John Bauergymnasiet i Jönköping är nästa offer för gymnasiedöden. Som mest hade gymnasiet 800 elever, men enligt säkra uppgifter till Jönköpings-Posten läggs gymnasiet nu ner.
JB-koncernen har redan tagit beslut om att lägga ner i Karlshamn, Borås, Uddevalla, Sundsvall, Värnamo och Umeå.
Vi har fortfarande bara skummat på ytan. En realistisk bedömning är att över 70 friskolegymnasium kommer läggas ner de kommande åren, i takt med att gymnasiekullarna blir allt mindre. Det finns helt enkelt inte elever. Även om några få kommunala gymnasier, främst Ale gymnasium, läggs ner, så har profithungriga friskolor noll tolerans och inget samhällsansvar utan lägger ner direkt när resultaten drabbar moderbolagen i skatteparadisens möjligheter att dela ut pengar till ägarna.
Jag får inte fram uppgifter om hur många elever som går på JB i Jönköping idag, speciellt inte första och andra året, som får se sin utbildning avbruten. Får de inte plats där de kan fortsätta den avbrutna utbildningen så får de gå om från början någon annanstans och har kastat bort ett till två av sina viktigaste år. Tillägg: Nedläggningen är bekräftad och 400 elever står utan gymnasieplats. (Jönköpings-Posten publicerar skolans brev till föräldrarna). Stormöte hålls i aulan 11:00 idag.
Det är helt uppenbart att regering och riksdag fullständigt skiter i det här problemet och säger att “marknaden löser allt”. Så elever utan gymnasieplatser får trösta sig i att det är marknaden som råder och att de är offer på nyliberalismens altare.
Rekommendationen till alla föräldrar är att se till att deras ungdomar söker till kommunala gymnasium de närmaste åren till friskolekonkurserna är över och elevunderlaget börjar öka igen framåt decenniets slut. Kommuner har nämligen ett samhällsansvar, vilket vinstdrivande friskolor inte har. Att få en bärbar dator som skolan betalat 2000:- SEK för i inköpspris ändrar inte det.
Ska barnen söka en gymnasieplats bör man söka ett så generellt grundprogram – samhälle eller naturvetenskap – som möjligt, så man enkelt kan byta skola. Förr var linjer och senare program nationella och fullt utbytbara. Numera försöker skolorna vara populistiska och erbjuder unikt onödiga program som inte är utbytbara fullt ut.
54 kommentarer
Rekommendationen gäller inte i kommuner där en Reinfeldt har haft beslutanderätt, t.ex. Täby.
Nja, har Reinfeldt ungar så menar du väl att man inte behöver oroa sig för skolor där Reinfeldt har sina ungar?
Jag tänkte mer på när Filippa Reinfeldt var kommunalråd och såg till att Täby inte hade några skulle ha något kommunalt gymnasium. Hon skänkte ju bort skolan.
Den som är mognast bland alla Reinfeldtarna är ju Ebba Reinfeldt. Erik gillar att slåss, och Gustaf är numera politiker i Solna och jobbar för Timbro.
Redan nu erbjuder vissa friskolor garantier för att utbildningen inte läggs ner.
Men denna reform är inget jag vill applådera.
Sammanhållen skola är värdefullt i ett samhälle. Dvs om den vore bra!
Men man kan ju fundera över varför boendet skall avgöra skolvalet!
@oppti
Och en sådan garanti gäller som bekant(?) endast sålänge friskolan inte lägger ner(*) – lysande lurendrejeri.
(*) En garanti given av ett bolag gäller ju bara så långt som bolaget kan fullfölja garantin – kan inte bolaget fullfölja garantin så går den i konkurs och då finns inget mer att hämta.
Då kan de i alla fall inte lägga ner mindre lönsamma delar-som ovan!
Som sagt, man sätter sig själva i konkurs eller likvidation och då finns det sedan ingen juridisk person som tar något ansvar eller står för några garantier längre.
@oppti
Det gäller alltså om skolan drivs som ett eget bolag. Det är vanligt att hyresvärdar gör så (varje hyresfastighet är ett eget bolag) så varför skulle inte det kunna göras med skolor. Man tar bara och lägger ner Olönsamma skolan AB och behåller Lönsamma skolan AB – sen får föräldrarna gå till Olönsamma skolan AB's konkursbo och kräva ut garantin best f*n de vill.
Ja, Reinfeldt råkar ju ha sin dotter i en friskola i innerstan som drivs som stiftelse, dvs icke vinstdrivande. Tillfällighet?
F.ö. har jag hört att gymnasieeleverna ofta inte får datorerna, utan får "låna" dem. Sedan kan de efter 3 års studier köpa ut dem för ett par tusen. Så är det t.ex. på cybergymnasiet.
Stiftelse är än mer skyddat då den inte kan läggas ner hur som helst. Dessutom är det där med vinstdrivande inte hela sanningen – en stiftelse kan mycket väl vara vinstdrivande, men det är inte det som är problemet. Problemet är att bolaget som driver skolan kan sättas i likvidation och då faller alla krav på skolan att fullfölja sina åtaganden platt.
Även Ohly hade barn som valde fritt!
Hans efterträdare klampade i klaveret även i denna fråga-Tänk om alla röstat som i Fagersta då hade vi 54%- (Samt sjunkande skatter och fria skolval påpekade DI)!
Kommunen i Alvesta har beslutat att lägga ner sin gymnasieskola utan att låta alla gå färdigt sin utbildning så det är inte säkert med kommunalt heller även om det är säkrare.
Hmm, att det läggs ner friskolor verkar ju strida mot nyliberalismens kärna (definierad av Cornu) där privata aktörer på ett omoraliskt sätt profiterar på skattemedel (skolpengen) och lyfter stora obeskattade vinster i något skatteparadis.
Uppenbarligen så finns det inte ekonomi i att driva dessa skolor.
Kanske hela storyn om profiterandet som spridits senaste året har överdrivits av media och Cornu?
Kommentar på det, Cornu?
Det var lönsamt när man kunde få fullt elevunderlag. Nu när man mjölkat den kossan lägger man direkt ner. Ingen vill driva en skola som sitter fast i för stora lokaler.
Det är så det fungerar med skattemedel – så länge man får profit finns man kvar, sedan lägger man ner direkt.
Eller är det kanske så att det inte är fullt så lönsamt att driva friskolor, att det inte alltid finns en profit att ta hem för friskolorna?
Följer man den här bloggen och medierapporteringen så får man intrycket av att det bara är för friskolor att sno åt sig skattemedel, men så svart-vit är kanske inte bilden?
Och vad är det för fel att lägga ner en skola? Kanske finns det flera kommunala skolor som skulle behöva läggas ned för att starta om med ny ledning, istället för att år efter år hållas under armarna av aldrig sinande skattepengar.
Din svaghet är att du strikt utgår från några hemsnickrade sanningar om ditten och datten och har svårt att se nyanser. Men så bor du också ute på vischan där interaktionen med och behovet att anpassa dig efter en komplex omvärld är minimal, iaf in real life.
Per, tänk vad skönt för dig att du kan ägna dig åt förhandling och bortförklara allt jag skriver med att jag bor på landet.
Naturligtvis är det inte bara för friskolor att sno åt sig skattemedel, men poängen är att så fort det inte längre ger vinst så lägger man ner och tar inte något samhällsansvar. Företag finns bara till för en enda sak och det är att tjäna pengar åt sina ägare. Du kanske har svårt att förstå det, men sådan är verkligheten. Även på landet.
För övrigt, ibland är ägare och anställda (chefer) samma. Då behöver man inte gå med vinst, utan kan ta ut höga chefslöner som en del av affärsidén. Speciellt när man lånat pengar till verksamheten och inte satsat eget kapital, mer än minmalt, så kan det vara en utmärkt idé – mjölka ut hög lön och sedan konkurs.
Sedan använder förstås kommunerna skolorna som budgetregulator via internhyror, men de lägger inte ner lika ofta/snabbt för då blir man av med möjligheten att internfakturera hyror, men måste samtidigt ändå betala ut skolpeng till kommunens barns skolor.
Målet där är att få råd med studieresor till Rivieran för politiker och höga löner i kommunens fastighetsbolag.
Jag förstår och kan naturligtvis inse att det finns en problematik kring friskolor. Därmed inte sagt att lösningen är kommunala skolor, som kan vara än värre till pga avsaknad av yttre tryck att förändra sig efter.
Det jag vänder mig mot är ditt kategoriska sätt som ofta bygger mer på känslor och uppfattningar kring fenomen. Därav mina tillspetsade kommentarer (som ändå inte är i närheten av dina i det avseendet).
PS jag står fast vid att vischan inte är en optimal miljö att vistas i om man vill känna av vissa samhällstrender, utan då är stadsmiljön att föredra (dvs bland människor). Så visst finns det ett pris för att isolera sig.
På landet är man beroende av sina grannar.
Isolering och anonymitet är ett stadsphenomen, märqvärdigt och onaturligt.
Tack Börje. Dessutom vistas jag rätt mycket i stan.
Gott om fördomar om dumma lantisar.
Per, jag är 100% för friskolor. Brukarägda, dvs ekonomiska föreningar eller företag där alla elevers föräldrar är delägare och där vinsterna återinvesteras i verksamheten. Finns ur det perspektivet inget behov av kommunala skolor alls och huvudmannaskapet bör överföras till staten.
Vad jag tycker är fullständigt idiotiskt är hur en del tycker att det är bättre att skicka sitt barn till en kommersiell friskola där 30-40000 av 50000 i skolpeng går till undervisning och resten ner i andra fickor. Jag väljer hellre en friskola där 50000 går till undervisning, dvs en ekonomisk förening i någon form – för kommunen dränerar ju skolan via internhyror.
Inte ens i alla liberalers hyllade USA är det tillåtet att driva friskolor med vinst om de ska finansieras med skattepengar. Då har de lång erfarenhet av detta och experimenterar inte som Sverige.
USA är säkert Sovjet enl. skattefinansierade ledarsidor i Sverige, Timbro, Major Björklund osv.
Sant så sant. Ibland tror många att Sverige är socialistiskt på alla punkter när vi i själva verket är extrema i många fall. Men i ett land på nio miljoner så blir det lätt så att många tänker likadant och vi får stå med hängande huvuden efteråt.
Börje,
Att umgås med grannar är något annat än att komma i kontakt med folk i sitt arbete. Jag misstänker att det är lättare att få en bredare människokännedom som sjuksköterska på SÖS jämfört med att vara bonde på en slätt Skåne.
Men för all del, dina grannar kanske representerar ett tvärsnitt av svenska befolkningen, inklusive nysvenskar.
Mina "grannar", dvs byn består till 70% av folk som röstar borgerligt. De flesta pendlar till Göteborg för att jobba, de flesta har tjänstemannajobb, en del har arbetarklassjobb, en del är arbetslösa, en del har ekonomiska problem, många är miljonärer, har en fastighetsgranne som är miljardär.
Men mer väsentligt så kommer jag via mitt jobb kontakt med hundratals människor varje vecka. Visserligen mestadels elektroniskt, men även via telefon och personliga möten. Människor från hela Sverige, och även från utlandet, inklusive exilsvenskar.
Fast Per mår bättre av att inbilla sig att jag sitter isolerad ute i skogen utan någon som helst kontakt med andra. Så låt honom tro det om han mår bättre så.
Nåja Cornu, lite ödmjukhet vore klädsamt i din situation.
Jag har noterat att du är väldigt snabb på att dra slutsatser om hur folk är och inte är, det kan vara allt från stockholmare, vissa partisympatisörer, storstadsbor i allmänhet, nationaliteter (politiskt korrekta då alltså) etc.
Och i vissa fall känns det som att du är out of touch och ganska onyanserad. Så nog finns det en begränsning i att sitta ute på landet och kommunicera med folk elektroniskt.
Kanske dags för en utlandsresa? När var du i annan exotisk kultur senast?
Utlandsresa…
Visst är dom söta, stadzborna.
Rekommendationen gäller inte dig Börje, du har ju dina grannar som ger dig alla nya intryck som du behöver i din personliga utveckling.
Problematiken ligger (också) i att föräldrar och elever betraktar friskolor som ett likvärdigt alternativ till kommunal gymnasieskola. Att friskolor lägger ner har helt enkelt inte tagits med i skolvalskalkylen. Det är fel.
Att gå på en friskola borde ses som vilken cost/benefitanalys som helst. Kostnaden (då det ju trots allt är vi skattebetalare som står för notan) får då främst ses som de risker som tas vid valet (kvalité, lärarledd tid, lärarnas förmåga osv). Fördelarna (utbud, få studera något man brinner för, gratis dator [sic], studieort, pedagogisk utformning osv) måste du uppväg kostnaderna.
Att skolor ska läggas ned, att marknadsföring förskönar verkligheten och att det inte finns några gratis luncher (eller datorer), har nog helt enkelt aldrig ens övervägts.
Jag gick själv på friskolegymnasium. På den tiden (90-talet) fanns det två st i hela Östergötland. Och nej, att skolan hipsvips skulle läggas ner var inte något jag tog med i min kalkyl heller. Snarare var min benefit att slippa gå vidare med samma klasskamrater som under grundskolan. Min gamla gymnasieksola läggs ner nu till sommaren.
Vilken gymnasieskola är detta?
Glöm inte betygsinflationen. Går man på friskola så sätter skolan högre betyg än motiverat, så personer med för låga kunskaper kan komma in och ta platser på universiteten.
Källa på det?
@Cornu
Men problemet med betygsinflation kan universiteten lösa genom att låta alla som vill gå t.ex. Civilingenjörsutbildning dyka upp på första tentan. Klarar man den så kanske man har något där att göra och klarar man den inte så har man inte där att göra – kostnaden (för universitet) per elev för första terminen på en riktig universitetsutbildning torde vara minimal.
Kan bekräfta Cornus påstående genom personlig erfarenhet.
Har en vuxen dotter i ett tidigare äktenskap som nu har skolkat sig igenom gymnasiet under två års tid med underkända betyg (F) i hälften av alla ämnen. Skolan tillåter detta år ut och år in utan att rapportera frånvaron till SCN, vilket de skall göra.
Varför accepterar skolan detta? Svaret är enkelt: Skolpeng.
Varför är min dotter inskriven på gymnasiet när hon hellre vill hänga ute på stan än att studera? Svar: Studiebidrag och förlängt underhållsbidrag.
Cornu: Sant betygsinflationen är icke att underskatta. På min tid fanns det dock en väldigt stark konkurrenssituation för att komma in på skolan (var ju inte bara jag som var trött på att tvångsumgås med de andra bönderna och drömde mig bort till storstan Lkpg…) Jag kom in som tredjereserv med mina 260p från högstadiet (första kullen som gick ut med det nya G, VG, MVG-systemet från högstadiet vill jag minnas) således fanns det på skolan folk som kanske inte var "smarta" men desto mycket duktiga på att plugga.
Skolan hette på min tid Folkuniversitetet. Bytte för något år sedan namn till Thorsten Huséngymnasiet och bytte till mindre lokaler, detta för att kunna fortsätta med verksamheten. Men höstens intag till 1an var helt enkelt för litet. Här fanns alltså inte någon vinstmaskin i bakgrunden utan man försökte nog hålla ut så länge som möjligt.
<a href="http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/gymnasieskola-i-linkoping-laggs-ner-6188941-artikel.aspx> Lite info från corren </a>
Tydligen inte bara Östergötlands äldsta friskola utan också en av Sveriges äldsta.
Det är så sant som Mr Durden sa, on a long enough time line the survival rate of everything drops to zero.
Jag kan iaf så här i backspegeln säga att för mig var valet av friskola ett av de bästa jag gjort. Men sen fick ju jag gå klart mina tre år också.
Anonym 11:23 Du menar att man skulle ställa krav på de som studerar på Universitetet? Men hur skulle man då kunna gömma undan en halv generation ungdomar i CSN-lån och menlösa studier!?
Nää mindre krav och fler platser kommer vara modellen framöver. Särskilt provinsuniversiteten kommer att vandra den här vägen.
Tydligen är jag usel på html-kod nu för tiden. Ni får helt enkelt ctrl-c / ctrl-t / ctrl-v:a
Cornu,
Väntar fortfarande på källa på det intressanta påståendet. För inte är det väl så att du bara skjuter från höften och inte har en aning? :=)
@Stefan
Man kan gömma bort folk ur statistiken på många olika sätt – frågan är snarare vilka som inte är bra och vilka som är direkt dåliga. Sen skall man skilja på vad som kommer göras och vad som borde göras.
@Anonym 10:03 Självklart kan man använda många olika sätt. Universitetststudier har dock blivit det absolut vanligaste och mest rumsrena. Här går folk och pluggar till något de inte är intresserade av och som samhället inte har något behov av (vare sig det offentliga eller privata). Hur många pluggar inte det det pluggar för att "jag inte kom in på det jag ville" eller "för att jag inte vill vara arbetslös"? Därmed inte sagt att lärande för lärandets skull behöver vara negativt, en upplyst befolkning är en bra befolkning vill jag påstå.
Men är det den typen av bildning som sker på våra högskolor? Om vi inte ens kräver att studenter vid högskolorna ska kunna begriplig svenska/engelska i skrift, ha läsförståelse för texter som är längre än 140 tecken eller kunna ta ansvar för så simpla saker som att komma i tid till sina föreläsningar, vad är då en examen värd? Se uppropet i UNT.
Eller när studierna på högskolan bara handlar om att hävda att man är kränkt, snarare än att tillskansa sig den kunskap man behöver för att kunna vara en produktiv medarbetare/skicklig entreprenör eller drivande forskare, god medborgare och upplyst beslutsfattare (ja faktiskt)?
Samtidigt, kanske är det bättre att ge kidsen illusionen om att det de gör har värde? Finns säkert massor av arbetsmarknadsprojekt som är etter värre. Fas 3 någon?
Absolut ska man skilja på vad som kommer göras och vad som borde göras. Förhoppningsvis konvergerar de två, men jag är tveksam.
@Stefan
Först och främst bör man nog fastslå att statistiken i sig har ringa verklig betydelse – så åtgärder för att frissera till statistiken är i bästa fall harmlösa.
Problemet med universitetsstudier som parkeringsplats för arbetslösa är att studier kostar på många sätt: det kostar staten att hålla med utbildningen, det kostar för staten att dela ut studiebidrag, det kostar för studenten att offra en längre tid av sitt liv till studier. Nu inte sagt att studier bara kostar, det kan (om omständigheterna är de rätta) leda till nytta som överstiger kostnaden. För staten är det främst att man får medborgare som får en god inkomst med allt vad det innebär – det ligger alltså redan här i statens intresse att de utbildningar som ges på universitetet leder till att studierna leder till (högre) inkomst. Därför bör man hålla på att kvaliten på examina håller sig.
Vill man ha en upplyst befolkning så borde det ju rimligen vara i grundskolan och gymnasiet som det borde åstakommas eftersom universiteten (iaf i mina förhoppningsfulla ögon) skall producera "elit"-kunskap. Får man inte upplysta medborgare efter fullgjord gymnasieskola så har man dessutom inga vettiga kandidater till universitetsstudier.
När det gäller studenter som känner sig kränkta vid universitetsstudier så är det något som är fel (IMHO) – man verkar inte ha lyckats förmedla vad universitetstudier innebär: det skall krävas att man presterar betydligt bättre än normalbegåvade och att inte lyckas med detta bör i rimlighetens namn inte vara en vettig grund till att känna sig kränkt.
Statistik har väl i sig ingen betydelse. Snarare är det ju alternativkostnaden som man bör beakta. Om statistiken visar att allt är guld och gröna skogar kommer inte heller några verkliga reformera att ske. Status Quo är bekvämt för alla. Så bättre då att pressa in folk på universitet än att göra något åt arbetsmarknaden (jag använder här uttrycket "göra något åt" i en väldigt vid bemärkelse, bäst är ju som vanligt när politiker inte lägger sig i).
I övrigt håller jag med dig, universitetsstudier är extremt dyrt, både för staten men också för individen. Innan jag påbörjade mina studier gjorde jag en hel del beräkningar på förväntad inkomst inom det yrke jag då arbetade med, kontra vad jag kunde få ut av olika universitetsexamina. Finns flertalet utbildningar där man får ett negativt netto sett över ett arbetsliv. Vilket såklart är absurt.
Att bildning skulle vara något som klaras av inom grundskolan håller jag inte riktigt med om. Grundskolan bör handla om att skaffa sig de basala kunskaper som krävs, dels för att kunna orientera sig i samähället, dels för att få en grundförståelse för naturen och slutligen som ett förstadium till att kunna fortsätta studera. Man ska lära sig att lära sig, så att säga.
Gymnasiet bör sedan vara inriktningen i vilken man vill fortsätta och som du säger bör Uni vara kulmineringen av den processen.
Att vara kränkt är ju numera en nationalsport som inte bara finns på univ, utan inom alla möjliga områden i samhället. På jobbet, när man blir stoppad av polisen, när myndigheter inte ger en allt man pekar på osv.
@Stefan
När det gäller kostnaden för universitetsstudier så låter det absurt att det i många fall för studenten innebär en förväntat minskad livsinkomst, men det är dock upp till individen att göra avvägandet om man vill göra det ändå (det finns ju andra värden än bara lönen). När det gäller samhället dock så kanske det inte ligger i samhällets intresse att sponsra sådana utbildningar eftersom de redan i skattekalkylen ger ett minus, sen tillkommer ju själva kostnaden för utbildningen. Dock i fall utbildningen behöver bära sig själv kanske det påverkar lönen för vissa yrken som behövs så att utbildningen blir lönsam.
Som jag ser det med grundskolan och gymnasiet så har det i praktiken blivit så att gymnasieutbildning något tämligen normalt. Det normala blir då att folk har just den utbildningen och den normala kunskapsnivån i samhället kommer alltså ligga på den nivån man har efter gymnasieskolan. Vill man ha en generell förbättring av bildningsnivån hos folket (på det stora) så är det i grundskola och gymnasiet man bör göra det.
Nu är det bekräftat från vdn Anders Hultin…skolan lägger ner till hösten. ca 400 elever berörs
Cornu: du är grymt snabb på att läsa kommentarer och skriva nya artiklar 😉
Tack, länk finns nu i inlägget ovan.
Läroplanen borde vara utformad så att det är lätt att byta skola. Det är i så fall där felet ligger.
Min dotter gå i en internationell IB skola. Inga problem alls att byta vare sig land eller skola, hela upplägget är gjort för att erbjuda den flexibiliteten och den går långt bortom den flexibilitet som exvis Svensk kommunal skola på svenska kan erbjuda.
http://www.ibo.org/
Men var inte ett argument för friskolor att man skulle kunna öppna för olika utbildningar? Man kan liksom inte ha samma läroplan för alla utbildningar.
Förvisso, men man kan iaf. i görligaste mån se till att göra dem mer kompatibla med varandra. Men visst är det så, – det är alldeles för stor frihet i utformandet av läroplan.
Men kan verkligen rekommendera IB. Sanslöst nöjd med min dotters skola iaf.
De sista råden är helt logiska.
Så måste man tänka!
Elevunderlaget är helt avgörande för vinsten. Skulle tro att det ligger på ca 15-20 elever för att nå ett nollresultat, lite olika beroende på vart i landet, med hyror t.ex. När man väl nått brytpunkten genererar i stort sett varje elev en ren vinst på 50-60000, lyckas du fylla upp en klass med trettio elever blir det närmare i miljonen i vinst per klass. Du behöver inte så många fler lärare eller lokaler för 30 elever mot 20.
JB har dessutom satt i system att anställa nyutexaminerade eller obehöriga lärare. Som man kan lägga lågt i lön samt undervisa många timmar, när de efter ett par år tröttnar och söker sig till kommunala arbetsgivare eller slutar tar man bara in nya nyutexade, vilket gör att personalomsättningen varit hög och svårt att utveckla skolorna.
Fördelen med friskolor är att man slipper styras av inkompetenta kommunalpolitiker, men det skulle man slippa med ett förstatligande också.
Riskkapitalisten:"Avveckla, lägg ner de enheter som går dåligt eller "break-even" så att bara de skolor som går med vinst finns kvar i koncernen. Sedan kan man sälja vidare de kvarvarande skolorna med en fin vinst för ägarna."
Skulle inte förvåna mig om det redan skett förhandlingar med "nya" ägare som ställt krav på förändringar inför ett eventuellt köp.
Varumärket JB är förbrukat och det kommer inte dröja länge innan hela verksamheten säljs eller byter namn.
Jag tycker det är mest synd om eleverna som drabbas och kanske måste läsa om hela sin gymnasieutbildning. Det är även synd om skattebetalarna som får betala för kalaset. Jönköpings kommun är redan hårt belastat och måste förmodligen spara inom skola till nästa läsår. Det kan inte vara kul för kommunen att ta hand detta med så kort varsel.
Jag hoppas politikerna lagstiftar om en utbildningsgaranti, dvs om man börjar på en skola är skolan skyldig att slutföra utbildningen.
Det kanske redan har noterats här ovan, men nu meddelar JBs ägare, den danske riskkapitalisten, att hela skolkoncernen ska läggas ner på grund av dålig lönsamhet. Drygt 10 000 gymnasieelever kommer att drabbas. Länge leve det fria skolvalet och den fria marknaden!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.