Länsförsäkringar Bank höjer sina bolåneräntor med upp till 0.35 procentenheter enligt ett pressmeddelande idag och var alltså först ut med att inte kunna hålla emot de stigande räntorna på obligationsmarknaderna.
Ju längre löptid, desto större höjning. 10-årig bunden ränta höjs med 0.35 procentenheter, i kontrast mot 3-månaders och 1-årsräntorna som bara höjs med 0.05 procentenheter. 4-, 5- och 7-årsräntorna höjs med 0.3 procentenheter och 5-årig ränta ligger nu på 3.55%.
Tvärt emot vad en del påstår så skapar bankerna inte pengar ur tomma luften när man lånar ut till bostäder1., utan finansieringen av utlåningen sker främst genom upplåning på obligations- och penningmarknaderna, inte via inlåning som kanske bara står för 10% av finansieringen. Stigande marknadsräntor slår därför mot bolåneräntorna med viss fördröjning för individuella banker, beroende på om dessa redan har ett överskott av upplåning eller om de i närtid måste låna upp mer pengar. Som liten bank är det inte överraskande att Länsförsäkringar blinkar först.
Återstår att se när de större bankerna hänger på eller om det sker i det tysta. Statens “prispressare” SBAB har kvar 5-årsräntan på 3.29%, Swedbank liksom Handelsbanken ligger på 3.22%. Höjer även dessa 0.35 procentenheter når man Länsförsäkringars nivåer igen.
Speciellt högbelånade bolånetorskar som köpt så här på eller nära den nuvarande bostadspristoppen har dock rörlig ränta, eftersom de inte har råd att leva sin livslögn om de betalar högre låst ränta eller för den delen amorterar på lånen i realistisk takt. Men fönstret där de har råd att lägga om till fast ränta stängs nu fort och rätt tid att binda var antagligen fortfarande i januari, eller möjligen april-maj. Det ger sig om 2-10 år, eller vad man nu skulle låst räntan på. Rekommendationen, generellt, är annars rörlig ränta och amortera minst mellanskillnaden mot fast ränta.
Tillägg: Även SEB höjer sin ränta till 3.55% för 5-årigt, en höjning med 0.30 procentenheter (Schibsted/SvD), dvs samma som för Länsförsäkringar, vilket visar att det är de underliggande bolåneobligationernas marknadsräntor som styr här. Reflektion: Jag minns inte hur det fungerar – låser man sin bolåneränta när man skriver på kontraktet, eller är det först när överlåtelsen sker och lånen faktiskt tas som räntan fastställs? Då det kan ta 1 – 6 månader mellan kontrakt och överlåtandet kan det här bli en mycket obehaglig överraskning för en och annan bostadsköpare mellan kontrakt och överlåtande om räntorna fortsätter skena.
1. Däremot ökar penningmängden M3 när man emitterar vissa obligationer, eftersom dessa obligationer räknas till penningmängden, såväl som de upplånade pengarna man sålde dem för. Men försök gå med en bolåneobligation och handla mat så kanske du förstår skillnaden på penningmängd och pengar.
22 kommentarer
Man kan låsa räntan när man får bolånelöfte eller liknande, det kostar dock pengar att göra detta.
Då får man hoppas att de som spelar på bolånemarknaden nära sina marginaler har bolånelöfte och inte snålat med det, iaf inte om det är lång tid till överlåtelsen. Samtidigt kan man ju fundera på vad som händer om räntan stiger så mkt att banken drar tillbaka sitt bolånelöfte om man inte låst in räntan? Är det ens möjligt – är löftet ovillkorligt?
När man köper skall man alltid ha in villkoret att lån godkänns, eftersom … om man blir sjuk eller utan jobb, kan man ju hamna i en intressant situation utan lån och utan hem och utan jobb.
Är det så dagens kontrakt brukar funka? Eller kommer mäklaren tro att man är halvgalen realist om man vill ha en sån skrivning?
/j
Om de har någon annan på som inte vill ha en sådan skrivning, är det ju fritt för dem att välja denna istället.
Lånelöften är villkorade såklart. Innan infriande sker en ny prövning och har en eller flera faktorer försämrats kan banke avstå från att fullfölja löftet.
@cornu
Det beror ju på hur det är formulerat. Är det en offert så blir det ju ett avtal ifall den accepteras så det kan vara ovilkorligt, men sen skall man ju läsa vad det faktiskt står i offerten.
Sen bör det väl gå att försäkra sig mot ränteökningar, det har ju länge förekommit upplägg där man har rörlig ränta med övre gräns för räntan. En sådan försäkring borde dock kosta och det kan ju motivera varför man får betala för ett sådant löfte.
Normalt brukar ju lånelöften inte vara några egentliga löften och några garantier om att få låna föreligger inte – dock ser jag inte anledningen till att man skulle behöva betala för ett sådant "löfte".
"Stigande marknadsräntor slår därför mot bolåneräntorna med viss fördröjning för individuella banker, beroende på om dessa redan har ett överskott av upplåning eller om de i närtid måste låna upp mer pengar."
Å andra sidan eftersom de flesta banker drivs i vinstsyfte så är det dessutom frågan om att väga alternativa placeringar (av en ändlig mängd pengar) mot varandra – så även om de kunde låna gratis så skulle de ändå behöva jämföra den räntan bolånekunder betala med den räntan de kan få genom att låna ut till någon annan (till marknadsränta).
Lite underligt ändå att när RB precis på veckan när genomfört den stora valutareservsförstärkningen, då träffa sk**n fläkten, först i Kina och sedan här hemma.
Timingen är nästan för bra för att vi inte ska kunna utesluta: EN KONSPIRATION!!!
Med "tomma luften" menas t.ex att ett lån skapas genom att befintliga pengar i systemet används för att finansiera bankens utlåning. Penningmängden ökas med varje nytt lån men inte nödvändigtvis det kapital som finns i banksystemet.
ex. Om penningmängden uppgår till 1000 och inlåningen i centralbanken till 100(=monetär bas exkl sedlar&mynt och RB-cert)så innebär ett nytt lån ur luften på 10 till kredittagare att pm ökar med 10 men att banken kan låna de 10 av andra bankers inlåning hos centralbanken vilket då bara förändrar inbördes fordringar istället för brutto-volym. Eftersom den enes skuld är den andres fordran innebär använda krediter att samma belopp bara snurrar runt i systemet. Därav kreditmultiplikator-effekten(velocity). Sverige tillämpar inte reservkrav(10% i USA t.ex)i form av likviditetskrav. Ovanstående ex. är först och främst avsett att åskådliggöra teorin om "tomma luften". Självklart måste varje bank som lånar ut pengar finansiera sitt lån. Men glöm inte att varje lån i princip återbetalas till banken vid en ekonomisk transaktion. Ja det t.o.m. löser ett annat lån. De stora expansionerna sker vid hög prisinflation på kapital/arbete men även förstås pga tillgångspriser. Breda uppgångar av tillgångspriser brukar skapa stora obalanser eftersom den reala ekonomin kan komma i olag pga för stor kreditexpansion…..vilket särskilt skett de sista 10-15 åren(alla tycker inte det dock och särskilt inte sittande regering kanske!). Repo-marknaden och bankernas möjlighet att själva skapa "interna" krediter har "minskat betydelsen" av kreditmultiplikatorn. Istället anses vissa inkl. jag själv att riskerna ökat där centralbankerna tappat kontroll.
När väl kapitalinflöden sker över gränsen blir situationen en annan vilket är precis den effekt som skapat skuldkriserna. Centralbankerna stod maktlösa eftersom de saknade kapitalkontroll-verktyg och valde istället att låta räntan styras av allmän disinflation som hölls ner bl.a pga kapitalinflödet/ utbudsöverskott(och arbetskraftsarbitrage). Särskilt märkbart var det från 2001 då kapitalefterfrågan sjönk drastiskt vilket fick korträntorna via repo-marknaden att falla kraftigt där centralbankerna bara följde efter med styrränte-sänkningar liksom efter den värsta krisen 2007/08(bl.a pga rebelåningsbrister i t.ex amerikanska RMBS(subprime)då centralbankerna hjälpte till som bl.a Lender of last resort.
Sverige till skillnad från t.ex USA har en mycket hög loan/deposit-rate långt över 1 där USA ligger under 0,9. Sverige lånar alltså mycket stort kapital utomlands(även statsskulden medräknad). Sverige världens mest skuldsatta land heter det i rubriker utomlands! Detta tack vare höga papperstillgångar.
Ser ut som HSB och Swedbank har följt efter om man kollar på TextTV.
Menade naturligtvis SHB, Handelsbanken och inte HSB.
Intressant att TextTV har uppdaterat sina uppgifter men Swedbanks och Handelsbankens hemsidor är ännu inte uppdaterad, står kvar på 3,84% för 10åringen istället för 4,15%. Sent påkommen ändring och har inte fått tag på de som brukar uppdaterar hemsidan?
"Tvärt emot vad en del påstår så skapar bankerna inte pengar ur tomma luften när man lånar ut till bostäder"
Hur fungerar det här med Basel II's risk-vikter egentligen; som jag uppfattat de så behöver banken bara låna upp en del av lånet (låntagaren får förstås betala ränta på hela sin del.), är det rätt eller fel?
Ökar den del av lånet som saknar risktäckning på pengamängden eller inte?
Det är fel. Riskvikterna styr hur mycket eget kapital som krävs av banken.
@Olof
Det som corny skriver om har inte med riskvikterna vid kapitalräckningen att göra. Den är ju en mikroskopisk summa på ungefär 0.2% vid huslån 0% (noll) vid lån så det kan vi lämna därhän.
Det corny skriver om är att en bank behöver 100% i SEK när banken överför t.ex en miljon till en kund som har sitt kunto i en annan bank B. Detta kan banken A göra genom att sälja en bostadsobligation till bank B (upplåning). Men oftast så har ju bank B något att överföra i SEK till bank A.
Men alla dessa överföringar görs genom Riksbankens och bankerna kan låna SEK räntefritt under dagtid i Riksbanken. Så innan Riksbanken stänger så sammanräknar man betalströmmarna mellan bank och det är endast om betalströmmarna är ojämna som en bank behöver göra en s.k upplåning genom att sälja en bostadsobligation.
Med andra ord så kan det av bankerna skapas 500 miljoner (250 miljoner per bank) "ur tomma luften" som lån utan att en enda upplåning genom bostadsobligationer behövs för bankerna.
EDIT
Jag menade förstås 0% (noll) kapitaltäckning vid utlåning till stat och kommun.
Ajaj, med 132tkr i huslån hos just länsförsäkringar lär det svida i skinnet.
Ja en ökad månadskostnad på 40kr (innan skatteavdraget) – det är synd om dig ifall det svider isf…
Snart början rean…
Bostäder går alldese utmärkt att köpa för de krediter som banker skapar ur tomma intet. I det avseendet är de pengar.
Visst finns det skillnad mellan fraktionella krediter och fiatpengar. Fraktionella krediter är falska löften om att betala fiatpengar i framtiden. Och fiatpengar är siffror som representerar ingenting.
@Kapitalist
Fraktionella krediter? Avser du det det som landar på bankkontot när du tar bostadslånet? Isf är det inte några falska löften – de är juridiskt bindande och de brukar faktiskt uppfyllas på anmodan (vilket är vad löftet avser).
Men som sagt när man har använt vad-som-helst som betalningsmedel i en affär så är skillnaden mellan betalningsmedlen historia – dvs när du väl betalat så är det inte längre någon skillnad för köparen (eftersom bostaden är densamma oavsett hur du betalade för den).
"Tvärt emot vad en del påstår så skapar bankerna inte pengar ur tomma luften när man lånar ut till bostäder."
Det är väldigt intressant i sammanhanget att Stefan Ingves inte delar er uppfattning.