är alltså hur det svenska samhället förvandlas till allt fler anställda inom skattefinansierade sektorer som vård, skola, omsorg; kredit- och skuldbubbledrivna sektorer som byggsektorn; samt inom tärande byråkrati som PR, huvudkontor, arbetsförmedling; och rena nöjen.
Jobben har skapats inom ROT, RUT, KROG och inom skattefinansierad välfärd. Alliansregimen har byggt en subventionerad eller skattefinansierad arbetsmarknad, medan man knäcker exportindustrin och forskning och utveckling.
Sveriges Pippi Långstrumpsekonomi är beroende av att vi kan exportera produkter, men vi minskar alltså just produktionen och även forskning och utveckling och förvandlar oss till ett samhälle som ska leva på skattefinansierade välfärdstjänster och kreditbubblor.
Tillägg: Annat av intresse kan exempelvis vara att 2 368 jobb försvunnit inom dagstidningar, eller 22%. Alla branscher med riktade stöd, här i form av både presstöd och lägre moms, går alltså inte framåt.
68 kommentarer
Å andra sidan har produktiviteten i exportsektorn ökat, så värdet av det vi exporterar — i fast penningvärde räknat — har ju ökat rejält:
1993 582 232
1994 660 661
1995 735 151
1996 767 633
1997 873 391
1998 951 654
1999 1 019 864
2000 1 139 094
2001 1 146 203
2002 1 161 235
2003 1 210 027
2004 1 341 075
2005 1 429 992
2006 1 558 055
2007 1 647 141
2008 1 675 874
2009 1 444 122
2010 1 608 582
2011 1 722 213
2012 1 735 619
… och hittills år 2013, 842 651 miljoner. Det ser ut som om vi ligger på ungefär 2011 års nivå vad gäller exporten just nu.
Trots färre anställda exporterar vi alltså varor och tjänster till ökande värde.
… och så justerar du för inflation. Skatterna på vinsterna hamnar i skatteparadis.
Siffrorna ovan är inflationsjusterade. Notera att jag skrev "i fast penningvärde".
Sedan förstår jag inte var vinster och skatter kommer in i bilden. Vi diskuterar väl produktionens värde här, inte var överskotten tar vägen.
Gör vi? Vad är vitsen med produktionen om den ger färre jobb och vinsterna lämnar landet?
Du skrev: " Alliansregimen har byggt en subventionerad eller skattefinansierad arbetsmarknad, medan man knäcker exportindustrin och forskning och utveckling.
Sveriges Pippi Långstrumpsekonomi är beroende av att vi kan exportera produkter, men vi minskar alltså just produktionen och även forskning och utveckling och förvandlar oss till ett samhälle som ska leva på skattefinansierade välfärdstjänster och kreditbubblor."
Jag tycker exportindustrin ser långt ifrån knäckt ut baserat på siffrorna ovan.
Det är rätt så enkelt att öka antalet jobb genom att till exempel förbjuda användandet av ny teknik, men det blir vi inte rikare av.
var någonstans i stockholm ligger denna exportindustri tro?
Jo, men vad exporterar vi? Banklån till Estland? Räknas försäljning av VOLVO som en export osv? Dessa siffror kan vara lika korrupta och tillrättalagda som KPI. Jag slår vad om att de tillverkningsmaskiner som blev sålda av saab till Kineserna finns med i dina älskade exportsiffor.
Man behöver inte vara raketforskare för att inse att vi behöver tillverkningsindustrin mer än något annat. Den är ryggraden i varje sunt lands ekonomi.
Trots att industriproduktionen har fallit realt cirka 20 procent sedan 2007, när den nådde sin topp för all framtid, har exporten ökat. Importen har också ökat av en ökad integration med utlandet och konkurrens. De svenska tillverkarna tappar allmänt marknadsandelar hemma och vinner sådana utomlands. Exempelvis dricker svenskarna mer utländsk alkohol och utlänningarna dricker mer svenskt. När mer mat och olja importeras och svenska tillverkare slår igen eller flyttar sin produktion till låglöneländer måste detta kompenseras med någon slags export, vars volym alltså inte säger så mycket. Det blir bara ett hårdare fall i Svedala när världshandeln bromsar in och kanske tvärnitat av dyrare transporter och politiska skäl och det finns en extrem specialisering.
Fast problemet är som Cornu korrekt påpekar att det överskott av resurser som produktivitetsökningen skapat hamnat i icke produktiva statligt stödda sektorer.
I en sund ekonomi så skulle ett jobb som förlorats i ett specifikt företag i tillverkningssektorn medfört att ett annat företag anställt den som förlorat jobbet, och vi hade både haft produktivitetsökningen i det första företaget, plus att den som förlorat jobbet fortsatt producera något annat.
Nu är det istället så att tillverkningsindustrin ligger stilla, och den temporära kasionekonomin växer. När kasinoekonomin havererar så försvinner alla de temporära jobben och vi får massarbetslöshet utan dess like.
Men om exportföretaget har tillverkning i lågprislångbortistan så manipuleras exportvärdet då färädlingsvärdet sats där. Sedan säljs det för helt andra värden som sedan inräknas i vår export. När det gäller Kina går de flesta västföretag med förlust eller liten vinst på sina tillverkningar i Kina. Detta för att lägga så lite skatt där som möjligt.
Sedan ett stort tack till skribenten för sitt enträget skrivande om Sveriges ekonomi. Det svider lite när du tragglar igenom om och om igen med nya uppslag. Du har tyvärr ingen förklaring på ngn lösning. Så du är sorglig.
> "Gör vi? Vad är vitsen med produktionen om den ger färre jobb och vinsterna lämnar landet?"
1. Om man mäter på ett vettigt intervall (och inte bara post-Lehman tiden) visar exportindustrin i Sverige på ungefär samma antal arbetade timmar. 1993-2010 hade vi en årlig ökning på 0,3% (om direkt inköpta tjänster räknas in), även om det sedan gått ner mot slutet (precis som det har gjort inom _hela_ västvärlden!). Förädlings ärdet inom svensk industri har ökar mycket snabbare än i resten av västvärlden (årlig produktivitetsökning på 6% per år, bl.a.).
2. Vad grundar du ditt påstående på om att alla vinsterna försvinner utomlands? Bara för att storföretag i västvärlden inte beskattas så mycket (p.g.a. alla möjliga konstruktioner med räntesnurror, etc.) innebär det inte att pengarna lämnar landet sett till nettot. Svenskar får tillbaka aktieutdelningar m.m. till exempel. Vårt bytesbalansöverskott (som för övrigt är större proportionellt sett än Kinas och Tysklands) talar för att vi är starka på denna punkt.
Jag får förresten inte ihop siffrorna riktigt.
Jag gjorde en egen uppslagning på SCBs statistikdatabas just för FoU-kategorin inom privat sektor, och jag hittar inte en så stor minskning som du gör.
Jag tog den här tabellen: "Antal anställda inom privat sektor (KS), index 2000K1=100, efter näringsgren SNI2007. Kvartal 2000K1 – 2013K1"
72 forsknings- och utvecklingsinstitutioner
Q1 2006 — 14776
Q1 2007 — 12362
Q1 2008 — 17045
Q1 2009 — 16475
Q1 2010 — 15070
Q1 2011 — 13807
Q1 2012 — 13670
Q1 2013 — 13525
Var hittade du din information?
SCB:s statistikdatabas.
Anställda i företag (FDB) efter näringsgren SNI 2007 och tid
2008 2012
72 forsknings- och utvecklingsinstitutioner 28 188 15 062
Skillnaden verkar väl vara orden "privat sektor", medan jag har bredare FDB istället för dina KS.
Här har du årsdatat för samtliga år Anställda i företag (FDB) efter näringsgren SNI 2007 och tid
2008 2009 2010 2011 2012
72 forsknings- och utvecklingsinstitutioner 28 188 28 162 16 838 20 475 15 062
Där har vi den, tack.
En anledning till diskrepansen kan vara att jobben faktiskt bara bytt kategori. Det ser ut så för 2009 och 2010 i alla fall, där annars antalet anställda i företagen med 500+ anställda inom FoU skulle minskat från 15535 till 4783. Det låter helt orimligt. Det ser ut som en statistisk omklassificering.
Notera dock att detta inte rakt av kan ersättas med FoU. Se följande SCB-rapport, som visar att mycket FoU-verksamhet ligger i andra sektorer och som förmodligen ger en bättre bild av FoU-aktiviteten i Sverige:
http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0302/2011A01F/UF0302_2011A01F_SM_UF14SM1301.pdf
Siffrorna är från 2011, men som man ser i din statistik kommer ju det stora tappet mellan 2009 och 2010…
En sammanfattning av SCB-rapporten:
2009 utfördes 62526 årsverken inom FoU i Sverige i privat sektor.
2011 utfördes 61224 årsverken inom FoU i Sverige i privat sektor.
Oavsett vad, knappast en minskning med 47% sedan 2008. Dessutom ingår inte konsulters FoU-arbete ovan.
… och nu har jag hittat differensen.
SCB räknar i din statistik med 5 "företag" (förmodligen universitet i detta fallet) med 500+ anställda år 2009, och endast 2 år 2010. Därav 10000 färre jobb.
Samtidigt har antalet "företag" i _utbildningssektorn_ ökat med 3, och där har antalet jobb också ökat med mer än 10000.
Här är länken till sökningen i SCBs statistiksdatabas:
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?layout=tableViewLayout1&rxid=fc23521b-1f9e-43cc-a0c3-77c9c8f7fbde
Din slutsats är alltså ogiltig. SCB har bara klassat om vissa jobb, det är inte så att 47% av de anställda i FoU-institutioner har blivit av med jobbet!
@Joakim Persson:
Men den intressanta forskningen (med möjligt undantag för Astra Zeneca -5000 forskarjobb?) sker på universiteten. Om forskare på universiteten klassas om från forskare till undervisande lektorer så är det dels en mer relevant beskrivning av personernas arbeten (= lite forskning, för det blir minimalt med forskning gjord om man ska undervisa). Går forskning från universitet till företag så kommer vi i framtiden att veta mindre.
Det är absolut intressant, men det stora som hänt i statistiken är att man klassat om vissa personers jobb.
En annan sak är att Sverige lägger ganska mycket pengar på forskning, på grund av privata företags forskningsverksamhet (tex Ericsson, AstraZeneca). Om man tittar internationellt finns det andra länder som gör ungefär likadant och därmed får höga siffror för forskningen. Då tänker jag på Sydkorea (Samsung).
Vad menar du med det? Intressant forskning skulle jag säga är sådan som kommersialiseras dvs får praktisk användning hos företag och bidrar till tillväxt, vad jag vet sker den i första hand på företag och inte på högskolor?
@Reymar:
Så enkelt är det verkligen inte. Enligt min erfarenhet är det ett oerhört symbiotiskt förhållande där personal, kunskap och resurser flyter oerhört fritt mellan privat och offentlig sektor.
Kul inlägg, men det där med definitionen av huvudkontor som "tärande byråkrati" blir förstås bara löjligt.
Momssänkningen i restaurangbranschen var väl ändå inte enbart för att skapa mer jobb utan även för att krogägare skulle få det aning mindre jävligt.
Hur som så har den möjliggjort krogägare att ta in personal istället för att jobba ännu ett 16h pass själv. Nu vill jag gärna se en radikal minskning av påtvingad byrokrati också.
Hela inlägget är missvisande av ett antal anledningar;
1. Minskningen i FoU beror som Joakim påpekat på att man omklassificerat många tjänster. En supporttekniker räknas inte lika ofta som forskare, o.s.v.
2. Sverige har extremt stark bytesbalans sedan många år tillbaka. Vi är kapitalexportörer.
3. Perioden (2008-2012) är extremt cherry-picked (och dessutom larvigt kort). Exportindustrins andel av BNP har ökat drastiskt sedan 90-talet.
Punkten 3 kan kommenteras. Sedan 2007 har industrins leveranser realt minskat inrikes med 24 procent och utomlands med 15 procent (sid 6). En trend mot ökad export och import har funnits sedan Hanseförbundet, före Gustav Vasa och tog fart med EU-medlemskapet, men inte direkt av detta. Nu har alltså trenden vänt.
http://www.scb.se/Grupp/Teman/Sveriges_Ekonomi/_Dokument/SCBindjun13.pdf
Exporten och den lokala marknaden liksom importen är på väg mot noll. I år har varuexporten minskat 8 procent jämfört med samma tid förra året. Att exporten alltid är lite större än importen beror kort sagt på komplexa omständigheter, som knappast kommer att ändras. Att det är så bör man alltså inte se som en fördel eller nackdel.
Exporten svänger med konjunkturen föga förvånande mer än den lokala marknaden. Problemen kommer kort sagt att komma från utlandet. När inflationen sticker med tresiffriga procent där så gör den det här också. När utländska konsumenter förbrukar naturresurserna så blir de dyra här också. När världsmarknaden krymper rejält och överskotten inte längre exporteras så blir det med förödande resultat. Landet är fullt av fackidioter och långt mindre än de flesta tror behövs för att de inte längre ska kunna kommunicera.
Jag har svårt att se diagrammen i länken som bevis för att "exporten är på väg mot noll".
Inget konstigt med att det försvinner FoU jobb i sverige då vi tappar i ranking innom utbildning. Företagen kan kolla statistik de också, och de VET att de kommer få svårare och svårare att rekrytera nytt vettigt folk till FoU i sverige då de kan få både billigare och kompetentare FoU folk ifrån asien/indien innom en 10-20 års period.
Väntade mig att du skulle förklara bort det här, Cornu, men det verkar gå segt?
http://www.dn.se/debatt/vedertagna-utslappsmatt-leder-till-fel-klimatpolitik/
Låter vettigt att man måste räkna in och ta ansvar för utsläppen man orsakar globalt, inte bara inom landets gränser.
Vad är det han ska förklara bort menar du? Har jag missat att han tidigare sagt att Sverige är ett föredöme inom utsläppsmängd eller?
Du verkar inte ha läst ordentligt. Författarna har en tredje modell som tar det bästa från produktionsmodellen och konsumtionsmodellen, och kommer till slutsatsen att Sverige är ett föredöme. Cornu prenumererar på den rätt hjärndöda konsumtionsmodellen, som skuldbelägger oss för tyska utsläpp när vi byter varor med Tyskland.
Som sagt, den högteknologiska industrinationen Sverige ska enligt Alliansregimen ersättas med tjänstesamhället. Jag vet inte om Stefan Löfven et consortes är mycket bättre. Sverige, som industrination, får sätta sitt hopp till Jimmy Åkesson.
I Tyskland vill man alltjämt sedan början av 1900-talet vara en industrination, och månar om produktutvecklingsbiten hos företagen. Produktutveckling görs bäst då produktion och utvecklingsavdelningar har nära och täta kontakter. Utsorkning av produktion till låglöneländer näst intill omöjliggör produktutveckling. Detta fattar de industriansvariga i Tyskland. Hur det är i Sverige väljer jag att inte kommentera.
Således har i Sverige industrins andel av ekonomin (BNP:n) minskat från 21,3 procent till 16,8 procent sedan år 2000.
I Tyskland har industrins andel sedan 2000 ökat från 22,3 procent till 22,6 procent av bruttonationalprodukten.
Källa:
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/industrin-ska-blasa-liv-i-europa_8328432.svd
Exakt vad hos Jimmy Åkessons industripolitik är det som du ser som positiv?
1. SD vill "satsa på gruvnäringen", vilket är exakt den näring som både du och Cornu snackat i särklass mest skit om.
2. Sen vill dom "återreglera och rusta upp järnvägsnätet" och i din klassiskt konspiratoriska andra så bestämmer jag att det endast är i syfte att föra ut mineraler från landet.
3. Övrigt är att "satsa på forskning" vilket, tyvärr, inte är så jävla enkelt. Man kan inte trolla fram varken forskare eller resultat med en trollstav.
4. Slutligen vill de blåsa upp bostadsbubblan lite till genom att stimulera byggandet och släppa andrahandsuthyrningen fri (vilket väl Alliansen nyss gjorde).
Så, exakt vad är det hos snusläppen från Sölvesborg som är så hoppingivande?
@Ben Dover,
Nja, när det gäller punkt 4, så var det väl just SD som satte stopp för Alliansens förslag om att just släppa andrahandsuthyrningen fri? Det förslag som sedan gick igenom var betydligt mer urvattnat och det är inte alls "fri" andrahandsuthyrning nu om du trodde det.
Nåväl, det i alla fall ingen roll i sakfrågan – vad bland punkterna är en "positiv industripolitik"?
Forskningspunkten är nästan löjlig för övrigt. Vem är mot forskning, liksom? Det är typ som att vara för gatuvåld.
SD borde se om de kan rekrytera grävskopan Anton Abele, han är riktigt duktig på att säga helt självklara saker.
@Ben Dover
SD driver ett EU-uträde, vilket kommer gynna industrinationen Sverige, anser jag.
EU:s tillväxtpolitik är i stort sett bara tomt prat! EU är i stället en jordbrukskolchos, med tanke på vart pengarna går.
Det jag också är ute efter är att få tillbaka patriotismen i ledarskiktet, både bland politiker och industriledare. Patriotism hyllas av SD. Patriotism ses som något suspekt i Sverige, speciellt av landsfadern. Svenskhet enligt honom får uppenbarligen bara manifesteras vid fotbollsmatcher, t.ex. vid 4-4 mot Tyskland.
Istället är det EU och den EU-vurmande antipatriotismen som råder i det politiska etablissemanget och bland svenska industriledare. Det har inte varit till fördel för Sverige som industrination, som jag ser det. Alltför många svenska kunskapsbaserade företag har övertagits av utländska intressen.
Under många år har Wallenbergsfären ansett att Scania är kronan av alla sina företag. År 2000 var ett samgående mellan Volvo Lastvagnar AB och Scania AB långt gånget. Med mycket stor sannolikhet hade det fusionerade företagets huvudkontor hamnat i Sverige, vilket vore bra för Sverige som industrination, ty kunskapen stannar då inom landet.
Men den helsvenska företagsfusionen hindrades av EU-kommissionär Mario Monti, vilket resulterade i att Scania AB övertogs av tyska intressen. Jag befarar att Södertäljefabriken läggs ned med motivering att utnyttja stordriftsfördelar. Därmed flyttas Scanias kunnandet till Tyskland. Lär av Astraexemplet!
EU hindrar också att den svenska staten går in med teknikhöjande pengar för att satsa på ett nytt teknikområde. EU anser att sådant ska överlåtas åt marknadskrafterna.
Sverige har länge under 1900-talet kunnat luta sig tillbaka på att vi har haft duktiga svenska ingenjörer utbildade i Sverige. För att Sverige ska bibehålla rangen av en högteknologisk industrination krävs att svenskt utbildningväsende håller högsta klass, och att våra ingenjörer är kvalificerade. Utvecklingen på den fronten ser negativ ut. Istället tycker Alliansen att man ska importera utbildad arbetskraft utanför EU. Hur djävla dumt är inte det!
Svensk grundskole- och gymnasieutbildning tappar i anseende internationellt, tack vare Alliansens och sossarnas utbildningspolitik. Den främsta anledningen till denna negativa utveckling inom det svenska utbildningsväsendet, som jag ser det, är den av Sjuklövern hyllade massinvandringen. Den har resulterat i att påfallande många invandrade skolungdomar kommer från miljöer utan eller med ringa västerlänsk studietradition, och har studiemotivation därefter. Man kan leda en häst till vattnet, men man kan inte tvinga den att dricka! Detta sänker utbildningstakten och nivån i den svenska skolan. SD är mot massinvandringen.
Jag är kritisk mot att utländska gruvbolag kan exploatera Sveriges mineralfyndigheter mot en avgift på 0,2 %, och på det sätt som EU via Euratom kontrollerar Sveriges uranfyndigheter. SD ville höja avgiften som sedan 20 år tillbaka ligger på 0,2 %, vilket är alldeles för lågt. Jag tycker en SD:s föreslagna höjning är ett steg i rätt riktning.
SD driver inte alls nåt utträde. De driver frågan om "en omförhandling av medlemskapet". Så står det i partiprogrammet. Rent hypotetiskt är det naturligtvis möjligt att en sådan omförhandling kan leda till ett utträde. Men om det primära målet är att gå ur, varför förhandla?
Antagligen kommer du dock att skita i fakta&verklighet och fortsätta idissla dina felaktigheter precis som du gör med Euratom, som vi diskuterat tidigare.
Källa förresten på att SD vill höja gruvavgifterna?
@Ben Dover
Utträde:
http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/detta-vill-sverigedemokraterna/
Gruvavgift:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/ndring-i-minerallagen_GZ02N232/?text=true
Euratom:
Sverige underkastade sig Euratomfördraget samtidigt med EU-medlemskapet. Detta visste jag inte om då vi röstade 1994 om ett eventuellt EU-inträde. Det fanns inte något omnämnande av Euratom eller Euratomfördraget i beslutsunderlaget ”Inför folkomröstningen 13 november –94”, RSV 752 utgåva 1. Utgiven av Riksskatteverket i oktober 1994”, som serverades det svenska folket inför folkomröstningen. Beslutsunderlaget var uppenbarligen ett tendentiöst ett sammandrag av det medlemskapsavtal som Sverige, Norge, Finland och Österrike hade gentemot övriga EU-länder 1994. Detta tycker jag är väldigt skumt! Inte minst är det ohederligt mot de som skulle rösta i folkomröstningen, eftersom en viktig bit av EU-medlemskapets förpliktelser ej togs med i ovan nämnda beslutsunderlag.
Euratomfördragets syfte är bl.a. att säkra uranenergitillgången till hela EU. Sverige beräknas ha ca 27 % EU:s samlade uranfyndigheter http://www.sgu.se/sgu/sv/geologi/uran.html . Så vad händer om det råder brist på uran på världsmarknaden i en nära framtid, och utländska gruvbolag står och bankar på dörren till Sverige för att utvinna svenska uranfyndigheter? Min spekulation är, med tanke på hur lättvindigt svenska rikspolitiker ger upp Sveriges suveränitet i EU-sammanhang för att vinna inflytande, så hittar de säkert någon paragraf i Euratomfördraget eller i förarbetet till Euratomfördraget, som motiverar ett tillstånd till uranexploatering. Tänk så många jobb *host* detta skapar! Redan nu håller utländska gruvbolag på med omfattande uranprospektering bl.a. i Jämtland.
Jag har skrivit till en svensk jurist, som ska vara expert på Euratomfördraget, och frågat vad som gäller för EU visavi Sveriges uranfyndigheter, men inte fått något svar.
Det är möjligt att jag har dragit för långtgående slutsatser, mycket baserat på allt hysch-hysch i frågan, huruvida EU/EURATOM/ESA kontrollerar svenska uranfyndigheter eller ej. Jag vet inte. Vän av ordning och folkomröstningsdeltagare hade önskat att Euratomfördraget hade fått en grundlig genomlysning av jurister i samband med folkomröstningen 1994.
En bransch med mycket FoU som gått åt helvete är läkemedelsranchen. Sverige hade två halvstora LM företag för 15 år sedan. Nu är båda borta. Utan ekonomisk patriotism har företagen fusionerats för chefsbonusar och huvudkontoren flyttat till England och USA. Flyttarna skedde för något decennium sedan. Efter detta har forskningen bantats ner. Astras forskning i Lund och speciellt i Södertälje har lagts ner. Nedläggningen i Södertälje förra året var så stor att den borde kunna ses i statistiken.
Astra stod under många år för en betydande del av Sveriges patentansökningar, forskningsresurser och förstås exportinkomster. Bara omeprazol har sålts för flera hundra miljarder. Enligt wikipedia var Astra Zenecas export från Sverige 39 miljarder kronor 2005.
1100 anställda sas upp från forskningsenheterna i Södertälje.
@Martin Lindh
Ja, svenska högteknologiska företagsfusioner med utländska diton är ett sorgligt kapitel för konungariket Sverige.
Det har varit ett antal fusioner på senare tid mellan två forsknings- och utvecklingsintensiva företag där det ena är svenskt och det andra utländskt. Påfallande ofta har det fusionerade företagets huvudkontor hamnat i utlandet. Så har också ödet blivit för Pharmacia, Asea, AGA, Scania etc. Detta är mycket olyckligt för industrinationen Sverige, eftersom strategiska utvecklingssatsningar och kostnadsbesparande permitteringar tenderar att göras i det land som huvudkontoret är beläget i respektive inte beläget i.
Bara för att patriotism stämplas som suspekt av det EU-vurmande politiska etablissemanget i Sverige, ska man inte tro att patriotismen har samma låga status i utlandet och i övriga EU. Även utländska företagsledningar i fusionerade företag är mer eller mindre patrioter. Så även om viktiga beslut inom företaget ska fattas på strikt affärsmässiga grunder, så kommer hela tiden patriotiska överväganden med i bilden.
Dessutom ägs all större svensk försvarsindustri, med undantag för SAAB, av utlandet, i enlighet med den nya ”svenska?” säkerhetspolitiken.
å andra sidan, Martin Lindh, så gjorde Astra Zeneca sin forskningsdivision i Götet till en av 3 globala centra som förmodligen behöver anställa fler.
Det kanske är dags att rätta till rubriken till detta inlägg?
47% av anställda inom FoU har inte alls försvunnit sedan 2008.
Det hela handlar bara om en ändring i statistiken:
72.190 andra naturvetenskapliga och tekniska fou-institutioner, 500+ anställda:
…
2009: 15 535
2010: 4 783
…
85.420 institutioner vid universitet och högskolor
…
2009: 41 767
2010: 55 700
Därmed faller slutsatserna om att vi skulle förintat exportsektorn eller förstört vår kapacitet till FoU.
@Joakim Persson
Vad är då x i följande uttryck, så att rubriken blir rätt?
Arbetsmarknad 2008 – 2012: x % av anställda inom FoU bort sedan 2008
Siffrorna verkar inte finnas för 2012. Men det finns för tidigare år.
Se http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0302/2011A01F/UF0302_2011A01F_SM_UF14SM1301.pdf , sid 26.
15. Antalet FoU-årsverken utförda inom företagssektorn.
Sverige
2001: 49 433
2003: 48 113
2005: 56 106
2007: 53 558
2009: 54 285
2011: 54 769
Baserat på detta säger jag "ingen större skillnad".
I vart fall absolut ingen minskning på 47%!
Jag ser inte att Cornucopia har fel.
47 % minskning av antalet anställda, enligt SNI2007 (FDB), näringsgren: 72 forsknings- och utvecklingsinstitutioner, mellan 2008 och 2012 stämmer.
Jag kan inte finna att SCB har gjort någon omdefinition. Mellan 2008 och 2011 blev minskningen 27 %.
Det du räknar upp är FoU inom företagssektorn, vilket inte är samma sak.
SCB har bara bytt "klassificering" av anställda. Detta hände 2010. Jag upprepar:
72.190 andra naturvetenskapliga och tekniska fou-institutioner, 500+ anställda:
…
2009: 15 535 anställda vid 5 "företag"
2010: 4 783 anställda vid 2 "företag"
…
85.420 institutioner vid universitet och högskolor
…
2009: 41 767 anställda vid 21 "företag"
2010: 55 700 anställda vid 24 "företag"
Här finns bara två alternativ som kan förklara saken:
A: 3 företag med 500+ anställda gick i konkurs/upphörde att bedriva verksamhet, och 10000 anställda förlorade jobben. Samtidigt skapades tre nya stora universitet eller fakulteter i Sverige som anställde nästan 14000 personer.
B: Viss personal klassades om från "andra naturvetenskapliga och tekniska fou-institutioner" till "institutioner vid universitet och högskolor".
Det är självklart alternativ B som är det enda rimliga.
Blä, det finns inte mycket som jag ogillar mer än statistik. Just p.g.a. att den är så galet lättmanipulerad.
Det förefaller ju ganska troligt, som du skriver Joakim Persson, att ditt alternativ B är det som stämmer. Men vem vet, det var kanske ett ärligt misstag av Cornu som han ser till att rätta till?
Om ni faktiskt läser texten så har jag hela tiden lämnat öppet för att det handlar om en flytt till utbildning, står följande i blogginlägget:
"Naturligtvis kan det ligga någon statistisk omdefinition på arbetsgivarens sida bakom det hela – kanske har tjänster flyttats från forskning till utbildning?"
Man skall dock ha klart för sig vad SNI säger – det anger den inrapporterade verksameheten som företaget ägnar sig åt, inte vad de anställda ägnar sig åt (eller har jag missat nåt?). Ett företag som t.ex. Astrazeneca sysslar med tillverkning av läkemedel, de sysslar även med att vara huvudkontor, forksning och djuruppfödning (men som jag tolkar det så betyder dessa andra sysslor att de faktiskt har externa kunder på de områdena också). Företag som sysslar med något kan alltså mycket väl bedriva utveckling inom området utan att det (med rätta) synns i SNI eftersom det kan anses ingå i verksamheten.
Tillägg: med andra ord kan det alltså röra sig om en internalisering av verksamheten – det som produceras internt i ett led i verksamheten syns alltså inte. Ett företag som anställer sina lokalvårdare blir inte en städfirma för det (anställer AZN städerskor så kommer dessa alltså räknas som anställda inom "tillverkning av läkemedel").
@Cornu: Ja, fast inläggets slutsats faller lite om rubriken är felaktig. Ser att du rättat nu, föredömligt.
@Anonym:
Exakt, ett företag kan jobba med flera saker och därmed ha anställda inom flera SNI-koder.
Ta ABB AB som ett bra exempel:
SVENSK NÄRINGSGRENSINDELNING – SNI
27120 – Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater
27110 – Tillverkning av elmotorer, generatorer och transformatorer
27320 – Tillverkning av andra elektroniska och elektriska ledningar och kablar
33200 – Installation av industrimaskiner och -utrustning
27900 – Tillverkning av annan elapparatur
26510 – Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering
33140 – Reparation av elapparatur
46699 – Partihandel med diverse övriga maskiner och utrustning
27330 – Tillverkning av kabeltillbehör
23140 – Tillverkning av glasfiber
22210 – Tillverkning av plasthalvfabrikat
46434 – Partihandel med elartiklar
46691 – Partihandel med mät- och precisionsinstrument
28250 – Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll
17123 – Tillverkning av kraftpapper och kraftpapp
17129 – Övrig tillverkning av papper och papp
71122 – Teknisk konsultverksamhet inom industriteknik
71123 – Teknisk konsultverksamhet inom elteknik
72190 – Annan naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling
Här kan jag nästan garantera att vissa av de som jobbar med "Tillverkning av elmotorer, generatorer och transformatorer" faktiskt berdriver någon sorts FoU, och att det inte bara bedrivs i "forsknings"-kategorin. Därför är det bra att SCB har en kompletterande FoU-fördjupningsrapport.
@Joakim
Det vore nog intressantare att se hur stor omsättning man har i de olika näringsgrenarna – missminner jag mig inte så bör det finnas information om hur stor del de olika näringsgrenarna utgör för ett företag (jag har för mig att man rapporterar in det åtminstonde). Man anger väl inte vilka SNI-koder de anställda sysslar med?
Sedan finns det endel näringsgrenar som verkar fungera som catch-all, t.ex. är det ganska lätt att hamna som konsultverksamhet gällande företags organisation eller någonting ditåt (ifall de inte lyckats tolka beskrivningen konsulten skickat in).
Ja. Sådan statistik finns, men jag skulle nu gissa att man nog bara har en primär SNI-kod per företag även om man har många verksamheter.
Här kan man börja leka med statistiken:
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Visavar.asp?yp=tansss&xu=C9233001&huvudtabell=BasfaktaFEngs07&deltabell=02&deltabellnamn=Basfakta+f%F6retag+enligt+F%F6retagens+ekonomi+efter+n%E4ringsgren+SNI2007%2C+2%2Dsifferniv%E5+f%F6r+SNI%2E+%C5r&omradekod=NV&omradetext=N%E4ringsverksamhet&preskat=O&innehall=AntalAnstallda&starttid=2000&stopptid=2011&Prodid=NV0109&fromSok=&Fromwhere=S&lang=1&langdb=1
Det verkar också som om anställda klassas utefter vilken SNI-kod som är primär.
"I okomplicerade fall på detaljgruppsnivå då en enhet endast utövar en
aktivitet klassificeras enheten till den kod i SNI 2007 som omfattar enhetens aktivitet.
Om en enhet på detaljgruppsnivå utövar mer än en aktivitet (förutom hjälpaktiviteter, jfr avsnitt 3.2.2) tilldelas enheten en primär aktivitet utifrån den aktivitet som har störst förädlingsvärde"
Det verkar som om tex ABB ovan förmodligen klassas som den del som dominerar företaget. Då (kanske?) alla anställda "klassas" i denna kod. Dvs då kanske ett företag anses bara ha en kategori anställda?
Väldigt mycket mer om detta går att läsa här:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_2007A01_BR_00_X71OP0701.pdf
@Joakim Persson
Bra jobbat av dig i den här tråden.
Det är mycket som talar för att det har blivit en "omklassificering" av folk i högskolevärlden från FoU till utbildning. Men om SCB självmant har gjort "omklassificeringen" borde de ha meddelat detta, tycker jag. Jag utesluter inte att högskolorna själva eller Regeringskansliet har gjort "omklassificeringen".
Ja, förmodligen så är det högskolorna själva som rapporterat annorlunda.
Jag undrar om inte ISO-9001 gör mycket för improduktiviteten, visserligen förstår jag tanken bakom, och inser också att arbetssättet på många platser medför kvalitetsvinster.
Men…
Ibland blir det verkligen tokigt. Paragrafrytteriet bland de som implementerar systemet kan ibland nå helt oanade höjder, och pappersarbetet som ska utföras i samband med de enklaste moment kan ibland ta mångdubbelt längre tid än arbetet i sig.
F.ö. så är systemet inte en garanti för bra utfört arbete, bara en garanti för att det blir lika taskigt gjort varje gång.
Tråkig utveckling, med rätt tragiska följder på längre sikt.
-Men egentligen finns det inte så mycket att göra åt saken, ty på det hela taget är det till syvende og sist fråga om marknadskrafter, som just nu skiftar sitt nexus från väst till öst. Skulle vi göra någonting åt utvecklingen så hade vi behövt förbereda oss redan på åttiotalet när den tidiga digitaliseringen dök upp. Lite sent nu. Jag ser egentligen bara två alternativ;
1) Anpassa allt och alla till de nya (hårdare) ekonomiska förutsättningarna. Detta måste ske på både statlig, individuell och företagsmässig nivå. All form av statlig och kommunal lyxkonsumtion måste revideras.
Eller;
2) Flytta efter jobben, som (uppenbarligen) mer och mer kommer att återfinnas utomlands).
Precis.
Problemet startade med Feldts bakvända avregleringar.
Han började med att släppa iväg valutaregleringar och annat men funderade aldrig på att anpassa svenska skatter till omvärlden…
Det är som att koppla loss hästen från släpet och tro att släpet rör på sig utan att hästen är kvar som dragare…
Naturligtvis skulle man anpassat släpet/skatterna till omvärldens system – innan man lättar på tyglarna…
Nu tvingas man slänga av en massa barlast på släpet för nu sjunker släpet i skiten.
Och då kommer många människor i kläm och det innbär att det slår gnistor när medarna på släpet nåt den hårda botten….
Tyvärr hade denna regering kunnat gjort något åt det, men ville inte…
Så en ny kusk hjälpte inte.
Gruvorna skapar resurser genom att utvinna annars värdelösa mineral och omvandla dem till insatsvaror för industrin. Det är det som skapar välstånd för oss och resten av mänskligheten. Kommunskatten är bara en kostnad, den andel av andra människors skapande arbete som politikerna lyckas plundra och förinta.
Det där hade ENDAST varit sant om kommunen typ hade grävt ner pengarna eller eldat upp dem. Så är förmodligen inte fallet.
Det enda sättet du kan leva ditt liv utan att vara en hycklare är genom att konsekvent inte nyttja kommunala (eller statliga) institutioner. Jag antar att du konsekvent går bredvid vägen, duschar i mineralvatten och går till en kristall-healer om du är sjuk?
Ben…
Randianer resonerar ju så…
Rand själv var ju inte så tuff när det körde ihop sig…
Kommunen är också en kund till industrin, så den annars så värdelösa mineralen efter förädling får en avsättning (och därigenom genererar vinst) i form av armeringsjärn, lyktstolpar, dörr handtag osv – "tänkte inte på det".
@Thomas:
Ja, det gamla axiomet "den som har en helt svart-vit världsbild är en idiot" verkar aldrig gå ur tiden.
Och att Rand:
1. Knarkade som fan
2. Fick lungcancer av sin "rationella" rökning och därefter
3. Kvitterade ut statlig sjukpenning under falskt namn
Är rätt kul.
Vi är nog på väg åt fel håll, dagligen ser man långtradare från Rumänien och bulgarien som kör på våra vägar, medans svenska åkare inte får några körningar om de har svenska chaufförer att avlöna. På natten står de utländska dragbilarna uppställda på gatan och förarna sover i dessa, vad de tjänar vet jag inte men det kan inte vara mycket.
Finns det inga svenska åkare med anställda som betalar skatt i landet har vi inte råd att betala vare sig poliser, byråkrater eller sjukvårdspersonal, ej heller har vi råd att gå och festa på de subventionerade krogarna,
Vi behöver inte någon FoU!
Det finns i princip obegränsat med jobb som telefon- eller eventsäljare. Snart kan vi alla leva på att sälja telefonabonnemang, nyckelbrickor och elavtal till varandra. Hurra!!